<p>Syftet med studien var att studera hur tränare interagerar med unga fotbollsspelare i svensk elitmiljö. Tränarnas egna uppfattning av sina beteenden ställdes mot spelarnas uppfattning av densamma. Vidare undersöktes skillnader i uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang (KASAM) mellan spelartrupper. Sambandet mellan</p><p>uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och KASAM studerades också. Tränare (n = 14) besvarade LSS. Fyra tränare valdes ut och deras spelare (n = 85) besvarade LSS, PMCSQ-3, SMS och KASAM. Resultatet visade att tränarna tenderar att överskatta sitt beteende, i jämförelse med hur spelarna uppfattar dem. Spelarnas upplevelse av positiv feedback, prestationsorienterat motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang</p><p>hade i den aktuella studien en positiv korrelation till varandra. Det fanns skillnader mellan spelartrupperna i hur de upplever sin tränare och motivationsklimatet. Studiens resultat och</p><p>implikationer diskuteras i förhållande till tidigare forskning.</p>

Syftet med studien var att studera hur tränare interagerar med unga fotbollsspelare i svensk elitmiljö. Tränarnas egna uppfattning av sina beteenden ställdes mot spelarnas uppfattning av densamma. Vidare undersöktes skillnader i uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang (KASAM) mellan spelartrupper. Sambandet mellan uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och KASAM studerades också. Tränare (n = 14) besvarade LSS. Fyra tränare valdes ut och deras spelare (n = 85) besvarade LSS, PMCSQ-3, SMS och KASAM. Resultatet visade att tränarna tenderar att överskatta sitt beteende, i jämförelse med hur spelarna uppfattar dem. Spelarnas upplevelse av positiv feedback, prestationsorienterat motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang hade i den aktuella studien en positiv korrelation till varandra. Det fanns skillnader mellan spelartrupperna i hur de upplever sin tränare och motivationsklimatet. Studiens resultat och implikationer diskuteras i förhållande till tidigare forskning.

<p>Syftet med denna magisteruppsats var att studera tipselitspelares uppfattning om sin relation med sin tränare och dennes tränarbeteende samt hur dessa faktorer påverkar spelarnas upplevelse av självbestämmande och motivationsklimat. I studien deltog 12 fotbollsspelare, alla undersökningsdeltagare var män (M= 17.6 år). Vid undersökningstillfället tränade och spelade de för ett Tipselitlag i Sverige. Intervjuer med varje spelare genomfördes baserat på en semistrukturerad intervjuguide, grundad på studiens syfte. Datan analyserades via innehållsanalys och citatplocksmetoden varpå kategorier skapades, baserade på tidigare forskning. Spelarna upplevde överlag att de hade god möjlighet att påverka sitt liv och sin fotbollssituation, de hade dock ofta svårt att konkretisera hur de skulle göra för att utnyttja det självbestämmande de upplevde sig ha. De tolv respondenterna gav intryck av att tränarna försöker skapa förutsättningar för ett uppgiftsorienterat motivationsklimat, vissa spelare upplevde också att tränarnas beteende hade inslag av resultatorienterad karaktär. Studiens resultat och implikationer diskuteras i förhållande till tidigare forskning.</p>

Syftet med denna magisteruppsats var att studera tipselitspelares uppfattning om sin relation med sin tränare och dennes tränarbeteende samt hur dessa faktorer påverkar spelarnas upplevelse av självbestämmande och motivationsklimat. I studien deltog 12 fotbollsspelare, alla undersökningsdeltagare var män (M= 17.6 år). Vid undersökningstillfället tränade och spelade de för ett Tipselitlag i Sverige. Intervjuer med varje spelare genomfördes baserat på en semistrukturerad intervjuguide, grundad på studiens syfte. Datan analyserades via innehållsanalys och citatplocksmetoden varpå kategorier skapades, baserade på tidigare forskning. Spelarna upplevde överlag att de hade god möjlighet att påverka sitt liv och sin fotbollssituation, de hade dock ofta svårt att konkretisera hur de skulle göra för att utnyttja det självbestämmande de upplevde sig ha. De tolv respondenterna gav intryck av att tränarna försöker skapa förutsättningar för ett uppgiftsorienterat motivationsklimat, vissa spelare upplevde också att tränarnas beteende hade inslag av resultatorienterad karaktär. Studiens resultat och implikationer diskuteras i förhållande till tidigare forskning.

Föreliggande studie är en kvantitativ studie där syftet var att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och motivationsklimat påverkar samt predicerar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbolsspelare. I studien deltog 95 ungdomsfotbollsspelare, antingen tillhörande en SEF certifierad akademi eller ett ungdomslag vars representationslag tillhör någon av de fyra högsta divisionerna i Sverige. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av digitala enkäter som skickades ut till ansvariga i sju olika fotbollsföreningar där deltagarna var i åldrarna mellan 16 och 19 år (M=16.97, SD=2.6). De enkla regressionsanalyserna visade att tränarbeteendet tävlings-/matchstrategier indikerade på störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande och var den typ av tränarbeteende som predicerade mest psykologiskt välbefinnande. Fortsättningsvis indikerar resultatet på en positiv effekt mellan uppgiftsorienterat motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande, och en negativ effekt mellan resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat skulle sannolikt kunna anses vara användbart för att facilitera psykologiskt välbefinnande och i förlängningen utveckling för ungdomsfotbollsspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftorienterat motivationsklimat. / The present study is a quantitative study aimed at examining how different types of coaching behaviors and motivational climates affect and predict the psychological well-being of youth soccer players. The study included 95 youth soccer players, either belonging to a SEF-certified academy or a youth team whose representative team belongs to one of the four highest divisions in Sweden. Data collection was conducted using digital surveys sent to responsible parties in seven different soccer associations where the participants were between 16 and 19 years old (M=16.97, SD=2.6). The simple regression analyses showed that coach behavior of competition/match strategies indicated the greatest positive effect on psychological well-being and was the type of coaching behavior that predicted the most psychological well-being. Furthermore, the results indicate a positive effect between task-oriented motivational climate and psychological well-being, and a negative effect between result-oriented motivational climate. The study's results could likely be considered useful for facilitating psychological well-being and, in turn, development for youth soccer players through appropriate coaching behaviors and task-oriented motivational climate.

Föreliggande studie är en kvantitativ studie där syftet var att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och motivationsklimat påverkar samt predicerar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbolsspelare. I studien deltog 95 ungdomsfotbollsspelare, antingen tillhörande en SEF certifierad akademi eller ett ungdomslag vars representationslag tillhör någon av de fyra högsta divisionerna i Sverige. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av digitala enkäter som skickades ut till ansvariga i sju olika fotbollsföreningar där deltagarna var i åldrarna mellan 16 och 19 år (M=16.97, SD=2.6). De enkla regressionsanalyserna visade att tränarbeteendet tävlings-/matchstrategier indikerade på störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande och var den typ av tränarbeteende som predicerade mest psykologiskt välbefinnande. Fortsättningsvis indikerar resultatet på en positiv effekt mellan uppgiftsorienterat motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande, och en negativ effekt mellan resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat skulle sannolikt kunna anses vara användbart för att facilitera psykologiskt välbefinnande och i förlängningen utveckling för ungdomsfotbollsspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftorienterat motivationsklimat. / The present study is a quantitative study aimed at examining how different types of coaching behaviors and motivational climates affect and predict the psychological well-being of youth soccer players. The study included 95 youth soccer players, either belonging to a SEF-certified academy or a youth team whose representative team belongs to one of the four highest divisions in Sweden. Data collection was conducted using digital surveys sent to responsible parties in seven different soccer associations where the participants were between 16 and 19 years old (M=16.97, SD=2.6). The simple regression analyses showed that coach behavior of competition/match strategies indicated the greatest positive effect on psychological well-being and was the type of coaching behavior that predicted the most psychological well-being. Furthermore, the results indicate a positive effect between task-oriented motivational climate and psychological well-being, and a negative effect between result-oriented motivational climate. The study's results could likely be considered useful for facilitating psychological well-being and, in turn, development for youth soccer players through appropriate coaching behaviors and task-oriented motivational climate.

Föreliggande tvärsnittsstudie är av kvantitativ design med syftet att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och olika typer av motivationsklimat påverkar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbollsspelare, samt hur väl de olika typerna av tränarbeteenden och motivationsklimat predicerar ungdomsfotbollspelares psykologiska välbefinnande. Den aktuella studien hade 95 deltagare i åldrarna 16 till 19 år (M= 16.97, SD= 2.6). Deltagarna självskattade sina upplevelser av tränarbeteenden, motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande utifrån frågeformulären Coaching Behavior Scale for Sport, Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 och Ryff's Psychological Well-Being scales. Resultatet av en enkel regressionsanalys visade att tränarbeteendet tävling/-matchstrategi hade störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande. Vidare visade analysen att tränarbeteendet negativ personlig kontakt hade en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande. Den enkla regressionsanalysen visade även på en positiv effekt på psykologiskt välbefinnande av uppgiftsorienterat motivationsklimat, och en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande av resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat anses kunna användas för att facilitera psykologiskt välbefinnande för ungdomsfotbollspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftsorienterade motivationsklimat / This cross-sectional study is based on a quantitative method with the aim to investigate how different types of coaching behaviors and motivational climates affect psychological well-being in young football players, and how well the different types of coaching behaviors and motivational climates predict young football players’ psychological wellbeing. The current study had 95 participants aged 16 to 19 years (M=16.97, SD=2.6). The participants self-rated their experiences of coaching behaviors, motivational climate and psychological well-being based on the Coaching Behavior Scale for Sport, Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 and Ryff's Psychological Well-Being scales. The results of a simple regression analysis showed that the coaching behavior competition/match strategy had the greatest positive effect on psychological well-being. Furthermore, the analysis showed that the coaching behavior negative personal contact had a negative effect on psychological well-being. The simple regression analysis also showed a positive effect on psychological well-being of task-oriented motivational climate, and a negative effect on psychological well-being of results-oriented motivational climate. The results of the study are considered to be used to facilitate psychological well-being of youth football players through appropriate coaching behaviors and task-oriented motivational climates.

This cross-sectional study is based on quantitative method with the aim to investigate how different types of coaching behaviors and motivational climates affect psychological well-being in youth football players, and how well the different types of coaching behaviors and motivational climates predict young football players' psychological well-being. The current study had 95 participants aged 16 to 19 years old (M=16.97, SD=2.6). The participants self-rated their experiences of coaching behaviors, motivational climates and psychological well-being based on the Coaching Behavior Scale for Sports, Percieved Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 and Ryff's Psychological Well-Being scales. The results of a simple regression analysis showed that the coaching behavior competion/match strategy had the greatest postive effect on psychological well-being. Furthermore, the analysis showed that the coaching behavior negative personal contact had a negative effect on psychological well-being. The simple regression analysis also showed a positive effect on psychological well-being of task-oriented motivational climate, and a negative effect on psychological well-being of results-oriented motivational climate The results of the study are considered to be used to facilitate psychological well-being of youth football players through appropriate coaching bahviors and task-oriented motivational climates. / Föreliggande tvärsnittsstudie är av kvantitativ design med syftet att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och olika typer av motivationsklimat påverkar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbollsspelare, samt hur väl de olika typerna av tränarbeteenden och motivationsklimat predicerar ungdomsfotbollsspelares psykologiska välbefinnande. Den aktuella studien hade 95 deltagare i åldrarna 16 till 19 år (M=16.97, SD=2.6). Deltagarna självskattade sina upplevelser av tränarbeteenden, motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande utifrån frågeformulären Coaching Behavior Scale for Sport, Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 och Ryff’s Psychological Well-Being scales. Resultatet av en enkel regressionsanalys visade att tränarbeteendet tävling-/matchstrategi hade störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande. Vidare visade analysen att tränarbeteenden negativ personlig kontakt hade en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande. Den enkla regressionsanalysen visade även på en positiv effekt på psykologiskt välbefinnande av uppgiftsorienterat motivationsklimat, och en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande av resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat anses kunna användas för att facilitera psykologiskt välbefinnande för ungdomsfotbollsspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftorienterade motivationsklimat