Bakgrund: Bäckenbottenskador är vanligt förekommande vid vaginala förlossningar och kan orsaka många besvärande symtom. Den fysiska påfrestningen påverkar även kvinnors välmående och kan leda till psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva psykologiska konsekvenser av bäckenbottenskador i samband med förlossning för kvinnor. Metod: Syftet besvarades genom att göra en allmän litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades, därefter skapades en övergripande huvudkategori och tre underkategorier. Resultat: Huvudkategorin var Förlossningsskador medför psykiskt lidande, och dess underkategorier Känsla av skuld och skam, Förlust av kvinnlighet och sexualitet och Besvikelse över vårdens bristande information och stöd. I resultatet framkom att psykologiska konsekvenser såsom oro, skam, ångest, hopplöshet, depression och posttraumatiskt stressyndrom, är en följd av bäckenbottenskador och dess somatiska besvär. Vidare framkom att kvinnor inte fick den vård de var i behov av och upplevde att vården försummade dem och orsakade ytterligare psykisk påfrestning. Konklusion: Litteraturstudien bidrar till en ökad förståelse om hur bäckenbottenskador påverkar kvinnors psykiska välmående. Det behövs utveckling av riktlinjer vad gäller uppföljning och behandling av förlossningsskador. Vidare forskning krävs om hur bäckenbottenskador och sekundärt psykiskt trauma kan förebyggas, repareras, behandlas och rehabiliteras. / Background: Pelvic floor injuries are common due to vaginal delivery and can cause many troublesome symptoms. The physical symptoms affect women’s well-being and can lead to psychological morbidity. Aim: The aim was to describe the psychological consequences of pelvic floor injuries in relation to childbirth for women. Method: The aim was answered by conducting a general literature study based on nine qualitative articles. The articles were quality-tested and analysed, then one overreaching head category were created and three under categories. Results: The head category was Birth injuries causes psychological suffering, and it’s under categories Feeling guilt and shame, Loss of femininity and sexuality and Disappointment with the lack of information and support in healthcare. Women experienced psychological consequences such as shame, anxiety, hopelessness, depression and post-traumatic stress syndrome, secondary to pelvic floor injuries. It was also found that women didn’t receive the care they needed and felt that healthcare professionals neglected them and caused further psychological distress. Conclusion: The general literature study contributes to an increased understanding of how pelvic floor injuries affect women’s mental well-being. There is a need for development of guidelines as to monitoring and treatment of birth injuries. Further research is needed on how pelvic floor injuries and secondary to it psychological trauma can be prevented, repaired, treated and rehabilitated.

Bakgrund: Förlossningsskador kan leda till fysiska och psykiska besvär. Det finns brister och stora variationer i förlossningsvården i Sverige. Det saknas evidensbaserade riktlinjer för fysioterapi inom området och vilka insatser som har effekt är inte helt klarlagt. Kvinnornas egna upplevelser och erfarenheter spelar stor roll i arbetet för att fylla de kunskapsluckor som finns idag.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka fem kvinnors personliga upplevelser och erfarenheter av fysioterapeutiska åtgärder efter att de drabbats av förlossningsskador grad 3–4 och på så sätt öka förståelsen för fysioterapeutiska åtgärder hos fysioterapeuter inom detta område.  Metod: Studien hade en kvalitativ deskriptiv design. Deltagarna var fem kvinnor som drabbats av förlossningsskador av grad 3–4. Rekryteringen skedde via Facebook-gruppen ”Allt om förlossningsskador”. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och intervjumaterialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Minskad funktion i det vardagliga livet, Brister inom förlossningsvården, Upplevelser av fysioterapeutiska åtgärder och Informanternas förslag till förbättring inom kvinnohälsa samt tio subkategorier.   Konklusion: Studien visade att kvinnorna upplevde att det saknas kunskap och kompetens gällande fysioterapi vid förlossningsskador. Resultatet tyder på att de viktigaste faktorerna i mötet med dessa kvinnor är utförligt information, tydliga instruktioner och bra bemötande av patienten. Behovet av vidare forskning och nya riktlinjer gällande fysioterapi vid förlossningsskador är stort och den fysioterapeutiska grundutbildningen bör inkludera en mer omfattande del om kvinnohälsa. / Background: Women with perineal tears after childbirth often suffer from physical and psychological issues. There are some varieties and deficiencies in the Swedish health care system of maternity care, and there is an absence of evidence-based guidelines in the physiotherapeutic field of maternity care. The women’s perspectives play a major role to fill the gaps of knowledge that exist today.  Purpose: The purpose of this study was to investigate views and experiences of physiotherapy from women with third- and fourth-degree perineal tears to establish a higher knowledge for physiotherapeutic methods.   Method: The study was a semi-structured qualitative interview study that included five women with third- and fourth-degree perineal tears. The participants were recruited through the Facebook group “Allt om förlossningsskador”. Analyzing of the interview material was done through a qualitative content analysis.  Results: The analysis resulted in four categories: Reduced function in everyday life, Deficiencies in maternity care, Experiences of physiotherapeutic measures and The informants’ proposals for improvement in women’s health with ten subcategories.  Conclusion: The study showed that the women felt that there is a lack of knowledge and competence regarding physiotherapy after perineal tears. The results indicate that the most important factors in the meeting with these women are detailed information, clear instructions and good treatment of the patient. Further research and new guidelines regarding physiotherapy for women with perineal tears is needed and the physiotherapeutic education should involve more about women health and rehabilitation of pelvic floor injuries.