Organisationer har mycket att vinna på att deras anställda mår bra, och ledarskap är den faktor som enskilt påverkar välmåendet mest. Syftet med studien var att undersöka vad medarbetare i en barnrättsorganisation anser är ett önskvärt ledarskapbeteende för att de ska uppleva psykologiskt välmående på jobbet. Studiens design var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes på ett målinriktat urval. Sammanlagt intervjuades 14 medarbetare och datamaterialet tolkades genom tematisk analys. Analysen resulterade i att fyra huvudteman med underliggande teman och undergrupper framkom, vilka samtliga kunde innefattas i det transformativa ledarskapets fyra dimensioner: idealiserat inflytande, inspirerande motivation, intellektuell stimulans och individuellt hänsynstagande. Resultatet visade också att medarbetarna inte vill ha ett auktoritärt eller frånvarande ledarskap. Litteraturen visar att det finns samband mellan transformativt ledarskap och medarbetares välmående, vilket förankrar denna studie i tidigare forskning.

The objectives were to study: (1) if psychosocial factors (such as social support from coaches and peers), within a football context, could predict psychological well-being among soccer academy players (2) the relationship between selection and well-being among football academy players and (3) compare the age categories 11-14 and 15-19 in perceived wellbeing, experiences of selection and social support from coaches and peers.  In total, 443 players from four academy settings participated in the study. The player’s ages differences were between 11-19 years. The instrument used was the Swedish health survey developed by the Swedish Health Institute with a number of football specific items added. Result suggests a regression model including two variables (social support from coaches and peers) explaining 16, 6 % of the psychological well-being. Further, a negative relationship was found between selection and perceived well-being. Another finding was that the youth players (11-15 years) experienced higher levels of social support and psychological well-being, but experienced selection more negatively compared to junior players (15-19 years). Recommendations are given to coaches to be aware of developing a supportive coaching style. Another recommendation to increase well-being is to develop support mechanisms to help the youth players in academy settings to cope with the pressure of selection. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research.  Keywords: Football academies, psychological well-being, social support and selection / Svenska fotbollsförbundet

Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka upplevda effekter av kombinationen andning och sång. Studien innefattar forskning kring upplevd inverkan på det psykologiska välmåendet samt huruvida kombinationen kan användas som en metod för stresshantering. Flertalet tidigare studier visar att sång i grupp har god inverkan på välmåendet, bidrar till känsla av socialt stöd samt förbättrad psykisk och fysisk hälsa. Studiens deltagare innefattade fem studenter med goda kunskaper inom musikämnet och varierad tidigare erfarenhet inom sång. Undersökningen utfördes vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm i form av tre individuella sångtillfällen och en omfattande kvalitativ intervju. Samtliga sångtillfällen inkluderade avslappnande andningsövningar, andningsteknik och stämsång. Studiens resultat visar att en kombination av andningsövningar och sångutövande genererar upplevda effekter avvälmående, glädje, lugn, medveten närvaro och socialt sammanhang. Sammanfattningsvis kan sång och andning ha en tydligt positiv verkan på det psykologiska välmåendet och kan fungera som en metod för stresshantering.

Bakgrund Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinna lokaliseras utanför livmodern som resulterar i en inflammatorisk process. Vanliga symtom inkluderar allvarlig smärta under menstruation och ägglossning, förstoppning, diarré och infertilitet. Hälso-relaterad livskvalitet definieras som hur mycket hälsoproblemet påverkar det vardagliga livet och hur stor möjlighet personen har att leva ett, enligt denna, tillfredsställande liv. Vårdande möten behöver tre nyckelfaktorer för att skapa trygghet, att patienten blir bemött med empati och lyssnad på, får personlig utformad information samt kompetens inom medicinteknik. Syfte Syftet var att belysa hur livskvaliteten påverkas hos kvinnor med diagnosen endometrios. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderade 15 originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar hittades under sökningar av PubMed och CINAHL med användning av Booelsk söklogik. En kvalitetsgranskning gjordes på alla inkluderade artiklar med hjälp av Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Analysen genomfördes med hjälp av en integrerad litteraturöversikt. Resultat Fyra huvudteman identifierades under sammanställningen av resultaten och de var livskvalitet kopplat till mötet med omvärlden, livskvalitet kopplat till sexlivet, livskvalitet kopplat till karriären och livskvalitet kopplat till psykiskt mående. Den mest centrala aspekten som påverkade kvinnor med endometrios liv var smärta. Smärtan påverkade arbetslivet negativt, det sociala livet och intima relationer påverkades också negativt och smärtan var en stor psykisk påfrestning. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att kvinnor med endometrios har sämre livskvalitet jämfört med kvinnor utan sjukdomen. Deras liv påverkades i flera aspekter, deras sociala liv, intima relationer, psykiskt mående samt karriären påverkades negativt. Det framkom även att ett bra bemötande från hälso- och sjukvården men även från andra människor minskade lidandet hos kvinnan och förbättrade hennes livskvalitet. / Background Endometriosis is an illness where endometrium is found outside of the uterus resulting in an inflammatory process. Common symptoms include severe pain during menstruation and ovulation, constipation, diarrhoea and infertility. Health related quality of life is defined as how much everyday life is affected and how large the possibility is of the person living, according to them, a satisfactory life. Caring encounters need three key aspects to create security, the patient being met with empathy and listened to, get personally designed information and competence in medical technology.  Aim The aim was to illustrate how quality of life is affected in women with the diagnosis endometriosis.  Method Non-systematic review including 15 original articles with both qualitative and quantitative approaches. Articles were found during searches of PubMed and CINAHL using a Boolean approach. A quality review of all articles included was conducted using Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification and quality. Analysis was conducted using the integrative review method. Results Four main themes were identified during the compilation of the results, and those were quality of life related to the meeting with the surrounding world, quality of life related to sex life, quality of life related to career and quality of life related to psychological being. The most central aspect that affected women with endometriosis lives was pain. The pain affected working life negatively, the social life and intimate relationships was also negatively affected, and the pain was a great mental strain. Conclusions This literature review showed that women with endometriosis has a lower quality of life compared to women without the disease. Their lives were affected in multiple aspects, their social lives, intimate relationships, psychological being and the career was negatively affected. It became evident that a good encounter with healthcare but also with other people lessened the suffering of the women and improved her quality of life.

Psykiskt välmående består av såväl frånvaro av psykiska symtom som närvaro av subjektivt välbefinnande, tillstånd som bör mätas oberoende av varandra. I brist på ett lättillgängligt, kostnadsfritt och för svenska förhållanden tillförlitligt mätinstrument för subjektivt välmående, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka Välmåendeformulärets psykometriska grundförutsättningar som sådant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmärkt intern konsistens (Cronbachs α = ,926 respektive α = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmåga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt välmående. Resultaten gav stöd åt en enfaktorlösning, med subjektivt välmående som bakomliggande variabel. Dock fanns egenskaper hos båda populationerna som indikerade viss risk för statistisk instabilitet. Studien bör replikeras med större undersökningsgrupper samt ytterligare psykometriska tester för säkrare resultat och ökad generaliserbarhet.

Syfte: Under Covid-19 pandemin som påverkade hela världen behövde alla i Sverige följaregeringens rekommendationer och restriktioner för distansering i hopp om att begränsaspridningen av sjukdomen. Många organisationer behövde då tillämpa att arbete skulle ske pådistans för de anställda. Studier om distansarbete har således blivit mycket aktuella för dagenssamhälle men få studier har gjorts på den svenska marknaden om distansarbete utifrån ettmotivationsperspektiv. Denna studie ser därför i syfte att undersöka hur påtvingatdistansarbete har påverkat anställdas upplevda autonomi, kompetens och samhörighet, vilkamöjligheter till högre motivation som har tillkommit till följd av det påtvingade distansarbetetsamt hur de anställdas psykologiska välmående har påverkats av påtvingat distansarbeteutifrån självbestämmandeteorin. Metod: Denna studie har utförts med en kvalitativ forskningsmetod som bestod av tiosemistrukturerade intervjuer för insamling av data. Varje intervju utfördes via ett digitaltmötesrum och spelades även in. Data har sedan analyserats med en tematisk dataanalys ochredovisats. Urvalet var målstyrt och bestod av tio respondenter som hade arbetat i sin roll påden svenska marknaden i minst ett år och som hade blivit tvingad att arbeta på distans. Resultat och slutsats: Resultaten visar att påtvingat distansarbete påverkar autonomi,kompetens och samhörighet, både positivt och negativt. Undersökningen visar att autonomioch kompetens tillfredsställs i hög grad men att samhörigheten inte uppnås i lika storutsträckning. Resultaten tyder även på att påtvingat distansarbete skapar möjligheter för ökadmotivation samt ökat psykologiskt välmående. Resultaten tyder på att hög motivation ochvälmående kan uppnås genom distansarbetets positiva påverkan på autonomi, kompetens ochsamhörighet. Examensarbetets bidrag: Detta examensarbete förväntades bidra med att minska detforskningsgap som har identifierats med distansarbetets påverkan på motivation utifrånsjälvbestämmandeteorin. Distansarbete är en ny och mycket relevant arbetsform för ett flertalintressenter. En djupare förståelse för hur distansarbetet påverkar de anställdas motivation kanvara värdefull för både organisationer och intressenter inom organisationerna för attförhoppningsvis kunna förbättra, effektivisera och utveckla sina arbetssystem samt deanställda. Förslag till fortsatt forskning: Utifrån studiens resultat och begränsningar kan ytterligarestudier utföras. Ett förslag till fortsatt forskning är att studera forskningsområdet inom en endavald bransch för att skapa en djupare förståelse för hur distansarbete påverkar motivationeninom en specifik branschstandard. Ännu ett förslag skulle kunna vara att se forskningsområdetutifrån ett annat teoretiskt perspektiv, exempelvis genom en teori med psykologisk ansats. / Aim: Everyone in Sweden had to follow the government’s recommendations and restrictionsto limit the Covid-19 virus during the pandemic that affected the whole world. Manyorganizations had to enforce remote work for their employees. Studies on remote work havesince become very relevant for today’s society, however, few studies have been executed onthe Swedish market about remote work from a motivational perspective. Therefore, this studysees an interest in investigation how forced remote work has affected the employees’perceived autonomy, competence, and relatedness, what opportunities for higher motivationthere are with forced remote work and how the employees’ psychological well-being has beenaffected by forced remote work based on the self-determination theory. Method: This study has been conducted using a qualitative research method that consisted often semi-structured interviews for data collection. Each interview was conducted via a digitalmeeting room and was also recorded. The data has then been analyzed with a thematic dataanalysis and reported. The sample was targeted and consisted of ten respondents who hadworked in their role in the Swedish market for at least one year and who had been forced towork remotely. Results and conclusions: The results show that forced remote work does affect autonomy,competence, and relatedness, both positively and negatively. The study shows that autonomyand competence are achieved on a high level while relatedness is not achieved as high. Theresults also indicate that forced remote work creates opportunities for increased motivationand better psychological well-being. The results indicate that high motivation and well-beingcan be achieved through the positive impact on autonomy, competence and relatedness thatforced remote work has. Contribution of the thesis: This study has contributed to reducing the research gap that has been identified with the impact of distance work on motivation based on the self-determination theory. Remote work is a new and very relevant configuration of work for several stakeholders. A deeper understanding of how remote work affects employees'motivation can be valuable for both organizations and stakeholders within the organizations tohopefully improve, streamline and develop their work systems and the employees. Suggestions for future research: Based on the results and limitations of the study, furtherstudies can be carried out. A suggestion for further research is to study the research areawithin a single chosen industry to create a deeper understanding of how remote work affectsmotivation within a specific industry standard. Another suggestion could be to see theresearch area from a different theoretical perspective, for example through a theory with apsychological approach.

The present study aimed to investigate the linear association between psychological safety and psychological well-being, and psychological well-being and self-perceived individual and team performance in Swedish youth team sport athletes. A cross-sectional design was used, and data were collected through questionnaires of psychological safety, positive affect, negative affect, vitality, individual performance, and team performance from 131 team sport athletes (93 males, 38 females). The variables were measured using the Team Psychological Safety Scale (TPSS), the Positive and Negative Affect short scale (I-PANAS-SF), the Subjective Vitality Scale (SVS) and a subjective measurement of individual and team performance. Findings from the linear regression analysis showed that negative affect predicted poor team performance. No other significant associations were found. The results from this study are discussed regarding what mechanism may underline the negative affects effect on team performance. Future research could delve deeper into the specific team dynamics that are necessary to cultivate psychological safety. / Denna studie syftade till att undersöka det linjära sambandet mellan psykologisk trygghet och psykologiskt välmående, samt mellan psykologiskt välmående och självupplevd idrottslig prestation, både individuellt och lag, hos svenska ungdomslagidrottare. En tvärsnittsdesign användes och data insamlades genom enkäter om psykologisk trygghet, positiv affekt, negativ affekt, vitalitet, individuellprestation och lagprestation från 131 ungdomslagsidrottare (93 män, 38 kvinnor). Variablerna mättes genom the Team Psychological Safety Scale (TPSS), the Positive and Negative Affect short scale (I-PANAS-SF), the Subjective Vitality Scale (SVS) samt en subjektiv skattning av individuell- och lagprestation. Resultatet av en linjär regressionsanalys visade att negativ affekt förutsa en dålig lagprestation. Vidare hittades inga fler signifikanta associationer. Resultatet från studien diskuteras kring vilka underliggande mekanismer som kan förklara negativ affekts påverkan på lagprestation. Framtida forskning skulle kunna utforska specifika lagdynamiker som är nödvändiga för att kultivera psykologisk trygghet.

Bakgrund: Postpartum är en utmanande tidsperiod med ökad risk för psykisk ohälsa hos föräldrar. De flesta studier som har genomförts har undersökt inrikesfödda mödrar. Det saknas studier som undersöker postpartum-relaterad psykisk ohälsa hos utrikesfödda föräldrar i Sverige. Syftet med den aktuella studien var därför att undersöka välmående hos utrikes-och inrikesfödda mödrar och fäder i Sverige. Studien syftade också till att undersöka potentiella riskfaktorer för utveckling av psykisk ohälsa och om riskfaktorerna skiljde sig mellan utrikes och inrikesfödda föräldrar. Metod: 1847 mödrar och fäder inklusive 483 (26.2%) utrikesfödda och 1364 (73.8 %) inrikesfödda föräldrar besvarade skattningsskalorna the Swedish Parenthood Stress Questionnaire och Välmåendeskalan. Data analyserades med Student’s t-test, envägs-ANOVA, Pearson’s korrelationsanalys och Multipel regressionsanalys. Resultat: Utrikesfödda föräldrar rapporterade statistiskt signifikant lägre välmående jämfört med inrikesfödda föräldrar. Bland utrikesfödda föräldrar var social isolering, hälsoproblem, känsla av inkompetens och låg utbildningsnivå riskfaktorer för psykisk ohälsa. Bland inrikesfödda föräldrar var känsla av inkompetens, hälsoproblem, social isolering, relationsproblem och rollrestriktion samt låg utbildningsnivå, riskfaktorer för psykisk ohälsa. Slutsats: Resultatet i denna deskriptiva och explorativa studie indikerar att utrikesfödda föräldrar upplever sämre välmående och löper större risk för utveckling av psykisk ohälsa under postpartum-perioden. Studien visar också att riskfaktorerna skiljer sig åt beroende på födelse inom eller utanför riket. / Background: The postpartum is a challenging period with an increased risk for parental mental illness. Most studies conducted have been performed on Swedish-born mothers. At present, there are no studies examining postpartum related mental illness in foreign-born parents in Sweden. The purpose of this study was therefore to examine the mental wellbeing of foreign-born mothers and fathers in Sweden and whether it differs from Swedish-born parents. The aim of the study was also to investigate potential risk factors for the development of mental illness, and whether the risk factors differ between foreign- and Swedish-born parents. Method: 1847 mothers and fathers, including 483 (26.2%) foreign-born and 1364 (73.8%) Swedish-born parents, answered the Swedish Parenthood Stress Questionnaire and the Well–being scale. Data was analyzed using the Pearson’s correlation analysis, One-way-ANOVA and Standard Multiple Regression analysis. Results: Foreign-born parents reported statistically significant lower mental well-being compared to Swedish-born parents. The study shows that among foreign-born parents, social isolation was a significant risk factor for mental illness during the postpartum period followed by health problems, feeling incompetent as a parent, and a low level of education. Among Swedish-born parents, health problems, social isolation, low levels of education, feeling incompetent as a parent, role restriction and relationship problems were risk factors for mental illness. Conclusion: The results of this descriptive and exploratory study indicates that foreign-born parents experience poorer mental well-being and are at greater risk of developing mental illness during the postpartum period. The study also shows that the risk factors differ depending on birth within or outside the country.