Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och påverkar både det fysiska och psykiska välbefinnandet. Kirurgi är en vanlig behandling för att avlägsna tumören i bröstet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten och den psykosociala hälsan hos kvinnor från olika kulturer som genomgått en bröstcancerkirurgi med eller utan en rekonstruktion. Metoden som användes var litteraturstudie där 15 artiklar från databasen PubMed inkluderades. Resultatet fann att kvinnor som väljer att genomgå rekonstruktion har sämre självkänsla och kroppsbild före operationen än kvinnor som avstår från rekonstruktion. Kvinnorna har också valt operationen för att öka livskvaliteten. Att belysa är att rekonstruktionen ökade kvinnornas psykosociala hälsa och livskvalitet. Kvinnor som inte valde rekonstruktion hade en sämre tillfredsställelse med sina bröst och upplevde asymmetri. Många kvinnor valde att göra en fördröjd rekonstruktionav den anledningen. Det fanns en skillnad på kvinnor från Östasien där majoriteten valde att inte genomgå en rekonstruktion. De ansåg att överlevnaden var viktigare än utseendet och kirurgens åsikt påverkade valet. Det fanns ingen skillnad mellan resterande världsdelar beträffande valet att genomgå rekonstruktion, hur deras livskvalitet och psykosociala hälsa var efteroperation. Slutsats är att rekonstruktionen ökade kvinnornas psykosociala hälsa och livskvalitet. Kvinnor som inte valde rekonstruktion hade en sämre tillfredsställelse med sina bröst och upplevde asymmetri. Det är viktigt att kunna förstå skillnader och likheterhos kvinnor från olika kulturer, däremot måste vården individualiseras och se varje patient för sig. / Breast cancer is the most common cancer among women worldwide and it affects both the physical and the mental health. The most common treatment is surgery to remove the tumor from the breasts. The aim of the study was to determine the quality of life and psychosocial health of women from different culture that have undergone breast reconstructive surgery. The method used was a literary survey where a total of fifteen articles were used. The databaseused was PubMed. The result showed that a majority of women with low self esteem choose reconstructive surgery to enhance their quality of life and increase their self esteem and psychosocial health. Women who did not choose to undergo reconstruction surgery had a lower satisfaction with the appearance of their breasts and experienced asymmetry. Many women chose to do a delayed reconstruction for that reason. There was a difference of opinion for the women from East Asia where the majority chose not to undergo reconstruction surgery. They found that survival was more important than appearance of their breasts. The surgeon's opinion also affected their choices. The choice to undergo reconstruction was not different in the remaining countries. There was no difference in quality of life and psychosocial health after surgery in the remaining countries. The conclusion is that women who choose to undergo reconstruction had a better self esteem and psychosocial health after surgery. Women who did not choose to undergo reconstructive surgery had a lower satisfaction with the appearance of their breasts and experienced asymmetry. It is important to understand the similarities and differences between different cultures, but also individualize the care we give to each person.

Abstract Författarens namn: Sanna Knutsson Titel: Hur lärares arbetsrum bör utformas för att uppnå såväl psykosocialt välmående som god arbetsuppfyllnad– en semistrukturerad intervjuundersökning i tre olika typer av arbetsrum Titel på engelska: How teachers’ workroom should be designed to achieve the best rates of psychosocial health and job output – a semistructured servey of three different kinds of workrooms Antal sidor: 53 Syftet med studien är att undersöka hur lärare i olika typer av arbetsrum upplever sitt arbetsrum såväl psykosocialt som arbetsmässigt. Jag har valt att bortse från organisationskulturen på skolorna. Mina tre frågeställningar som jag besvarar i arbetet är: -          Spelar typ av arbetsrum en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och arbetsuppfyllnad? -          Spelar de fysiska förutsättningarna i arbetsrummet en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och  arbetsuppfyllnad? -          Hur anser lärare att arbetsrummet ska vara utformat för att uppnå såväl psykosocialt välbefinnande som arbetsuppfyllnad? Resultatet grundar sig på  17 semistrukturerade intervjuer av lärare på tre olika skolor, varav två är högstadium och en är gymnasieskola. Tre olika arbetsrum har kunnat urskiljas: större arbetsrum, mindre arbetsrum och mer enskilt arbetsrum. Resultatet av mitt examensarbete visar på betydelsen av att kollegor som man trivs med spelar större roll för såväl välmåendet som arbetsuppfyllnaden i form av samarbete och ämnesintegrering, än själva arbetsrummets utformning och fysiska förutsättningar. Resultatet tyder även på att det enskilda arbets- och förvaringsutrymmet påverkas negativt ju fler lärare som delar på ett arbetsrum. Ett annat resultat som undersökningen visar är att god isolering i arbetsrummet är viktigt ur två aspekter; Oljud utifrån gör lärare okoncentrerade och lyhördhet ut medför att lärare upplever rädsla att ofrivilligt bryta sekretess. Studiens begränsningar har diskuterats samt även förslag till vidare forskning

Sammanfattning Det här arbetet handlar om skolkuratorernas arbetssituation från skolkuratorers perspektiv, med betoning på den nya skollagen som tillkom 2011. Genom att använda humankapitalteorin, är tanken att förklara behovet av skolkuratorer och hur arbetsplatsen psykosociala miljö påverkar kuratorer positivt och negativt. Genom en kvantitativ enkätstudie som skolkuratorer inom två län fick svara på, kunde svaren analyseras och förstås i en vidare bild. Skolkuratorerna i studien känner att de inte kan leva upp till skollagen och att det saknas ramar och förståelse över hus skolkuratorerna inom elevvården ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande med de psykosociala frågorna inom skolan. / <p>140829</p>

No description available.

Diabetes typ 2 är till stor del en så kallad egenvårdssjukdom. Sjukdomen uppstår dels på grund av helt eller delvis utslagna betaceller i bukspottkörteln (pancreas), dels på grund av insulinresistens. Sammantaget bidrar dessa två biologiska faktorer till förhöjda blodsockervärden vilket resulterar i diabetes typ 2. Utvecklingen av denna sjukdom är relaterad till livsstilsfaktorer men även genetiska faktorer spelar en stor roll.  Patientgruppen kan på grund av sin diabetes uppleva ett stort psykosocialt lidande och ett utanförskap. Syftet med denna studie är därför att försöka beskriva vuxna individers negativa psykosociala upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Denna kandidatuppsats är en litteraturstudie där åtta artiklar använts för att besvara vårt syfte. Utifrån dessa artiklar har ett tema, sex kategorier samt nio underkategorier skapats. I resultatet framgår temat lidande och resultatet visar på  att personer med diabetes typ 2 kan erfara negativa psykosociala upplevelser. Upplevelserna kan ursprungligen komma från personen själv eller från omgivningen. Personer med diabetes typ 2 upplever många gånger att det finns en stigmatisering i samhället. Dessa upplevelser påverkar hela människan och bidrar i många fall till en känsla av ett förlorat sammanhang. För att sjuksköterskan ska kunna ge denna patientgrupp en god vård är det av stor vikt att beakta dessa upplevelser. I resultatdiskussionen diskuteras bland annat vikten av att stärka patienterna tillbaka till sitt sammanhang. Vi diskuterar också hur sjuksköterskan kan arbeta för att främja hälsa för denna patientgrupp trots sjukdom.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar många och varje dag drabbas ett barn av cancer i Sverige. När ett barn får cancer drabbas inte bara barnet utan alla i omgivningen vilket komplicerar omvårdanden för sjuksköterskan. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden kring barn med cancer ur ett psykosocialt perspektiv på en pediatrisk onkologavdelning. Syftet är även att granska de valda artiklarnas urvalsgrupper. Metod: Litteraturstudien bygger på en deskriptiv design där resultatet grundar på 10 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats som är sökta från Pubmed och Cinahl. Resultat: På en pediatrisk onkologavdelning möter sjuksköterskan många svårigheter vilket gör att det krävs en individuell strategi för att klara av utmaningarna. Kommunikationssvårigheter, ett barn under palliativ vård eller stress på avdelningen var olika svårigheter som kunde uppstå. För sjuksköterskan var det en utmaning att hålla en balans mellan det känslomässiga bandet till barnet och familjen och att vara professionell i sin yrkesroll. Ett bra stöd från kollegor, familj och vänner krävdes för att sjuksköterskan skulle klara av svårigheterna inom yrket. Slutsats: Att arbeta på en pediatrisk onkologavdelning ansågs vara psykiskt och fysiskt påfrestande på grund av det svåra etiska situationerna som kunde uppstå, olika beslut i vården och barnens prognoser. För att sjuksköterskorna skulle klara av det tunga arbetet krävdes det ett bra stöd från kollegorna och en individuell strategi. En god kommunikation krävdes för att en god omvårdnad skulle kunna fortlöpa på avdelningen och sjuksköterskorna ansåg att erfarenheter alltid var något som skulle tas vara på.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Prostatacancer är den vanligast förekommande cancerdiagnosen bland svenska män. Vid en prostatacancerdiagnos förekommer det att män drabbas av en livskris då begreppet cancer allmänt associeras med död och lidande. Därför är det viktigt att dess män får behovet av psykosocialt stöd och information tillfredsställt. <strong>Syfte: </strong>Att beskriva prostatacancerdiagnostiserade mäns omvårdnadsbehov i form av psykosocialt stöd och information. <strong>Metod: </strong>Nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa användes för att genomföra denna litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. <strong>Resultat: </strong>Utifrån analys av artiklarnas resultat, framkom sex olika teman: individanpassat informationsbehov, informationskällor, val av behandling – ett svårt beslut, biverkningar – vikten av information, information och stöd från patientens sociala nätverk samt information och stöd från sjukvården. <strong>Slutsats: </strong>Sjukvårdspersonalen bör vara medvetna om att informationen skall individanpassas för att männen bättre skall kunna anpassa sig till den förändrade livssituationen. Viktiga informationskällor ansågs vara läkaren, familjen, Internet samt män som tidigare diagnostiserats med prostatacancer. Det framkom att informationsbehovet vid val av behandling och biverkningar inte var tillgodosedda. Anhöriga visade sig ha en betydelsefull roll under hela sjukdomsförloppet genom sin stödfunktion. Stödtjänsterna som finns tillgängliga inom sjukvården var många män omedvetna om, vilket kan förklara varför inte stödtjänsterna utnyttjades till fullo.</p>

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligast förekommande cancerdiagnosen bland svenska män. Vid en prostatacancerdiagnos förekommer det att män drabbas av en livskris då begreppet cancer allmänt associeras med död och lidande. Därför är det viktigt att dess män får behovet av psykosocialt stöd och information tillfredsställt. Syfte: Att beskriva prostatacancerdiagnostiserade mäns omvårdnadsbehov i form av psykosocialt stöd och information. Metod: Nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa användes för att genomföra denna litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Utifrån analys av artiklarnas resultat, framkom sex olika teman: individanpassat informationsbehov, informationskällor, val av behandling – ett svårt beslut, biverkningar – vikten av information, information och stöd från patientens sociala nätverk samt information och stöd från sjukvården. Slutsats: Sjukvårdspersonalen bör vara medvetna om att informationen skall individanpassas för att männen bättre skall kunna anpassa sig till den förändrade livssituationen. Viktiga informationskällor ansågs vara läkaren, familjen, Internet samt män som tidigare diagnostiserats med prostatacancer. Det framkom att informationsbehovet vid val av behandling och biverkningar inte var tillgodosedda. Anhöriga visade sig ha en betydelsefull roll under hela sjukdomsförloppet genom sin stödfunktion. Stödtjänsterna som finns tillgängliga inom sjukvården var många män omedvetna om, vilket kan förklara varför inte stödtjänsterna utnyttjades till fullo.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är genetisk neuropsykiatriskt funktionshinder som har på senare tid uppmärksammats med ökande antalet diagnoser. Primära ADHD symptom kan behandlas framgångsrikt med medicin, men för att behandla resterande symptom och få stöd med medicinering behövs det kompletterande psykoterapi. Situationer när vuxna med ADHD behöver hjälp uppstår hela tiden och personer med ADHD behöver en coach för att klara av vardagen. Kunskap om att ADHD har bestående symptom i vuxen ålder är ny och det finns behov av att utveckla nya metoder för behandling av vuxna med ADHD. De mest framgångsrika former av rehabilitering av personer med ADHD bedöms vara de med multiprofessionella insatser. Samverkan i rehabilitering uppskattas vara framgångsrikt metod som erbjuder multiprofessionell hjälp till vuxna personer med ADHD. Empiriskt underlag i studien är ett samverkansprojekt mellan en landstig, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommun. Projektet genomförs i Samordningsförbundets regi och har fokus på ADHD.  Syfte med studien var att beskriva fyra personers upplevelse av sitt deltagande i samverkansprojektet. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att ADHD-Projektet har förbättrar intervjupersonernas tillvaro och välbefinnande genom att erbjuda stödet i hantering av ADHD symptom. Farmakologisk behandling kompletteras med psykosocialt stöd. Projektet har etablerat en arbetsmodell som engagerar alla huvudmän och kan utgöra grund för permanent samverkan och vara förebild för andra Samordningsförbund. Projektet bedöms generera och ackumulera kunskap.

Det psykosociala omvårdnadsbehovet kan vara stort hos kvinnor med bröstcancer. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar omvårdnaden av kvinnliga bröstcancerpatienter ur ett psykosocialt perspektiv. I litteraturstudien bearbetades tio vetenskapliga artiklar utifrån detta syfte. Resultatet belyste vikten av självhjälp och psykosocialt stöd från närstående i form av coping-strategier samt kommunikation och bemötande. Det belyste även det professionella stödets betydelse genom kommunikation och bemötande samt vikten av ett holistiskt och personcentrerat engagemang. Kontinuitet i kommunikationen med vården samt professionell och social kompetens var ytterligare faktorer som belystes liksom vikten av välfungerande vårdteam för en känsla av trygghet och psykosocialt stöd hos dessa kvinnor. För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose kvinnornas psykosociala omvårdnadsbehov krävs därför ett holistiskt förhållningssätt i omvårdnaden. Implikation för framtida forskning gällande kvinnor med bröstcancers psykosociala omvårdnadsbehov bör innefatta familjecentrerad omvårdnad.