Bakgrund: Kvinnor genomgår hysterektomi av benigna och maligna anledningar. I befintlig forskning framgår att kvinnor efterfrågar information och ökat stöd i samband med operation. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad till kvinnor som genomgått hysterektomi med fokus på det psykologiska omhändertagandet. Metod: Insamling av data skedde medels intervju av sex sjuksköterskor på en gynekologisk vårdavdelning vid ett större sjukhus i södra Sverige. Materialet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Sexualiteten- ett tyst område, Förändrad självbild och Sjuksköterskans stödjande roll. Resultatet visar att sexualiteten är ett ämne som sällan berörs och att sjuksköterskorna anser sig ha liten kunskap om förändringar som kan påverka sexualiteten. Vidare råder meningsskiljaktigheter kring huruvida kvinnans självbild förändras till följd av hysterektomin. Det stöd som erbjuds kvinnorna utgörs framför allt av tid och samtal samt tillvaratagande av patientens intresse. Konklusion: Ökat ansvar kring information om fysiska och psykiska förändringar, samt utökad forskning, rörande sexualitet i samband med hysterektomi efterfrågas. / Background: Women undergo hysterectomy due to benignant and malignant reasons. Research shows that women ask for increased support and information due to surgery. Aim: To illuminate nurses' experiences of nursing for women undergoing hysterectomy with focus on the psychological care. Method: Datacollecting based on interviews with six nurses at a gynecological ward at a larger hospital in southern Sweden. To analyze the data a content analysis was used. Results: Three main categories emerged from the data; sexuality-a quiet area, altered self-image and nurses' supportive role. The results show that sexuality is a topic seldom addressed, and that nurses feel that they have little knowledge of post surgical side effects that can affect sexuality. Furthermore, there is disagreement about whether a woman's self-image is changing as a result of hysterectomy. Support offered to women by nurses is giving time for counseling, and securing the patient's interest. Conclusion: Increased responsibilities regarding information about physical and mental post surgical changes, and further research on sexuality in relation to hysterectomy, is demanded.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa och sammanställa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som kan ligga till grund för en god omvårdnad för personer som drabbats av prostatacancer. / The aim of this litterature review is to elucidate and compile the best available scientific evidence that can set the ground for good nursing care for persons with prostatic cancer.

Bakgrund Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinna lokaliseras utanför livmodern som resulterar i en inflammatorisk process. Vanliga symtom inkluderar allvarlig smärta under menstruation och ägglossning, förstoppning, diarré och infertilitet. Hälso-relaterad livskvalitet definieras som hur mycket hälsoproblemet påverkar det vardagliga livet och hur stor möjlighet personen har att leva ett, enligt denna, tillfredsställande liv. Vårdande möten behöver tre nyckelfaktorer för att skapa trygghet, att patienten blir bemött med empati och lyssnad på, får personlig utformad information samt kompetens inom medicinteknik. Syfte Syftet var att belysa hur livskvaliteten påverkas hos kvinnor med diagnosen endometrios. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderade 15 originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar hittades under sökningar av PubMed och CINAHL med användning av Booelsk söklogik. En kvalitetsgranskning gjordes på alla inkluderade artiklar med hjälp av Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Analysen genomfördes med hjälp av en integrerad litteraturöversikt. Resultat Fyra huvudteman identifierades under sammanställningen av resultaten och de var livskvalitet kopplat till mötet med omvärlden, livskvalitet kopplat till sexlivet, livskvalitet kopplat till karriären och livskvalitet kopplat till psykiskt mående. Den mest centrala aspekten som påverkade kvinnor med endometrios liv var smärta. Smärtan påverkade arbetslivet negativt, det sociala livet och intima relationer påverkades också negativt och smärtan var en stor psykisk påfrestning. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att kvinnor med endometrios har sämre livskvalitet jämfört med kvinnor utan sjukdomen. Deras liv påverkades i flera aspekter, deras sociala liv, intima relationer, psykiskt mående samt karriären påverkades negativt. Det framkom även att ett bra bemötande från hälso- och sjukvården men även från andra människor minskade lidandet hos kvinnan och förbättrade hennes livskvalitet. / Background Endometriosis is an illness where endometrium is found outside of the uterus resulting in an inflammatory process. Common symptoms include severe pain during menstruation and ovulation, constipation, diarrhoea and infertility. Health related quality of life is defined as how much everyday life is affected and how large the possibility is of the person living, according to them, a satisfactory life. Caring encounters need three key aspects to create security, the patient being met with empathy and listened to, get personally designed information and competence in medical technology.  Aim The aim was to illustrate how quality of life is affected in women with the diagnosis endometriosis.  Method Non-systematic review including 15 original articles with both qualitative and quantitative approaches. Articles were found during searches of PubMed and CINAHL using a Boolean approach. A quality review of all articles included was conducted using Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification and quality. Analysis was conducted using the integrative review method. Results Four main themes were identified during the compilation of the results, and those were quality of life related to the meeting with the surrounding world, quality of life related to sex life, quality of life related to career and quality of life related to psychological being. The most central aspect that affected women with endometriosis lives was pain. The pain affected working life negatively, the social life and intimate relationships was also negatively affected, and the pain was a great mental strain. Conclusions This literature review showed that women with endometriosis has a lower quality of life compared to women without the disease. Their lives were affected in multiple aspects, their social lives, intimate relationships, psychological being and the career was negatively affected. It became evident that a good encounter with healthcare but also with other people lessened the suffering of the women and improved her quality of life.

Vi har genomfört en explorativ studie vilken undersöker bemanningsbranschens anställningskrav på annan huvudsaklig sysselsättning, med studenter i fokus. Studien behandlar hur studenter upplever bemanningsbranschens flexibilitetskrav samt hur förhållandet dem emellan ser ut för att ge en inblick i denna anställningsform. Studien är sammanställd med grund i kvalitativa intervjuer med både studenter som arbetar via bemanningsföretag och anställda vid bemanningsföretag. Båda parter har intervjuats för att undvika en vinklad bild av hur den faktiska situationen ser ut. Vi har kommit fram till att studenter som arbetar via bemanning inte upplever otrygghet i sin anställningsform på samma vis som någon med en heltidstjänst via bemanning gör. Vi fann att studenter accepterar de villkor som denna typ av anställning innebär då det endast handlar om en kort period. Vi kan konstatera att den flexibilitet som bemanningsföretag efterfrågar korresponderar väl med studenternas flexibla tillvaro, samtidigt som bemanningsbranschen genererar arbeten för en grupp som andra branscher inte ser som särskilt åtråvärd. Studien visar att flexibilitet kan ta olika uttryck beroende på huruvida en student tar ansvar för att upprätta en tydlig gräns mellan arbetsliv och privatliv eller ej. / This is an explorative study which examines students within temporary work agencies, along with their demands regarding another major occupation. The purpose of this study is to portray students view of the flexibility that temporary work agencies require, but also how both parties experience their relationship, to contribute with an insight in this particular kind of employment. The material has been collected through qualitative interviews with both students and temporary work agencies to avoid a biased view of the employment. The results show that students who work within temporary work agencies do not experience the precariousness of their employment in the same way as a full-time worker does. We found that students accept their working conditions since it has a time limit due to their studies. The flexibility temporary work agencies requests correspond well with students’ flexible situation. At the same time the temporary work agencies provide work for a group who might have a hard time finding work elsewhere. The study shows that flexibility can express itself in different ways for the students depending on how well a boundary between work and studies is maintained.

The purpose was to investigate whether there was any change in psychological well-being during a 20 days period during rehabilitation from sport injuries. Also, one second purpose was to investigate the within-person relationship between affects, social support, adherence to rehabilitation and psychological well-being during rehabilitation. Data collection was conducted via contact with three physiotherapy clinics, where athletes who suffered a sports injury that needed rehabilitation of 30 days or more was asked to participate. In total 81 athletes decided to participate in the study. The athletes who decided to participate were, on three occasions at a 10 day intervals, asked to complete a questionnaire. The result showed that the psychological well-being changed between the three measurement occasions. Also, positive- as well as negative affects were the psychological factors that had the strongest relationship to psychological well-being. Based on the results of this study, further recommendations will be that physioterapists and significant others facilitates positive affective responses to improve the athletes psychological well-being during rehabilitation. / Studiens syfte var att undersöka om det fanns någon förändring i psykologiskt välbefinnande under en 20 dagars period under rehabilitering från en idrottsskada. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur affekter, socialt stöd samt följsamheten till rehabilitering, på inom-individnivå, var relaterade till psykologiskt välbefinnande under rehabilitering. Datainsamling skedde via kontakt med tre fysioterapeutkliniker där idrottare som drabbats av en idrottsskada som innebar rehabilitering på minst 30 dagar tillfrågades att delta. Totalt valde 81 av de tillfrågade idrottarna att delta i studien. De idrottare som valde att delta fick, vid tre tillfällen med 10 dagars intervall, fylla i ett frågeformulär. Resultatet visade att psykologiskt välbefinnande förändras över tid. Vidare visade resultatet att positiva- respektive negativa affekter var de psykologiska faktorerna som visade starkast samband till psykologiskt välbefinnande. Baserat på studiens resultat rekommenderas fysioterapeuter och andra viktiga personer i en skadad idrottares omgivning att främja positiva affekter för att öka psykologiskt välbefinnande hos skadade idrottare under en rehabiliteringsprocess.

Studien är en kvalitativt inriktad undersökning omfattande sex intervjuer med studenter och alumni vid ett lärosäte i södra halvan av Sverige, som har till syfte att identifiera och beskriva faktorer som gör arbetsgivare attraktiva för gruppen lärarstudenter. Frågeställningarna rör i första hand identifiering av betydelsefulla faktorer i valet av arbetsgivare. Forskningsprocessen har i stora delar varit induktiv och de teoretiska analysverktygen har därför valts sedan det empiriska materialet redan framkallats. Som utgångspunkt för den teoretiska analysen har använts epistemologisk identitetsteori (Demerath), psykologiska kontrakt (Rousseau) och pragmatisk rationalism (Hodkinson & Sparkes). Delar av den teoretiska analysen har gjorts utifrån Bourdieus teorier om habitus och sociala strukturer. Avstamp har tagits i tidigare forskning kring employer branding (Parment & Dyhre; Erlandsson) och kring selektionsbeteende hos universitetsstudenter (Turban).För att uppnå syftet har vi använt oss av tematiserade och relativt öppna intervjuer. Av resultatet framgår att det viktigaste inte är vilken arbetsgivaren är, utan vilken typ av arbetsplats den erbjuder. Resultatet berättar också något om hur beslut om val av yrke och arbetsgivare fattas och hur det kända och välbekanta ofta blir måttstock för det individen upplever som ett gott val. Slumpens inverkan på individers beslut granskas. Vi skildrar också hur vi undersökt synen på anställningstrygghet och därvid funnit skillnader i uppfattning mellan intervjupersonerna och oss själva om begreppets innebörd. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Den innevarande studien utforskar hur enhetschefer och avdelningschefer i Skövde kommun upplever sin arbetssituation utifrån personalchefens arbete med Human Resource Management (HRM) praxis. Fokus är att utifrån upplevelsen undersöka vilka indikatorer som föreligger för ett psykologiskt kontrakt och hur det kan inverka på medarbetarnas beteende. Teorin om mentala schemata applicerades slutligen på resultatet och illustrerades i en överskådlig modell av forskningsområdet. Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod har HRM praxis i Guest modell av HRM (1997) format forskningsprocessen. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes på ett urval av nio respondenter. Utifrån en hermeneutisk analys visade resultatet ett positivt psykologiskt kontrakt överlag vid utvecklings- och utbildningsmöjligheter, förtroende, trygghet och flexibilitet, medan studien lämnar förbättringspotential vid arbetsbelastning, lön, friskvård och riktlinjer.

ABSTRACT Date: 2020-06-09   Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr    Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University    Authors:                   Axel Andrén                                  Linus Mild                                  (93/09/24)                                   (93/10/19)   Title: “What's in motion, remains in motion” - Why losing projects aren’t terminated                                                       Tutor: Johan Grinbergs   Keywords: Behavioral biases, losing projects, terminate, permissive climate, rationalization   Research questions: How does behavioral biases contribute to the continuation of losing projects? What is the general consciousness about the biases within larger organizations and is there any signs of post rationalization of irrational actions?   Purpose: The purpose of this study is to identify and examine in what ways behavioral biases cause irrational decision making in larger companies. The study also intends to examine project managers consciousness about these biases and weather any deficiency indicates post-rationalization.   Method: This study is based on a qualitative method with a deductive approach where the primary data was collected via semi-structured interviews. The theoretical framework with relevance to the purpose of the study formed an interview guide as well as formed the analysis chapter together with the collected empirical data. The analysis made the basis for the study's conclusion.   Conclusion: The behavioral biases are mainly consistent of prestige and sunk costs. The reason for this is can be related to the size of the organization. Other biases are not as evident within larger organizations as these are more apparent in individuals. The consciousness about what impact the behavioral biases have on decisions is found to be low among the respondents. They would like to think of their decisions as rational while we can distinguish behavioral biases causing post rationalization of irrational actions.

Bakgrund: Bäckenbottenskador är vanligt förekommande vid vaginala förlossningar och kan orsaka många besvärande symtom. Den fysiska påfrestningen påverkar även kvinnors välmående och kan leda till psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva psykologiska konsekvenser av bäckenbottenskador i samband med förlossning för kvinnor. Metod: Syftet besvarades genom att göra en allmän litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades, därefter skapades en övergripande huvudkategori och tre underkategorier. Resultat: Huvudkategorin var Förlossningsskador medför psykiskt lidande, och dess underkategorier Känsla av skuld och skam, Förlust av kvinnlighet och sexualitet och Besvikelse över vårdens bristande information och stöd. I resultatet framkom att psykologiska konsekvenser såsom oro, skam, ångest, hopplöshet, depression och posttraumatiskt stressyndrom, är en följd av bäckenbottenskador och dess somatiska besvär. Vidare framkom att kvinnor inte fick den vård de var i behov av och upplevde att vården försummade dem och orsakade ytterligare psykisk påfrestning. Konklusion: Litteraturstudien bidrar till en ökad förståelse om hur bäckenbottenskador påverkar kvinnors psykiska välmående. Det behövs utveckling av riktlinjer vad gäller uppföljning och behandling av förlossningsskador. Vidare forskning krävs om hur bäckenbottenskador och sekundärt psykiskt trauma kan förebyggas, repareras, behandlas och rehabiliteras. / Background: Pelvic floor injuries are common due to vaginal delivery and can cause many troublesome symptoms. The physical symptoms affect women’s well-being and can lead to psychological morbidity. Aim: The aim was to describe the psychological consequences of pelvic floor injuries in relation to childbirth for women. Method: The aim was answered by conducting a general literature study based on nine qualitative articles. The articles were quality-tested and analysed, then one overreaching head category were created and three under categories. Results: The head category was Birth injuries causes psychological suffering, and it’s under categories Feeling guilt and shame, Loss of femininity and sexuality and Disappointment with the lack of information and support in healthcare. Women experienced psychological consequences such as shame, anxiety, hopelessness, depression and post-traumatic stress syndrome, secondary to pelvic floor injuries. It was also found that women didn’t receive the care they needed and felt that healthcare professionals neglected them and caused further psychological distress. Conclusion: The general literature study contributes to an increased understanding of how pelvic floor injuries affect women’s mental well-being. There is a need for development of guidelines as to monitoring and treatment of birth injuries. Further research is needed on how pelvic floor injuries and secondary to it psychological trauma can be prevented, repaired, treated and rehabilitated.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka hur yogautövare, motionsutövare och kombinationsutövare skiljer sig åt i psykologiskt välbefinnande, stress, somatiska symtom och emotionsreglering. Vidare undersökte studien antal yoga tillfällen i veckan och dess samspel till de fyra variablerna (psykologiskt välbefinnande, stress, somatiska symtom och emotionsreglering). En kvantitativ design användes för att studera syftet och datainsamlingen genomfördes via webbenkät. Webbenkäten innehöll fyra olika frågeformulär: PSS-14, DERS, RPWB och SCL-90. Studien rekryterade totalt 152 deltagare, varav 98 kvinnor och 54 män. Av dem 152 deltagarna var 45 yogautövare, 56 motionsutövare och 51 kombinationsutövare. Studiens resultat visar att deltagare som utövar yoga tenderar att skatta sig lägre i upplevd stress, svårigheter av emotionsreglering och somatiska symtom samt högre i psykologiskt välbefinnande, i jämförelse med deltagare som endast utövar motion. Antal yoga tillfällen i veckan indikerade enbart ha ett positiv samband till psykologiskt välbefinnande, inget signifikant samband visades till resterande variabler stress, emotionsreglering och somatiska symtom. / The purpose of the present study was to investigate how yoga practitioners, exercisers andcombination practitioners differ in psychological well-being, stress, somatic symptoms andemotions regulation. Furthermore, the study examined the number of yoga sessions per weekand its interaction with the four variables (psychological well-being, stress, somaticsymptoms and emotions regulation). A quantitative design was used to study the purpose andthe data collection was carried out via a web survey. The web survey contained four differentquestionnaires: PSS-14, DERS, RPWB and SCL-90. The study recruited a total of 152participants, of which 98 were women and 54 men. Of these, 152 participants were 45 yogapractitioners, 56 exercisers and 51 combination practitioners. The results of the study showthat participants who practice yoga tend to rate themselves lower in perceived stress,difficulties of emotions regulation and somatic symptoms and higher in psychological wellbeing, in comparison with participants who only practice exercise. The number of yogasessions per week indicated only a positive association with psychological well-being, nosignificant association was shown with the remaining variables stress, emotions regulationand somatic symptoms.