Syftet med denna studie är att studera skillnader i upplevd hälsa mellan utrikes- och inrikesfödda relaterat till socioekonomiska aspekter, sociala nätverk och familjeförhållande. Data som används till att undersöka ställda hypoteser kommer från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för år 2010 som innefattar individer skrivna i Sverige mellan 18-75 år. För denna studie har urvalet begränsats till individer mellan 18-65 år som alla svarat på frågan om var de är födda (n=1724). Hypoteserna är utformade utifrån teori om socialt stöd och dess funktion för olika slags sociala nätverk. Därtill utgår vi från tidigare forskning om familjens betydelse för hälsa samt utrikesföddas specifika situations betydelse för hälsa. Data analyseras genom logistisk regressionsanalys. Resultatet av studien visar att det finns skillnader i upplevd hälsa mellan utrikes- och inrikesfödda, men att förklaringarna till dålig upplevd hälsa ser olika ut i de olika grupperna. Vid jämförelse visar studien att socioekonomiska aspekter och sociala nätverk förklarar skillnader bland inrikesfödda i större utsträckning än för utrikesfödda, medan familjeförhållanden inte kan sägas förklara något alls i någon av grupperna. Däremot upptäcks en icke-signifikant tendens till sämre hälsa bland utrikesfödda ensamhushåll jämfört med inrikesfödda ensamhushåll som fortsatt forskning uppmuntras att undersöka vidare.

Syftet med studien var att med hjälp av en frameanalytisk metod studera hur det politiska partiet Socialdemokraterna ramar in problem, aktör, orsak och lösningar av migrations- och integrationspolitiken efter flyktingkrisen 2015. Studien har också studerat hur inramningarna förhåller sig till ett jämlikhetsperspektiv. Det empiriska materialet som primärt har används för att genomföra den kvalitativa analysen har varit Socialdemokraternas dokument om partiets politiska riktlinjer från kongressen 2017. Detta material har sedan kompletterats med dokumentet Framtidskontraktet 2017 som också har synliggjort partiets politiska riktlinjer. De två empiriska materialen har båda samlats in från Socialdemokraternas egna hemsida. Studien har bidragit med att visa på tendenser av hur ett parti i Sverige genom inramningar i sitt partiprogram under samma tidsperiod omvandlat diskursen om migrations- och integrationspolitik från ett humanitärt problem till ett arbetsmarknadsproblem, vilket implicerar olika synsätt på flyktingen och vem eller vad som skuldbeläggs som problemets orsak. Studien visar att Socialdemokraterna har i samma partiprogram frångått en mer jämlik och inkluderande syn på flyktingen till en mer utpekande syn på utrikesfödda som en separat grupp i samhället skild från gemenskapen. Konsekvenserna av detta är att inramningen säger underförstått att flyktingar inte är en självklar del av statens avgränsade befolkning. Detta i sin tur implicerar att det finns en outtalad ojämlikhet mellan medborgare och flyktingar, där flyktingar undervärderas som mindre än jämlikar. Detta innebär underförstått att flyktingar inte förtjänar att leva på basis av faktumet att de enbart är människor, utan flyktingar måste istället visa sig förtjänta av att betraktas som jämlikar genom prestationer.

Bakgrund: Postpartum är en utmanande tidsperiod med ökad risk för psykisk ohälsa hos föräldrar. De flesta studier som har genomförts har undersökt inrikesfödda mödrar. Det saknas studier som undersöker postpartum-relaterad psykisk ohälsa hos utrikesfödda föräldrar i Sverige. Syftet med den aktuella studien var därför att undersöka välmående hos utrikes-och inrikesfödda mödrar och fäder i Sverige. Studien syftade också till att undersöka potentiella riskfaktorer för utveckling av psykisk ohälsa och om riskfaktorerna skiljde sig mellan utrikes och inrikesfödda föräldrar. Metod: 1847 mödrar och fäder inklusive 483 (26.2%) utrikesfödda och 1364 (73.8 %) inrikesfödda föräldrar besvarade skattningsskalorna the Swedish Parenthood Stress Questionnaire och Välmåendeskalan. Data analyserades med Student’s t-test, envägs-ANOVA, Pearson’s korrelationsanalys och Multipel regressionsanalys. Resultat: Utrikesfödda föräldrar rapporterade statistiskt signifikant lägre välmående jämfört med inrikesfödda föräldrar. Bland utrikesfödda föräldrar var social isolering, hälsoproblem, känsla av inkompetens och låg utbildningsnivå riskfaktorer för psykisk ohälsa. Bland inrikesfödda föräldrar var känsla av inkompetens, hälsoproblem, social isolering, relationsproblem och rollrestriktion samt låg utbildningsnivå, riskfaktorer för psykisk ohälsa. Slutsats: Resultatet i denna deskriptiva och explorativa studie indikerar att utrikesfödda föräldrar upplever sämre välmående och löper större risk för utveckling av psykisk ohälsa under postpartum-perioden. Studien visar också att riskfaktorerna skiljer sig åt beroende på födelse inom eller utanför riket. / Background: The postpartum is a challenging period with an increased risk for parental mental illness. Most studies conducted have been performed on Swedish-born mothers. At present, there are no studies examining postpartum related mental illness in foreign-born parents in Sweden. The purpose of this study was therefore to examine the mental wellbeing of foreign-born mothers and fathers in Sweden and whether it differs from Swedish-born parents. The aim of the study was also to investigate potential risk factors for the development of mental illness, and whether the risk factors differ between foreign- and Swedish-born parents. Method: 1847 mothers and fathers, including 483 (26.2%) foreign-born and 1364 (73.8%) Swedish-born parents, answered the Swedish Parenthood Stress Questionnaire and the Well–being scale. Data was analyzed using the Pearson’s correlation analysis, One-way-ANOVA and Standard Multiple Regression analysis. Results: Foreign-born parents reported statistically significant lower mental well-being compared to Swedish-born parents. The study shows that among foreign-born parents, social isolation was a significant risk factor for mental illness during the postpartum period followed by health problems, feeling incompetent as a parent, and a low level of education. Among Swedish-born parents, health problems, social isolation, low levels of education, feeling incompetent as a parent, role restriction and relationship problems were risk factors for mental illness. Conclusion: The results of this descriptive and exploratory study indicates that foreign-born parents experience poorer mental well-being and are at greater risk of developing mental illness during the postpartum period. The study also shows that the risk factors differ depending on birth within or outside the country.