Föreliggande tvärsnittsstudie är av kvantitativ design med syftet att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och olika typer av motivationsklimat påverkar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbollsspelare, samt hur väl de olika typerna av tränarbeteenden och motivationsklimat predicerar ungdomsfotbollspelares psykologiska välbefinnande. Den aktuella studien hade 95 deltagare i åldrarna 16 till 19 år (M= 16.97, SD= 2.6). Deltagarna självskattade sina upplevelser av tränarbeteenden, motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande utifrån frågeformulären Coaching Behavior Scale for Sport, Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 och Ryff's Psychological Well-Being scales. Resultatet av en enkel regressionsanalys visade att tränarbeteendet tävling/-matchstrategi hade störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande. Vidare visade analysen att tränarbeteendet negativ personlig kontakt hade en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande. Den enkla regressionsanalysen visade även på en positiv effekt på psykologiskt välbefinnande av uppgiftsorienterat motivationsklimat, och en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande av resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat anses kunna användas för att facilitera psykologiskt välbefinnande för ungdomsfotbollspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftsorienterade motivationsklimat / This cross-sectional study is based on a quantitative method with the aim to investigate how different types of coaching behaviors and motivational climates affect psychological well-being in young football players, and how well the different types of coaching behaviors and motivational climates predict young football players’ psychological wellbeing. The current study had 95 participants aged 16 to 19 years (M=16.97, SD=2.6). The participants self-rated their experiences of coaching behaviors, motivational climate and psychological well-being based on the Coaching Behavior Scale for Sport, Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 and Ryff's Psychological Well-Being scales. The results of a simple regression analysis showed that the coaching behavior competition/match strategy had the greatest positive effect on psychological well-being. Furthermore, the analysis showed that the coaching behavior negative personal contact had a negative effect on psychological well-being. The simple regression analysis also showed a positive effect on psychological well-being of task-oriented motivational climate, and a negative effect on psychological well-being of results-oriented motivational climate. The results of the study are considered to be used to facilitate psychological well-being of youth football players through appropriate coaching behaviors and task-oriented motivational climates.

This cross-sectional study is based on quantitative method with the aim to investigate how different types of coaching behaviors and motivational climates affect psychological well-being in youth football players, and how well the different types of coaching behaviors and motivational climates predict young football players' psychological well-being. The current study had 95 participants aged 16 to 19 years old (M=16.97, SD=2.6). The participants self-rated their experiences of coaching behaviors, motivational climates and psychological well-being based on the Coaching Behavior Scale for Sports, Percieved Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 and Ryff's Psychological Well-Being scales. The results of a simple regression analysis showed that the coaching behavior competion/match strategy had the greatest postive effect on psychological well-being. Furthermore, the analysis showed that the coaching behavior negative personal contact had a negative effect on psychological well-being. The simple regression analysis also showed a positive effect on psychological well-being of task-oriented motivational climate, and a negative effect on psychological well-being of results-oriented motivational climate The results of the study are considered to be used to facilitate psychological well-being of youth football players through appropriate coaching bahviors and task-oriented motivational climates. / Föreliggande tvärsnittsstudie är av kvantitativ design med syftet att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och olika typer av motivationsklimat påverkar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbollsspelare, samt hur väl de olika typerna av tränarbeteenden och motivationsklimat predicerar ungdomsfotbollsspelares psykologiska välbefinnande. Den aktuella studien hade 95 deltagare i åldrarna 16 till 19 år (M=16.97, SD=2.6). Deltagarna självskattade sina upplevelser av tränarbeteenden, motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande utifrån frågeformulären Coaching Behavior Scale for Sport, Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 och Ryff’s Psychological Well-Being scales. Resultatet av en enkel regressionsanalys visade att tränarbeteendet tävling-/matchstrategi hade störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande. Vidare visade analysen att tränarbeteenden negativ personlig kontakt hade en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande. Den enkla regressionsanalysen visade även på en positiv effekt på psykologiskt välbefinnande av uppgiftsorienterat motivationsklimat, och en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande av resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat anses kunna användas för att facilitera psykologiskt välbefinnande för ungdomsfotbollsspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftorienterade motivationsklimat

Syfte: Under Covid-19 pandemin som påverkade hela världen behövde alla i Sverige följaregeringens rekommendationer och restriktioner för distansering i hopp om att begränsaspridningen av sjukdomen. Många organisationer behövde då tillämpa att arbete skulle ske pådistans för de anställda. Studier om distansarbete har således blivit mycket aktuella för dagenssamhälle men få studier har gjorts på den svenska marknaden om distansarbete utifrån ettmotivationsperspektiv. Denna studie ser därför i syfte att undersöka hur påtvingatdistansarbete har påverkat anställdas upplevda autonomi, kompetens och samhörighet, vilkamöjligheter till högre motivation som har tillkommit till följd av det påtvingade distansarbetetsamt hur de anställdas psykologiska välmående har påverkats av påtvingat distansarbeteutifrån självbestämmandeteorin. Metod: Denna studie har utförts med en kvalitativ forskningsmetod som bestod av tiosemistrukturerade intervjuer för insamling av data. Varje intervju utfördes via ett digitaltmötesrum och spelades även in. Data har sedan analyserats med en tematisk dataanalys ochredovisats. Urvalet var målstyrt och bestod av tio respondenter som hade arbetat i sin roll påden svenska marknaden i minst ett år och som hade blivit tvingad att arbeta på distans. Resultat och slutsats: Resultaten visar att påtvingat distansarbete påverkar autonomi,kompetens och samhörighet, både positivt och negativt. Undersökningen visar att autonomioch kompetens tillfredsställs i hög grad men att samhörigheten inte uppnås i lika storutsträckning. Resultaten tyder även på att påtvingat distansarbete skapar möjligheter för ökadmotivation samt ökat psykologiskt välmående. Resultaten tyder på att hög motivation ochvälmående kan uppnås genom distansarbetets positiva påverkan på autonomi, kompetens ochsamhörighet. Examensarbetets bidrag: Detta examensarbete förväntades bidra med att minska detforskningsgap som har identifierats med distansarbetets påverkan på motivation utifrånsjälvbestämmandeteorin. Distansarbete är en ny och mycket relevant arbetsform för ett flertalintressenter. En djupare förståelse för hur distansarbetet påverkar de anställdas motivation kanvara värdefull för både organisationer och intressenter inom organisationerna för attförhoppningsvis kunna förbättra, effektivisera och utveckla sina arbetssystem samt deanställda. Förslag till fortsatt forskning: Utifrån studiens resultat och begränsningar kan ytterligarestudier utföras. Ett förslag till fortsatt forskning är att studera forskningsområdet inom en endavald bransch för att skapa en djupare förståelse för hur distansarbete påverkar motivationeninom en specifik branschstandard. Ännu ett förslag skulle kunna vara att se forskningsområdetutifrån ett annat teoretiskt perspektiv, exempelvis genom en teori med psykologisk ansats. / Aim: Everyone in Sweden had to follow the government’s recommendations and restrictionsto limit the Covid-19 virus during the pandemic that affected the whole world. Manyorganizations had to enforce remote work for their employees. Studies on remote work havesince become very relevant for today’s society, however, few studies have been executed onthe Swedish market about remote work from a motivational perspective. Therefore, this studysees an interest in investigation how forced remote work has affected the employees’perceived autonomy, competence, and relatedness, what opportunities for higher motivationthere are with forced remote work and how the employees’ psychological well-being has beenaffected by forced remote work based on the self-determination theory. Method: This study has been conducted using a qualitative research method that consisted often semi-structured interviews for data collection. Each interview was conducted via a digitalmeeting room and was also recorded. The data has then been analyzed with a thematic dataanalysis and reported. The sample was targeted and consisted of ten respondents who hadworked in their role in the Swedish market for at least one year and who had been forced towork remotely. Results and conclusions: The results show that forced remote work does affect autonomy,competence, and relatedness, both positively and negatively. The study shows that autonomyand competence are achieved on a high level while relatedness is not achieved as high. Theresults also indicate that forced remote work creates opportunities for increased motivationand better psychological well-being. The results indicate that high motivation and well-beingcan be achieved through the positive impact on autonomy, competence and relatedness thatforced remote work has. Contribution of the thesis: This study has contributed to reducing the research gap that has been identified with the impact of distance work on motivation based on the self-determination theory. Remote work is a new and very relevant configuration of work for several stakeholders. A deeper understanding of how remote work affects employees'motivation can be valuable for both organizations and stakeholders within the organizations tohopefully improve, streamline and develop their work systems and the employees. Suggestions for future research: Based on the results and limitations of the study, furtherstudies can be carried out. A suggestion for further research is to study the research areawithin a single chosen industry to create a deeper understanding of how remote work affectsmotivation within a specific industry standard. Another suggestion could be to see theresearch area from a different theoretical perspective, for example through a theory with apsychological approach.

Dagens revisionskår lider av ett stort problem som hotar dess framtid. Sedan 1990 har antalet revisorer minskat från 4400 auktoriserade till 3300. En bakomliggande orsak till minskningen är revisorsassistenters avhopp. Revisorsassistenter förväntas bli framtida revisorer men avhoppen har lett till att revisionsbranschens framtid har hamnat i fara. Tidigare studier har undersökt varför revisorsassistenter har lämnat branschen, dock finns det bristande kunskap om revisorsassistenters förhållande till revisionsbyråer. Därför är det av yttersta vikt att undersöka avhoppen ur det psykologiska kontraktets perspektiv i syfte att ta reda på huruvida uppsägningsavsikten influeras av det psykologiska kontraktet eller inte. Det psykologiska kontraktet är en teori som tar hänsyn till den mellanmänskliga relationen mellan den anställde och organisationen och baseras på den anställdes uppfattningar om ömsesidiga och implicita överenskommelser mellan denne samt organisationen. Kontraktet bygger på en subjektiv tro som den anställde har och är även en viktig aspekt att ta hänsyn till vid undersökandet av uppsägningsavsikten i relation till det psykologiska kontraktet. Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för hur det psykologiska kontraktet influerar revisorsassisteters uppsägningsavsikt. För att genomföra studien användes en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med revisorsassistenter från sex olika revisionsbyråer. Studien visar att det psykologiska kontraktet har en inverkan på revisorsassistenters uppsägningsavsikt. När en anställd upplever att kontraktet är ömsesidigt och uppfyllt uppstår ingen känsla av att man vill lämna organisationen. Om den anställde däremot känner att kontraktet inte är ömsesidigt, kan denne vilja lämna organisationen eftersom den får en känsla av att den gör sin del i kontraktet medan organisationen förbiser sin del. Vidare framkom det även att löften som skall uppfyllas består främst av utvecklingsmöjligheter, trivsam arbetsmiljö och stöd som revisionsbyråer är förpliktade att hålla. Revisionsbyråer som inte respekterar det psykologiska kontraktet anses ha brutit mot kontraktets villkor och kan därmed leda till att de förlorar sina revisorsassistenter. / Today’s audit profession is facing a major issue that threatens the future of auditing. Since 1990, the number of auditors has decreased from 4,400 authorized to 3,300. One of the reasons behind the reduction is the audit assistants' intention to resign. These accounting assistants are expected to become the future accountants, but the turnover has led to a threatening future. Previous research has investigated the reasons behind why audit assistants are leaving the profession. However, there is not enough understanding of the relationship between accounting assistants and audit firms. Therefore, it is crucial to research how the psychological contract affects the turnover intention of the audit assistants.The psychological contract is a theory that takes into consideration the interpersonal relationship between the employee and the organization, and the theory is based on the employee´s perceptions of mutual and implicit agreements between him/her and the organization. The contract is based on a subjective belief held by the employee, and it is also an important aspect to take into consideration when examining the turnover intention in relation to the psychological contract. The purpose of this study is to provide a deeper understanding of how the psychological contract affects audit assistants’ intention to resign. In order to go through with the study, a qualitative method with six interviewees, from six different audit firms was used. The study shows that the psychological contract has an impact on accounting assistants' intention to resign. When an employee feels that the contract is mutual and fulfilled, there is no feeling of wanting to leave the organization. If, on the other hand, the employee feels that the contract is not reciprocal, he may want to leave the organization because he feels that he is doing his part of the contract while the organization is neglecting their part. In addition, it was found that the commitments to be followed consist primarily of development, a pleasant work environment, opportunities and support, and the audit firm is obliged to abide by these commitments. Accounting firms that fail to fulfil the psychological contract are deemed to be in default and therefore tend to lose their audit assistants

By a comparative analysis of Norway's and Sweden's total defense concepts this study aims to enhance the comprehension of how total defense can be designed in concordance with membership in a military alliance. The observed differences are attributed to dissimilarities in the country´s military alliance membership and to additional case related important dissimilarities of geographical characteristics and historical experiences. The findings indicate that the Norwegian military dimension of total defense is tailored for swift response, whereas the Swedish equivalent emphasizes endurance. Regarding the civilian, informational, and psychological dimensions Norwayplaces greater emphasis on compulsory military service and exhibits limited apprehension for public defense willingness, while the Swedish counterpart highlights voluntary participation and expresses significant need for psychological defense. The study concludes that differences in the total defense concepts can be linked to the country’s dissimilarities and theory of path dependency complements with interesting explanatory power.

Denna studie undersöker hur unga kunskapsarbetares intention att stanna hos sin arbetsgivare påverkas av strategier arbetsgivare använder för att behålla medarbetare, retention strategies. Studien behandlar teori relaterad till det psykologiska kontraktet, retention strategies och unga kunskapsarbetares arbetsrelaterade preferenser. Studien använder en kombination av semistrukturerade intervjuer och en medarbetarenkät från ett energibolag i Sverige. Resultatet indikerar att retention strategies uppfattas som del av det psykologiska kontraktet och bidrar till att öka intentionen att stanna. Karriärsutveckling identifierades som den viktigaste faktorn. Studien framhåller även betydelsen av företagsvarumärket och chefers stöd som en nyckel i att främja avsikten att stanna, särskilt inom större organisationer. Sammanfattningsvis betonar studien vikten av att arbetsgivare implementerar och kommunicerar effektiva retention strategies med fokus på karriärsutveckling och meningsfullhet.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur transformativt ledarskap påverkar svenska fastighetsmäklares säljprestationer genom dess effekt på attitydsvariablerna psykologiskt bemyndigande, upplevd själveffektivitet och medarbetarkraft samt beteendevariabeln prestationssträvan. Metod: Denna studie är grundad i en kvantitativ forskningsmetod med deduktiv ansats. En enkätundersökning har genomförts där fastighetsmäklare besvarat frågor om sig själva och sina chefer för att möjliggöra en undersökning av hur transformativt ledarskap påverkar deras säljprestationer. Resultat & slutsats: Resultatet av denna studie visar att transformativt ledarskap påverkar svenska fastighetsmäklares säljprestationer positivt genom dess effekt på attitydsvariabler och prestationssträvan. Det transformativa ledarskapets positiva påverkan är dock relativt låg och resultatet indikerade på att attitydsvariablerna hos fastighetsmäklare har större positiv påverkan på varandra än vad transformativt ledarskap har på dessa. Resultatet visade även att attitydsvariablerna, specifikt medarbetarkraft, direkt påverkar säljprestationer hos fastighetsmäklare starkare än den effekt transformativt ledarskap har på säljprestation genom dess indirekta påverkan på fastighetsmäklares attityder och prestationssträvan. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med kunskap om hur transformativt ledarskap påverkar svenska fastighetsmäklares säljprestationer. Studien bidrar med resultat som visar att ledarskapet har betydelse och påverkar fastighetsmäklares säljprestationer positivt. Studien visar vidare att attitydsvariablerna själva har större betydelse för fastighetsmäklares säljprestationer, framför allt medarbetarkraft. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan göras för att utreda om det finns andra variabler än transformativt ledarskap som påverkar fastighetsmäklares säljprestationer positivt. / Aim: The purpose of this study is to investigate how transformational leadership affects swedish real estate agents' sales performance through its effects on the attitude variables psychological empowerment, perceived self-efficacy and employee vigor and lastly the behavior variable accomplishment-striving. Method: This study is based on a quantitative research method with a deductive approach. A survey has been carried out where real estate agents responded to questions about themselves and their managers to enable an examination on how transformational leadership affects their sales performance. Result & Conclusions: The results of this study show that transformational leadership has a positive effect on Swedish real estate agents' sales performance through its effect on attitude variables and accomplishment striving. However, the positive impact of transformational leadership is relatively low and the results indicate that the attitude variables of real estate agents have a greater positive impact on each other than transformational leadership has on them. The results also showed that the attitude variables, specifically employee vigor, directly affect sales performance of real estate agents more strongly than the effect transformational leadership has on sales performance through its indirect impact on real estate agents' attitudes and accomplishment striving. Contribution of the thesis: This study contributes knowledge about how transformational leadership affects Swedish real estate agents' sales performance. The study contributes with results that show that leadership is important and has a positive effect on real estate agents' sales performance. The study also shows that the attitude variables themselves are more important for real estate agents' sales performance, especially employee vigor. Suggestions for future research: Further research can be done to see if there are other variables than transformational leadership that affect real estate agents' sales performance positively.

Deception seems to be a vital part for special forces operations and a new prioritized task in the future. Despite that, is deception a phenomenon that is not taking an independent starting point in special operations theories. The purpose of this study is to contribute to the debate about the role of deception in special forces operations. This has been done by examining the extent to which Barton Whaley’s theory can explain the outcome of special operations. By analysing Operation Neptune’s Spear and Operation Gothic Serpent with Whaley’s theoretical framework, the conclusion is that deception can, to some extent, explain the outcome. The operations are opposites, one successful and the other unsuccessful. The result shows that deception is more common in the successful one. Despite this, the result suggest that more research is needed to draw relevant conclusions. One can only say that the result gives an indication about the role of deception in these kinds of operations.

The present study aimed to investigate the linear association between psychological safety and psychological well-being, and psychological well-being and self-perceived individual and team performance in Swedish youth team sport athletes. A cross-sectional design was used, and data were collected through questionnaires of psychological safety, positive affect, negative affect, vitality, individual performance, and team performance from 131 team sport athletes (93 males, 38 females). The variables were measured using the Team Psychological Safety Scale (TPSS), the Positive and Negative Affect short scale (I-PANAS-SF), the Subjective Vitality Scale (SVS) and a subjective measurement of individual and team performance. Findings from the linear regression analysis showed that negative affect predicted poor team performance. No other significant associations were found. The results from this study are discussed regarding what mechanism may underline the negative affects effect on team performance. Future research could delve deeper into the specific team dynamics that are necessary to cultivate psychological safety. / Denna studie syftade till att undersöka det linjära sambandet mellan psykologisk trygghet och psykologiskt välmående, samt mellan psykologiskt välmående och självupplevd idrottslig prestation, både individuellt och lag, hos svenska ungdomslagidrottare. En tvärsnittsdesign användes och data insamlades genom enkäter om psykologisk trygghet, positiv affekt, negativ affekt, vitalitet, individuellprestation och lagprestation från 131 ungdomslagsidrottare (93 män, 38 kvinnor). Variablerna mättes genom the Team Psychological Safety Scale (TPSS), the Positive and Negative Affect short scale (I-PANAS-SF), the Subjective Vitality Scale (SVS) samt en subjektiv skattning av individuell- och lagprestation. Resultatet av en linjär regressionsanalys visade att negativ affekt förutsa en dålig lagprestation. Vidare hittades inga fler signifikanta associationer. Resultatet från studien diskuteras kring vilka underliggande mekanismer som kan förklara negativ affekts påverkan på lagprestation. Framtida forskning skulle kunna utforska specifika lagdynamiker som är nödvändiga för att kultivera psykologisk trygghet.

Chefer inom vård- och omsorgsorganisationer beskrivs ha en hög arbetsbelastning, stora ansvarsområden och ställs inför olika utmaningar och stressorer att hantera. Arbetet inom vård- och omsorgsorganisationer karaktäriseras av kontakt med människor med olika hjälpbehov. Verksamheterna styrs av både övergripande lagar samt av mål från styrande politisk majoritet. Omsättningen av chefer beskrivs som hög och att det idag är svårt att rekrytera och behålla chefer. Vilka chefsutmaningar som finns inom hälso- och sjukvårdsorganisationer och omsorgssektorn har lyfts fram i olika studier. Psykologiskt kapital har lyfts fram i studier som en inre resurs som har en betydande roll för att nå positiva resultat i arbetet. Syftet är att belysa hur första linjens chefer inom vård- och omsorgsorganisationer upplever egna inre resurser i arbetet som chef och hur det kan underlätta utövandet i chefsrollen. För att tydliggöra och medvetandegöra upplevelsen och betydelsen av dessa resurser genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom äldre- och funktionshinderområdet. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för att analysera intervjuerna med fokus på resurser. Resultatet visar på upplevda inre resurser i form av arbetssätt, ledarskapskompetens, medvetenhet och inre stöd som underlättar hanteringen av utmaningar och hinder i chefsrollen. Resultatet kan relateras till teorin om psykologiskt kapital där kopplingar finns till de psykologiska resurserna hopp, självförtroende, resiliens och optimism, vilket talar för att teorin om psykologiskt kapital kan vara användbar för att kommunicera och tydliggöra strategier för att hitta sätt att använda sig av inre resurser i utövandet av chefsrollen.