No description available.

Människors motivation till en högre prestation är ett problemområde för många organisationer. Traditionellt har detta problem angripits genom att man sökt finna motiven och behoven hos de anställda samt relatera dessa till de motiv och belöningar som organisationen erbjuder. Allteftersom undersökningarna har ökats har det för en del forskare blivit uppenbart att problemet är mer komplicerat och bättre kan förstås med begreppet ”psykologiskt kontrakt”, som godkänts av både individen och organisationen. Begreppet psykologiskt kontrakt innebär att individen har en mängd förväntningar på organisationen, och att organisationen har en mängd förväntningar på individen. Det psykologiska kontraktets inverkan på organisationen och ledarskapet blir troligen mer viktig än någonsin när allt fler organisationer upplever att de befinner sig i en omvärld som är mer oförutsägbar än tidigare. Omfattande förändringar på det tekniska, politiska och sociala området äger rum i en snabbare takt. Det ligger i människans natur att försöka förstå och utforska sin omgivning. För att uppnå detta försöker vi ofta ständigt att ändra våra fokus, verktyg och modeller. De teorier som denna uppsats behandlar är valda för att ge en förklaringsgrund till hur goda psykologiska kontrakt kan skapas.

Bemötandet är centralt i det psykologiska arbetet. Syftet för denna studie var att undersöka på vilket sätt som psykologer och patienter inom psykiatrisk öppenvård beskrev bemötande i samband med utredning och återkoppling av utredning och diagnos. Den teoretiska ramen utgick ifrån holistisk-interaktionistisk teori, komplexitetsteori och resiliensbegreppet. Studien var en kvalitativ intervjustudie där 21 djupintervjuer genomfördes, fördelade över två grupper bestående av psykologer respektive patienter. Urvalet var strategiskt och grupperna var icke-matchade. Reflexiv intervjumetodik varvades med tematisk analys vid databearbetningen. Tio teman kring bemötande framkom. Resultatet visade på en rad strategier för att hantera bemötandet i de båda grupperna och modeller för bland annat förförståelse, medvetandenivåer och modifieringar av diagnos presenteras. Resultatet väckte frågeställningar om diagnosens anpassning till individen och om nya diagnossystem med utgångspunkt i studiens teoriram.

I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förändra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrågan på inhyrd personal har växt och bemanningsbranschen har således blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar på ett bemanningsföretag, ambulerande tjänstemän, är en del i ett trepartsförhållande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen är att undersöka ambulerande tjänstemäns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för känslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de ambulerande tjänstemännen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem ambulerande tjänstemän samt en gruppintervju med tre chefer. Vårt insamlade material analyserades sedan med hjälp av våra valda teoretiska utgångspunkter som vi ansåg kunde sammankopplas till den typ av tillhörighet vi ville undersöka, psykologiskt kontrakt, ”commitment” och socialt stöd. Analysen visar att tillhörighet kan sammankopplas med vilken uppfattning och relation den ambulerande tjänstemannen har gentemot arbetsgivaren. De ambulerande tjänstemännens önskan om tillhörighet till arbetsgivaren verkar även kunna sammankopplas med vilken tillhörighet de känner till uppdragsgivaren.

No description available.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen är okänd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strävar mot en så normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsägelsefulla angående skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar. Smärta, stelhet och trötthet är några symptom som påverkar barn och ungdomars aktiviteter och skolgång. För att klara av att hantera det dagliga livet använder sig barn och ungdomar utav copingstrategier såsom samtal samt kontroll och acceptans av sin situation. För att uppnå optimal hantering av sin nya livssituation är det viktigt med en tillfredställande information och kunskap. Vidare forskning om JIA bör göras kvalitativt då barn och ungdomar är experter på sin egen sjukdom. Detta skulle bidra till en fördjupad förståelse om att hantering och upplevelser varierar i barn och ungdomars dagliga liv. Eftersom JIA är en sjukdom som är individuell och går i skov är det av stor vikt att sjuksköterskan följer patienternas dagsform för att optimera vården.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att genom intervjuer empiriskt granska och analysera elittränarens uppfattningar om momentum i ishockey. För att få svar på syftet delades det in i de fyra frågeställningarna . (1) Hur ser elittränaren på momentum och vad innebär det fördem? (2) Hur ser elittränarna på sin spelidé? (3) Vilka triggers tar tränarna upp och hur förhåller sig dessa till momentum? (4) Vilka coachbeslut och strategier tillämpar elittränarna under match? Metod Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Intervjuerna har präglats av ett förhållningssätt med standardiserade teman på frågeställningar till intervjupersonerna och djupgående följdfrågor. Urvalet har varit fem tränare på elitnivå inom ishockey vilka som lägst har verkat på hockeyallsvenskan säsongen 2011/2012. Intervjuerna utfördes dels ansikte-mot-ansikte och över telefon efter ett antal initialt utförda konversationer. Analys utfördes efter Hjerm och Lindgrens (2010, s.98f) sätt att konstruera tema, kategorier och koder. Resultat Resultatet visar att även om tränarna har olika uppfattningar och erfarenheter av momentum tillämpar de strategier medvetet eller omedvetet för att verka i riktning för momentum. Vidare kan det förklaras hur triggers och olika typer av förväntningar formar reaktionen. Därtill har en modell växt fram efter utförd analys i form av en momentumspole. Modellens kärna är tränarens spelidé som tolkar triggers till momentum och att detta får en emotionell respons i form av en känsla. Individers beslutsförmåga att skapa brytpunkt i spelet gör att momentum kan bäst ses som en multidimensionell modell. Slutsats Elittränarens mål med en match bör vara att inneha momentum utifrån sin egna spelidé. Att tänka kring idén om en momentumspole kan hjälpa tränare att lokalisera vilka punkter som kan förstärkas genom positiva triggers och känslor. Denna idé är med andra ord att betrakta som ett utkast till en teoretisk arbetsmodell för hur momentum kan tolkas och användas praktiskt.

Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt karriärcoachningen kan utgöra ett stöd för att individen ska kunna stärkas som aktör i förhållande till den egna arbetslivsplaneringen. De intervjuade personerna har på olika sätt fått det stödet. Karriärcoachningen kan därmed vara en strategi för att fler karriärer ska kunna utvecklas enligt egna behov och förväntningar. Det räcker dock inte med att göra människor till aktörer. Arbetet måste också kombineras med att man ser över de strukturella förutsättningarna för rörlighet. Tjänsten karriärcoachning behöver också, för att vara framgångsrik, marknadsföras och förankras i organisationen. Karriärcoachningen kan utgöra en strategi för att hållbart arbetsliv för de personer vars arbeten innefattar gränslösa arbetskrav. För de personer vars arbeten innefattar oflexibla krav krävs istället en tillförsel av resurser för att förbättra förutsättningarna i arbetet.

Tillfälliga anställningar har de senaste 20 åren blivit allt vanligare på arbetsmarknaden till följd av större konkurrens och arbetsgivarens krav på flexibilitet. Tidigare studier visar att tillfälligt anställda känner ett visst utanförskap och missnöje. Huvudsyftet med studien är därför att, med stöd av Social Identity Theory och Parkers modell (2003) om psykologiskt klimat, testa om tillfälligt anställda upplever sämre arbetsgruppssammanhållning och arbetsattityder än fast anställda. Enkäter skickades ut till 796 sjuksköterskor och sedan gjordes beräkningar med t-tester för oberoende stickprov. Resultatet bekräftade tidigare teori om sambandet mellan psykologiskt klimat och arbetsattityder dvs. ju bättre arbetsgruppssammanhållning desto bättre arbetsattityder. Däremot fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna i upplevelse av arbetsgruppssammanhållning och i uppvisande av arbetsattityder. Framtida forskning bör ta hänsyn till heterogeniteten i gruppen tillfälligt anställda.

Bakgrund: Bakgrunden visar att ADHD är en neurologisk sjukdom som ökar allt mer. Inte på grund av att flera människor drabbas utav det, utan för att kunskapen om detta område ökar allt mer för varje år som går. Trots detta är en stor del av Sveriges befolkning idag inte diagnostiserade, vilket främst gäller kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie är därför att undersöka upplevelsen av att vara kvinna och att leva med en ADHD-diagnos i vuxen ålder. Metod: Metoden som användes i studien var empirisk med en kvalitativ ansats och är baserad på bloggar skrivna av kvinnor, för att på så sätt komma åt deras upplevelser. Resultat: Resultatet av denna studie visar att många kvinnor har fått kämpa sig till en utredning för att kunna förstå varför de inte fungerar som ”normala” människor. Genom en utredning har de fått diagnosen ADHD, men också fått olika hjälpmedel i form av bland annat medicinering samt ADHD-grupper, för att på så sätt i vuxen ålder lära sig hantera problematiken som denna diagnos medför. Slutsats: Slutsatsen av studien blir att kvinnor som fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder upplever fysiologiska såväl som psykologiska besvär. Ilska uttrycks över att ha gått igenom livet med obehandlad ADHD, då detta många gånger påverkat dem negativt. I och med att de fått en diagnos har acceptans och lättnad infunnit sig och det har hjälpt dem vidare i livet. / Background: The background shows that ADHD is a neurological disease that is more common now than it has been before. It is not because of the fact that more people are diagnosed with ADHD nowadays, but because the knowledge about this area is increasing every year. Despite this knowledge there is still a lot of people in Sweden that are not diagnosed, which mainly is a concern for women. Aim: The purpose of this study is to review the experience of being an adult woman and to be diagnosed with ADHD being an adult. Method: The method that was used in this study was empirical with a qualitative approach consisting blogs written by women, in order to get their real life stories and experiences in this area. Result: The result of this study shows that a lot of women had to fight for care to have a referral sent, in order to find out why they are different to others. They have been diagnosed with ADHD, but also been given a lot of help by medicine and ADHD-groups in order to handle the problems in adult age that the diagnosis means. Conclusion: The conclusion of this study shows that women that were diagnosed with ADHD in adult age experience both physical and psychological problems. They express a lot of anger because of going through their whole life with an undiagnosed ADHD, and many times experienced it as something negative. With the ADHD diagnosis there is a feeling of acceptance and relief, which has helped them in life.