Determining the factors that contribute to mental toughness development in athletes has become a focus for researchers as coaches, athletes, and others extol its influence on performance success. In this study we examined a model of mental toughness development based on achievement goal theory, assessing the relations between motivational climates, goal orientations, and mental toughness. Five hundred ninety-nine varsity athletes, representing 13 different sports from six different high schools in a southwestern United States school district, participated in the study. Athletes completed self-report measures assessing parent, peer, and coach motivational climates, goal orientations, and their mental toughness. Initially, I examined the measurement model and found it fit the data well both in the exploratory (SRMR = .06; CFI = .94) and confirmatory (SRMR = .06; CFI = .95) samples. Second, the structural model was examined and found to fit the data well in both the exploratory (SRMR = .08; CFI = .93) and confirmatory samples (SRMR = .07, CFI = .95). Parent task-involving climate, (β = .55; p < .05) and coach task-involving climate (β = .32; p < .05), but not peer task-involving climate (β = .05), were associated with task goal orientation (R2 = .57). Ego goal orientation (R2 = .32) was explained by peer ego-involving climate (β = .15; p < .05), parent ego-involving climate (β = .39; p < .05), and coach ego-involving climate (β = .16; p < .05). Finally, only task goal orientation (β = .75; p < .05) was related to the athletes’ mental toughness (R2 = .56); the ego goal orientation pathway was not significant (β = .04). These results speak to the potential positive influence of parents and coaches on athletes’ mental toughness through their endorsement of task-involving messages and pursuits leading to the development of a task goal orientation.

Föreliggande studie är en kvantitativ studie där syftet var att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och motivationsklimat påverkar samt predicerar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbolsspelare. I studien deltog 95 ungdomsfotbollsspelare, antingen tillhörande en SEF certifierad akademi eller ett ungdomslag vars representationslag tillhör någon av de fyra högsta divisionerna i Sverige. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av digitala enkäter som skickades ut till ansvariga i sju olika fotbollsföreningar där deltagarna var i åldrarna mellan 16 och 19 år (M=16.97, SD=2.6). De enkla regressionsanalyserna visade att tränarbeteendet tävlings-/matchstrategier indikerade på störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande och var den typ av tränarbeteende som predicerade mest psykologiskt välbefinnande. Fortsättningsvis indikerar resultatet på en positiv effekt mellan uppgiftsorienterat motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande, och en negativ effekt mellan resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat skulle sannolikt kunna anses vara användbart för att facilitera psykologiskt välbefinnande och i förlängningen utveckling för ungdomsfotbollsspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftorienterat motivationsklimat. / The present study is a quantitative study aimed at examining how different types of coaching behaviors and motivational climates affect and predict the psychological well-being of youth soccer players. The study included 95 youth soccer players, either belonging to a SEF-certified academy or a youth team whose representative team belongs to one of the four highest divisions in Sweden. Data collection was conducted using digital surveys sent to responsible parties in seven different soccer associations where the participants were between 16 and 19 years old (M=16.97, SD=2.6). The simple regression analyses showed that coach behavior of competition/match strategies indicated the greatest positive effect on psychological well-being and was the type of coaching behavior that predicted the most psychological well-being. Furthermore, the results indicate a positive effect between task-oriented motivational climate and psychological well-being, and a negative effect between result-oriented motivational climate. The study's results could likely be considered useful for facilitating psychological well-being and, in turn, development for youth soccer players through appropriate coaching behaviors and task-oriented motivational climate.

Föreliggande studie är en kvantitativ studie där syftet var att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och motivationsklimat påverkar samt predicerar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbolsspelare. I studien deltog 95 ungdomsfotbollsspelare, antingen tillhörande en SEF certifierad akademi eller ett ungdomslag vars representationslag tillhör någon av de fyra högsta divisionerna i Sverige. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av digitala enkäter som skickades ut till ansvariga i sju olika fotbollsföreningar där deltagarna var i åldrarna mellan 16 och 19 år (M=16.97, SD=2.6). De enkla regressionsanalyserna visade att tränarbeteendet tävlings-/matchstrategier indikerade på störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande och var den typ av tränarbeteende som predicerade mest psykologiskt välbefinnande. Fortsättningsvis indikerar resultatet på en positiv effekt mellan uppgiftsorienterat motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande, och en negativ effekt mellan resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat skulle sannolikt kunna anses vara användbart för att facilitera psykologiskt välbefinnande och i förlängningen utveckling för ungdomsfotbollsspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftorienterat motivationsklimat. / The present study is a quantitative study aimed at examining how different types of coaching behaviors and motivational climates affect and predict the psychological well-being of youth soccer players. The study included 95 youth soccer players, either belonging to a SEF-certified academy or a youth team whose representative team belongs to one of the four highest divisions in Sweden. Data collection was conducted using digital surveys sent to responsible parties in seven different soccer associations where the participants were between 16 and 19 years old (M=16.97, SD=2.6). The simple regression analyses showed that coach behavior of competition/match strategies indicated the greatest positive effect on psychological well-being and was the type of coaching behavior that predicted the most psychological well-being. Furthermore, the results indicate a positive effect between task-oriented motivational climate and psychological well-being, and a negative effect between result-oriented motivational climate. The study's results could likely be considered useful for facilitating psychological well-being and, in turn, development for youth soccer players through appropriate coaching behaviors and task-oriented motivational climate.

Föreliggande tvärsnittsstudie är av kvantitativ design med syftet att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och olika typer av motivationsklimat påverkar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbollsspelare, samt hur väl de olika typerna av tränarbeteenden och motivationsklimat predicerar ungdomsfotbollspelares psykologiska välbefinnande. Den aktuella studien hade 95 deltagare i åldrarna 16 till 19 år (M= 16.97, SD= 2.6). Deltagarna självskattade sina upplevelser av tränarbeteenden, motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande utifrån frågeformulären Coaching Behavior Scale for Sport, Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 och Ryff's Psychological Well-Being scales. Resultatet av en enkel regressionsanalys visade att tränarbeteendet tävling/-matchstrategi hade störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande. Vidare visade analysen att tränarbeteendet negativ personlig kontakt hade en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande. Den enkla regressionsanalysen visade även på en positiv effekt på psykologiskt välbefinnande av uppgiftsorienterat motivationsklimat, och en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande av resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat anses kunna användas för att facilitera psykologiskt välbefinnande för ungdomsfotbollspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftsorienterade motivationsklimat / This cross-sectional study is based on a quantitative method with the aim to investigate how different types of coaching behaviors and motivational climates affect psychological well-being in young football players, and how well the different types of coaching behaviors and motivational climates predict young football players’ psychological wellbeing. The current study had 95 participants aged 16 to 19 years (M=16.97, SD=2.6). The participants self-rated their experiences of coaching behaviors, motivational climate and psychological well-being based on the Coaching Behavior Scale for Sport, Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 and Ryff's Psychological Well-Being scales. The results of a simple regression analysis showed that the coaching behavior competition/match strategy had the greatest positive effect on psychological well-being. Furthermore, the analysis showed that the coaching behavior negative personal contact had a negative effect on psychological well-being. The simple regression analysis also showed a positive effect on psychological well-being of task-oriented motivational climate, and a negative effect on psychological well-being of results-oriented motivational climate. The results of the study are considered to be used to facilitate psychological well-being of youth football players through appropriate coaching behaviors and task-oriented motivational climates.