Föreliggande studie är en kvantitativ studie där syftet var att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och motivationsklimat påverkar samt predicerar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbolsspelare. I studien deltog 95 ungdomsfotbollsspelare, antingen tillhörande en SEF certifierad akademi eller ett ungdomslag vars representationslag tillhör någon av de fyra högsta divisionerna i Sverige. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av digitala enkäter som skickades ut till ansvariga i sju olika fotbollsföreningar där deltagarna var i åldrarna mellan 16 och 19 år (M=16.97, SD=2.6). De enkla regressionsanalyserna visade att tränarbeteendet tävlings-/matchstrategier indikerade på störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande och var den typ av tränarbeteende som predicerade mest psykologiskt välbefinnande. Fortsättningsvis indikerar resultatet på en positiv effekt mellan uppgiftsorienterat motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande, och en negativ effekt mellan resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat skulle sannolikt kunna anses vara användbart för att facilitera psykologiskt välbefinnande och i förlängningen utveckling för ungdomsfotbollsspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftorienterat motivationsklimat. / The present study is a quantitative study aimed at examining how different types of coaching behaviors and motivational climates affect and predict the psychological well-being of youth soccer players. The study included 95 youth soccer players, either belonging to a SEF-certified academy or a youth team whose representative team belongs to one of the four highest divisions in Sweden. Data collection was conducted using digital surveys sent to responsible parties in seven different soccer associations where the participants were between 16 and 19 years old (M=16.97, SD=2.6). The simple regression analyses showed that coach behavior of competition/match strategies indicated the greatest positive effect on psychological well-being and was the type of coaching behavior that predicted the most psychological well-being. Furthermore, the results indicate a positive effect between task-oriented motivational climate and psychological well-being, and a negative effect between result-oriented motivational climate. The study's results could likely be considered useful for facilitating psychological well-being and, in turn, development for youth soccer players through appropriate coaching behaviors and task-oriented motivational climate.

Föreliggande studie är en kvantitativ studie där syftet var att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och motivationsklimat påverkar samt predicerar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbolsspelare. I studien deltog 95 ungdomsfotbollsspelare, antingen tillhörande en SEF certifierad akademi eller ett ungdomslag vars representationslag tillhör någon av de fyra högsta divisionerna i Sverige. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av digitala enkäter som skickades ut till ansvariga i sju olika fotbollsföreningar där deltagarna var i åldrarna mellan 16 och 19 år (M=16.97, SD=2.6). De enkla regressionsanalyserna visade att tränarbeteendet tävlings-/matchstrategier indikerade på störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande och var den typ av tränarbeteende som predicerade mest psykologiskt välbefinnande. Fortsättningsvis indikerar resultatet på en positiv effekt mellan uppgiftsorienterat motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande, och en negativ effekt mellan resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat skulle sannolikt kunna anses vara användbart för att facilitera psykologiskt välbefinnande och i förlängningen utveckling för ungdomsfotbollsspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftorienterat motivationsklimat. / The present study is a quantitative study aimed at examining how different types of coaching behaviors and motivational climates affect and predict the psychological well-being of youth soccer players. The study included 95 youth soccer players, either belonging to a SEF-certified academy or a youth team whose representative team belongs to one of the four highest divisions in Sweden. Data collection was conducted using digital surveys sent to responsible parties in seven different soccer associations where the participants were between 16 and 19 years old (M=16.97, SD=2.6). The simple regression analyses showed that coach behavior of competition/match strategies indicated the greatest positive effect on psychological well-being and was the type of coaching behavior that predicted the most psychological well-being. Furthermore, the results indicate a positive effect between task-oriented motivational climate and psychological well-being, and a negative effect between result-oriented motivational climate. The study's results could likely be considered useful for facilitating psychological well-being and, in turn, development for youth soccer players through appropriate coaching behaviors and task-oriented motivational climate.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur livet förändras hos patienter som fått genomgå en stomioperation. Metoden som användes var en litteraturstudie och inkluderade både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades under de tre huvudrubrikerna sexualitet, psykologiskt samt socialt. Resultatet visade att patienter med stomi har stort behov av information och stöd från närstående. Den egna kroppsbilden påverkas mycket visade många studier. Resultatet av litteraturstudien kan ge en ökad medvetenhet om vilka behov av information och stöd som allmänsjuksköterskan kan ge för god omvårdnad. / The aim of this study was to illustrate how life changes for patients who go through an ostomy surgery. The method used for the study was a literature review which included both qualitative and quantitative articles. Ten articles were included and the results were presented under three headings; sexuality, psychologically and socially. The results showed that patients with an ostomy require a lot of information and support from people whom they are close to. The body image is very affected according to many of the studies. The results of the literature review might give the caring nurse an increased awareness of the requirement of information and support that could be given to the patients for a higher quality of care.

Background: During 2020-2022, the SARS-COVID-19-2 (COVID-19) pandemic contributed to a global health crisis that affected society and individuals. One particularly vulnerable group was athletes, with limited personal health and physical exercise opportunities.Objectives: The first objective aims to explore the factors that influence the physical activities of athletes during COVID-19. The second objective aims to explore the factors that influence the mental health of athletes during COVID-19. The third objective aims to explore the relationship between physical activities and mental health among athletes during COVID19. Design: Systematic literature review.Method: The electronic databases PubMed, Multidisciplinary Digital Publishing Institute (MDPI) and Google Scholar are selected. The inclusion criteria including a) Empirical research and peer-reviewed articles, b) Written in English, and c) containing keywords such as psychological distress, health, physical activities, COVID-19 and athletes.Results: A total of 10 reported studies have been included in this work. Most of these studies have shown that physical activities decreased during the COVID-19 outbreak due to a loss of motivation in athletes. Due to compromised physical activities, athletes started facing issues related to their mental health, like stress, depression, and anxiety. The less exercise and training sessions also affected the quality of sleep and reduced bedtime. Loss of sleep was an additional contributor to mental distress.Conclusion: The Study shows the importance of physical activities in the lives of athletes that are highly influenced during a pandemic. The result shows a positive association between mental health and physical activities. / Bakgrund: Under 2020-2022 hade pandemin SARS-COVID-19-2 (COVID-19) bidragit till en global hälsokris som hade påverkat både samhälle och individer. En grupp som var särskilt utsatt var idrottare där både den personliga hälsan och möjligheten att träna fysiskt är begränsad.Mål: Syftet med denna studie är att utforska faktorer som påverkar idrottares fysiska aktiviteter och äventyrar mental hälsa under COVID-19. denna studie fokuserar också på att undersöka hur dessa fysiska aktiviteter hjälper idrottare att hantera mental hälsa under tiden för pandemin.Design: Systematisk litteraturöversikt.Metod: De elektroniska databaserna PubMed, Multidisciplinary Digital Publishing Institute (MDPI) och Google Scholar väljs. Inklusionskriterierna inkluderar a) Empirisk forskning och referentgranskade artiklar, b) skrivna på engelska, c) som innehåller nyckelord som psykisk ångest, hälsa, fysiska aktiviteter, covid-19 och idrottare.Resultat: Totalt 10 rapporterade studier har inkluderats i detta arbete. De flesta av dessa studier har visat att fysiska aktiviteter minskade under covid-19-utbrottet på grund av förlust av motivation hos idrottare. På grund av komprometterade fysiska aktiviteter började idrottare stöta på problem som rör sin mentala hälsa som stress, depression, ångest. Det mindre motions- och träningspasset påverkade också sömnkvaliteten och minskade läggtiden. Förlust av sömn bidrog ytterligare till psykisk ångest.Slutsats: Studien visar vikten av fysiska aktiviteter i livet för idrottare som är starkt påverkade under en pandemi. Resultatet visar ett positivt samband mellan mental hälsa och fysiska aktiviteter.

Under coronapandemin har distansarbete blivit ett vanligt förekommande arbetssätt och är, som det verkar, här för att stanna. Tidigare forskning på området belyser fördelar som tidsbesparing och mer flexibilitet men distansarbete är inte helt fritt från utmaningar då det bland annat sätter prov på anställdas organisationsidentitet (OI). Föreliggande studies ändamål var således att undersöka sambandet mellan OI och upplevelse av distansarbete. För att besvara frågeställningen utformades en enkät som besvarades av anställda på en av Luleå kommuns förvaltningar (N=56). Undersökningen kom även att undersöka de anställdas inställning till distansarbete framöver. För att beräkna OI hos förvaltningens anställda mättes respondenternas uppfattning av transformativt ledarskap (TL) på förvaltningen samt deras upplevda psykologiska isolering, psykologiska bemyndigande och trivsel på förvaltningen i allmänhet. Resultatet indikerade höga nivåer av OI bland de anställda (M = 65.38, SD = 9.65 på en skala av 16–80) och positiva upplevelser av distansarbetet (M = 28.52, SD = 5.12 på en skala av 7–35). En enkel linjär regressionsanalys visade att en positiv upplevelse av distansarbete hade en positiv inverkan på OI och majoriteten av respondenterna (80%) föredrar att distansarbeta 1–3 dagar i veckan. / During the corona pandemic telework has become increasingly more common in the workplace and is, as it seems, here to stay. Existing research on telework has found benefits of telework concerning time-saving as well as more flexibility. Still, telework is not free from challenges as it, among other things, tests the employees’ organizational identity (OI). This study thus aimed to investigate the relationship between OI and how employees experience teleworking. To answer the research question, a survey was designed and distributed to employees of one of the departments in Luleå Kommun (N=56). The study also came to examine the employees’ outlook on telework moving forward. To calculate OI at the department, the respondents' experience of transformational leadership (TL), psychological isolation, psychological empowerment and well-being at the department were measured. The result indicated high levels of OI among the employees (M = 65.38, SD = 9.65 on a scale of 16–80) and a positive outlook on telework (M = 28.52, SD = 5.12 on a scale of 7–35). A simple linear regression analysis showed that a positive outlook on telework has a positive impact on OI and most of the respondents (80%) prefer to telework 1-3 days a week.

Syfte: Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur psykologiskt empowerment kan påverka sjuksköterskor att stanna på sin arbetsplats.  Metod: Studien vilar på en kvalitativ ansats. Där vi använt en fallstudiedesign bestående av tolv semistrukturerade intervjuer för att samla in empirin. Intervjuerna ägde rum på tre stroke- och neurologiavdelningar. Tre av intervjuerna utfördes med avdelningschefer och nio med sjuksköterskor. Resultat och slutsats: Resultatet visar att användandet av psykologiskt empowerment hade positiva effekter på sjuksköterskornas vilja att stanna kvar på arbetsplatsen. Vi såg att psykologiskt empowerment påverkades av både individuella och verksamhetsrelaterade orsaker, vilket gör användandet komplext. En annan svårighet i användandet av konceptet sågs även ha en koppling till den byråkratiska och hierarkiska organisationsstrukturen inom neurologi- och stroke vård i Sverige. Detta påverkade i vilken grad konceptets tekniker kunde utövas och i sin tur personalomsättningen.  Examensarbetets bidrag: Denna studie har bidragit med fördjupad kunskap om psykologiskt empowerment och dess påverkan på sjuksköterskor inom stroke-och neurologivården. Förståelsen av sjuksköterskornas inre motivationsfaktorer är tänkt att vara till hjälp för cheferna för att påverka pågående problematik med personalomsättning. Förslag till fortsatt forskning: Personalomsättning bland sjuksköterskor är ett problem som påverkar alla i samhället. Därav anser vi att det skulle vara värdefullt att kolla på våra huvudfynd i en större kontext. Där vi föreslår dels en kvantitativ studie som kan titta på eventuella samband mellan PE och personalomsättning. Vi föreslår också att kvalitativa studier utförs i den privata sektorn för att se om det finns skillnader gentemot den offentliga. / Aim:  The purpose of this study was to increase the understanding of how psychological empowerment can influence nurses to stay at their workplace.  Method: The study rests on a qualitative approach. Where we used a case study design consisting of twelve semi-structured interviews to collect the empirical evidence. The interviews took place in three stroke and neurology departments. Three of the interviews were conducted with department heads and nine with nurses.  Results and conclusions: The result showed that the use of psychological empowerment had positive effects on the nurses' willingness to remain in the place of work. We saw that psychological empowerment is affected by both individual and business-related reasons, which makes the usage complex. Another difficulty in using the concept is also related to the bureaucratic and hierarchical organizational structure within stroke care in Sweden. This affected the degree to which the concept's techniques could be practiced and, in turn, staff turnover.  Contribution of the thesis: This study has contributed with in-depth knowledge of psychological empowerment and its impact on nurses in Swedish stroke and neurology care. The increased understanding of the nurse’s internal motivation factors is supposed to be helpful for the managers to influence ongoing problems with staff turnover.  Suggestions for future research: Staff turnover among nurses is a problem that affects everyone in society. Why we believe it would be valuable to look at our main findings in a larger context. Where we propose a quantitative study that can look at possible connections between PE and staff turnover. We also suggest that qualitative studies be carried out in the private sector to see if there are differences compared to the public.

Bakgrund: Employer brand är en strategi som används för att attrahera och behålla medarbetare i organisationen genom att marknadsföra de fördelar som organisationen erbjuder. Dessa erbjudanden kan tolkas som löften och underförstådda förväntningar hos medarbetare. De underförstådda förväntningar går under begreppet psykologiskt kontrakt som är villkoren för ett ömsesidigt utbytesavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Tidigare forskning inom området har visat att employer brand har stor inverkan över skapandet av det psykologiska kontraktet då det skapar förväntningar hos arbetstagaren. Däremot upplevs det saknas forskning kring kombinationen av employer brand och psykologiskt kontrakt, samt hur medarbetarnas förväntningar påverkas av en organisations employer brand.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur medarbetares förväntningar påverkas av en organisations employer brand.Metod: En kvalitativ metod har använts då studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer där fokuset var att få en förståelse för individers upplevelse av hur employer brand påverkar förväntningar. Intervjuerna transkriberades och tematiserades genom en tematisk analys. Analysen av resultatet har varit abduktivt då nya teman hittades i empirin och tidigare forskning har använts för att bekräfta eller ifrågasätta resultatet.Resultat: Resultatet visar tydliga brister i organisationens arbete med employerbrand vid tidpunkten då respondenterna anställdes. Respondenterna hade få förväntningar på organisationen som arbetsgivare, men upplever att de förväntningar de haft blivit uppfyllda.Slutsats: Slutsatsen är att en organisation kan ha ett svagt employer med som skapar svaga förväntningar, men ändå attrahera och behålla medarbetare, samt uppfylla det psykologiska kontraktet. En arbetsgivare kan upplevas attraktiv utan att behöva arbeta under konceptet employer brand. / Background: Employer brand is a strategy to attract and retain employees in the organization by marketing the benefits that the organization offers. These offers can be interpreted as promises and implicit expectations of employees. The implicit expectations fall under the concept of psychological contract, which are the conditions for a mutual exchange agreement between employer and employee. Previous research in the field has shown that employer brand has a great impact on the creation of the psychological contract as it creates expectations in the employee. On the other hand, there is a lack of research on the combination of employer brand and psychological contract, as well as how employees' expectations are affected by an organization's employer brand.Aim: The aim of the study is to create an understanding of how employees' expectations are affected by an organization's employer brand.Method: A qualitative method has been used when the study was conducted through semi-structured interviews where the focus was to gain an understanding of individuals' experience of how employer brand affects expectations. The interviews were transcribed and thematized through a thematic analysis. The analysis of the results has been abductive as new themes were found in the empirical data and previous research has been used to confirm or question the results.Results: The results show clear shortcomings in the organization's work with employer brand at the time when the respondents were hired. The respondents had few expectations of the organization as an employer, but feel that the expectations they had were met.Conclusion: The conclusion is that an organization can have a weak employer who creates weak expectations, but still attract and retain employees, and fulfill the psychological contract. An employer can be perceived as attractive without having to work under the concept of employer brand.

Syftet med studien var att undersöka om idrottarens upplevda tränarbeteende och coach-idrottarrelation predicerar upplevt idrottsspecifikt psykologiskt välmående och idrottsspecifik stress hos svenska elitsatsande juniorgolfare. Insamling av data skedde via ett experturval där insamlingen av data skedde via enkäter. Urvalet bestod av pojkar och flickor i årskurs 1–4 (M=2.33; SD=1.106) som går på RIG- och NIU-gymnasium med inriktning golf. I studien deltog totalt 61 personer (42 pojkar och 19 flickor). Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie.  Studien genomförde enkla regressionsanalyser för att testa studiens fyra hypoteser. Resultatet visade ett positivt statistiskt signifikant samband mellan tränarbeteende och idrottsspecifikt psykologiskt välbefinnande (B=.436, p<.001) där en högre grad av upplevt positivt associerade tränarbeteende predicerade högre upplevelse av idrottspecifikt psykologiskt välbefinnande bland deltagarna. Likaså återfanns ett positivt signifikant samband mellan coach-idrottarrelation och idrottsspecifikt psykologiskt välbefinnande (B=.438, p<.001) där en god relation till sin tränare predicerade ett högre psykologiskt välbefinnande. Studien fann även ett negativt statistiskt signifikant samband mellan tränarbeteende och idrottspecifikt stress (B=-.436, p=.024) där en högre grad av upplevt positivt associerat tränarbeteende predicerade minskad idrottspecifikt stress bland deltagarna. Däremot fann studien inget statistiskt signifikant samband mellan coach-idrottarrelation och idrottsspecifik stress.  Föreliggande studie kan bidra med att ge tränare och andra inblandade inom golf en ökad förståelse för att det är viktigt för idrottarens psykologiska välmående att ha en bra upplevd relation till sin tränare samt en förståelse för att tränarens beteende kan predicera idrottsspecifik psykologiskt välbefinnande och idrottsspecifik stress. / The purpose of the study was to investigate whether the athlete's perceived coachingbehavior and coach-athlete relationship have a correlation with perceived sport-specificpsychological well-being and sport-specific stress in Swedish elite junior golfers. Collectionof data was done via questionnaires with the help of an expert selection. The selectionconsisted of boys and girls in grades 1-4 (M=2.33; SD=1.106) who attend RIG and NIUgymnasiums majoring in golf. 61 people participated in the survey (42 boys and 19 girls). Thestudy was a quantitative cross-sectional study.The study conducted simple regression analyzes to test the study's four correlations.The result showed a positive statistically significant relationship between coaching behaviorand sport-specific psychological well-being (B=.436, p<.001) where a higher degree ofperceived positively associated coaching behavior indicated a higher experience ofsport-specific psychological well-being. Likewise, a positive significant relationship wasfound between coach-athlete relationship and sport-specific psychological well-being(B=.438, p<.001), where a good relationship with one's coach indicated a higher well-being.The study also found a negative statistically significant relationship between coachingbehavior and sport-specific stress (B=-.436, p=.024) where a higher degree of perceivedpositively associated coaching behavior indicates reduced sport-specific stress among theparticipants. In contrast, the results showed no statistically significant relationship betweencoach-athlete relationship and sport-specific stress.The present study can contribute to increase the understanding for coaches and othersinvolved in golf that it is important for the athlete's psychological well-being to have a goodperceived relationship with their coach as well as contribute to an understanding that thecoach's behavior can predict sport-specific psychological well-being and sport-specific stress.

The background of this study derives from the fact that the auditing sector is characterized by excessive workload, psychological ill-health and high staff turnover. Prior research emphasizes the effects on chartered accountants, auditing quality and organizational consequences. The purpose of this study is therefore to examine junior auditor’s individual well-being, hence the research question: What is the relationship between workload, role conflict and role ambiguity together with psychological well-being of junior auditors? Cooper and Marshalls theory of occupational sources of stress is the basis for this study and the research model originates from Jones, Norman and Wier. A survey was sent to 201 junior auditors in Stockholm working within Big Four, furthermore, to answer the research question at hand, hypothesis testing is applied. Results of this study shows that work overload is the most prominent of the examined variables, but psychological ill-health could possibly derive from other non-studied factors. Conclusively, the study shows that junior auditors neither experience role conflict or role ambiguity, and therefore, solely workload has a negative effect on occupational stress and psychological illhealth. Further researchers should conduct a qualitative study in order to gain greater understanding of the individuals, but also to examine whether other variables can affect junior auditors. / Bakgrunden till denna studie är att revisionsbranschen präglas av hög arbetsbelastning, psykisk ohälsa och personalomsättning, där tidigare forskning lagt stor vikt vid att undersöka auktoriserade revisorer, revisionskvalitén och organisatoriska konsekvenser. Syftet med denna studie är därmed att lägga fokus på juniora revisorers individuella välbefinnande, och således blir forskningsfrågan: Hur ser sambandet ut mellan arbetsbelastning, rollkonflikt samt rolltvetydighet och juniora revisorers psykologiska välbefinnande? Teorin som ligger till grund för detta arbete är Cooper och Marshalls teori om källor till arbetsrelaterad stress, och forskningsmodellen som används i denna studie är en modifiering av Jones, Norman och Wiers. En enkät skickades ut till 201 juniora revisorer inom Big Four och 60 svar erhölls, för att kunna besvara forskningsfrågan tillämpades hypotesprövningar. Resultatet visar att arbetsbelastning är den mest betydande av de undersökta variablerna, dock kan försämrat psykologiskt välbefinnande även föranledas av andra faktorer som inte undersöks i denna studie. Slutsatsen är därmed att juniora revisorer varken upplever rollkonflikt eller rolltvetydighet, och studie har således funnit att endast arbetsbelastning påverkar den arbetsrelaterade stressen och det psykologiska välbefinnandet negativt. Förslag till vidare forskning är att utföra kvalitativa studier för att uppnå en djupare förståelse av individen, men även studera andra faktorer som kan påverka de juniora revisorerna.

Sammanfattning Datum: 18 januari 2013 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Författare: Simon Brodahl Pontus Eliasson David Wahlberg Titel: Jag är organisationen Handledare: Johan Grinbergs Nyckelord:Delaktighet, engagemang, delaktighet i beslutsfattande frågor, psykologiskt ägandeskap, anställdas välbefinnande och kunskapsspridning. Frågeställning:- Finns det ett gemensamt synsätt på delaktighet och engagemang inom ABB Motors & Generators?- Vad kan göras för att öka delaktigheten och engagemanget inom produktionsdelen och vad kommer detta leda till?- Vad bör ABB: Motors & Generators ha i åtanke vid applicerandet av delaktighet inom produktionsdelen i framtiden? Syfte: Syftet är att utifrån teoretiska referenspunkter analysera ABB:s verksamhet ur ett engagemangs- och delaktighetsperspektiv som ligger till grund för en analytisk diskussion vilken utmynnar i förbättringsförslag. Metod: Den teoretiska referensramen är konstruerad med hjälp av vetenskapliga artiklar och litteratur som behandlar ämnet engagemang och delaktighet. Det empiriska materialet består av en kvalitativ studie bestående av tre djupintervjuer. Slutsats: ABB Motors & Generators innehar ett tankesätt som behövs för att främja ökad delaktighet och engagemang hos de anställda. För att öka medarbetarnas engagemang till organisationen, krävs det att kommunikationen är bra mellan de olika funktionerna. Det är även viktigt att produktionsdelen känner förtroende för ledningen samtidigt som ledningen ger medarbetarna bekräftelse. Genom att få de anställda att vilja engagera sig i organisationens bästa, uppnås även flera positiva effekter. Kunskap sprids vilket främjar delaktighet, kompetens, konkurrenskraft och skapar möjligheter till att bli en lärande organisation.