Arbetet inom intensivvården kräver mycket av intensivvårdssjuksköterskan. Patienterna är mycket sjuka med svikt i vitala organ, anhöriga som kan vara i chock ska omhändertas, tekniskt krävande utrustning som ständigt utvecklas och förnyas skall bemästras. Syftet med studien var att undersöka hur psykologiskt påfrestande olika preciserade vårdsituationer inom intensivvården upplevs bland studerande samt nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskor. Enkäter med frågor tagna ur CeFAMs (Centrum för Allmän Medicin) undersökning "Att förebygga psykisk belastning i sjukvårdsarbete", besvarades av 23 nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar i Stockholm samt av 17 deltagare i en specialistsjuksköterskeutbildning inom intensivvård. Studien visar att informanterna ofta utsätts för psykologisk påfrestning, och vårdsituationer som oväntade dödsfall och vård av döende patienter ansågs i studien vara psykologiskt påfrestande. Andra psykologiskt påfrestande områden var bland annat oro för att göra fel, att ha ett för stort eget ansvar, att ställas inför snabba avgörande beslut och att ta emot en ny patient. Resultatet i denna pilotstudie speglar endast de tillfrågades uppfattningar av psykologisk påfrestning och inga slutsatser kan dras eller signifikanta skillnader ses då antalet i populationen varit för litet.

Aim: The aims of this essay were first to see if there were any factors that could have an inpact on participating in supportive care groups and activities after a prostatic cancer diagnosis. The second aim was to examine what kind of support the patients would chose.   Methods: Data was collected with a survey handed out to the prostate cancer patients visiting the urologist reception at the hospital in Uppsala, during two weeks in the fall of 2011.   Main Results: Men show very little interest in participating in supportive care groups and activities. When asked to chose which kind of support they could consider, individual sessions and group sessions were the most common choice.   Conclusion: Men diagnosed with prostate cancer chose not to participate in supportive care. Further studies are required to determine what may be the reason to that. / Syfte: Syftet med detta arbete var att se om olika faktorer kunde påverka deltagande i stödverksamhet efter att patienten fått diagnosen prostatacancer, samt vilken form av psykosocialt stöd patienterna föredrar.    Metod: Metoden som använts var en enkätstudie med både kvantitativ ansats, som delades ut under hösten 2011 till prostatacancerpatienter på urologmottagningen, Akademiska sjukhuset.   Huvudresultat: Män anger att de inte är intresserade av att delta i stödverksamhet efter diagnos och eventuell behandling. Vid behov ansåg de att enskilda eller gruppsamtal var mest relevanta som stödverksamheter. Informanterna ansåg att rehabilitering med samtal och yoga hade minst relevans.   Slutsats: Män som drabbats av prostatacancer väljer att inte delta i stödverksamhet. Behov finns därför av att utföra mer studier för att klargöra orsakerna till detta.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka ungdomars inställning till sociala medier och hur sociala medier påverkar deras psykosociala välbefinnande och sociala förväntningar. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer och fyra frågeformulär som mäter generellt välbefinnande. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att ungdomars inställning till sociala medier är både positiv och negativ, där lättillgängligheten och möjligheten till kontakt beskrivs som positiva aspekter medan näthat, sociala förväntningar och en falsk fasad beskrivs som negativa aspekter av sociala medier. Ungdomar påverkas i stor utsträckning av de sociala förväntningar som sociala medier medför och det psykosociala välbefinnandet uttrycks av ungdomarna bero på hur gott självförtroende man har.

Introduktion: Cancer är ett globalt folkhälsoproblem och en ledande dödsorsak runt om i världen. Vid en cancerdiagnos erfar många patienter någon gång psykisk ohälsa. Antalet personer som får cancer ökar ständigt och utvecklingen av antalet cancerdrabbade ökar i allt snabbare takt. Syfte: Syftet är att belysa aspekter som påverkar behovet av psykosocialt stöd i samband med cancer. Metod: Litteraturstudien följde Polit & Becks (2017) nio-stegs process. Arbetet började med att utforma ett syfte för att sedan genomföra en databassökning. Databassökningen utfördes i CINAHL, PsycINFO och PubMed. Selekterade artiklar granskades efter de kvalitetsmallar som är beskriven i Forsberg & Wengström (2015). Urvalsprocessen resulterade i totalt 10 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades för att sedan sammanställas till ett resultat. Resultat: Vid analysen identifierades fem huvudkategorier: kunskapsbehov, fysiska symtom och dess biverkningar, emotionella/psykiska påfrestningar, behov av copingstrategier samt socioekonomiska förhållanden. Vid svår sjukdom behöver patienten stöd och hjälp för att hantera sin livssituation. Behovet av stöd och i vilken form är väldigt individuellt och varje patient bör bedömas utifrån de egna behoven. Slutsats: Psykisk ohälsa bör identifieras tidigt hos patienter med cancer för att förbättra deras möjlighet att hantera sin sjukdom och bibehålla så mycket som möjligt av patientens psykiska hälsa och främja livskvalitet Introduktion: Cancer är ett globalt folkhälsoproblem och en ledande dödsorsak runt om i världen. Vid en cancerdiagnos erfar många patienter någon gång psykisk ohälsa. Antalet personer som får cancer ökar ständigt och utvecklingen av antalet cancerdrabbade ökar i allt snabbare takt. Syfte: Syftet är att belysa aspekter som påverkar behovet av psykosocialt stöd i samband med cancer. Metod: Litteraturstudien följde Polit & Becks (2017) nio-stegs process. Arbetet började med att utforma ett syfte för att sedan genomföra en databassökning. Databassökningen utfördes i CINAHL, PsycINFO och PubMed. Selekterade artiklar granskades efter de kvalitetsmallar som är beskriven i Forsberg & Wengström (2015). Urvalsprocessen resulterade i totalt 10 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades för att sedan sammanställas till ett resultat. Resultat: Vid analysen identifierades fem huvudkategorier: kunskapsbehov, fysiska symtom och dess biverkningar, emotionella/psykiska påfrestningar, behov av copingstrategier samt socioekonomiska förhållanden. Vid svår sjukdom behöver patienten stöd och hjälp för att hantera sin livssituation. Behovet av stöd och i vilken form är väldigt individuellt och varje patient bör bedömas utifrån de egna behoven. Slutsats: Psykisk ohälsa bör identifieras tidigt hos patienter med cancer för att förbättra deras möjlighet att hantera sin sjukdom och bibehålla så mycket som möjligt av patientens psykiska hälsa och främja livskvalitet

Bakgrund: När en person blir diagnostiserad med demenssjukdom drabbar det även dennes partner. Demenssjukdom är en livslång sjukdom och kan orsaka både minnessvårigheter och personlighetsförändringar. Detta kan innebära en stor omställning för partnern med ny livssituation att anpassa sig till. Upplevelsen av detta och vilket behov av psykosocialt stöd som efterfrågas är unikt för varje person och det stöd som ges måste därför skräddarsys och anpassa efter varje person. Siffran på antalet personer med demenssjukdom förväntas öka med tiden vilket innebär ett behov av ökad kunskap kring partners upplevda behov av psykosocialt stöd.  Syfte: Syftet var att beskriva det upplevda behovet av psykosocialt stöd hos partnern till en person med demenssjukdom.                                                                                                  Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på åtta utvalda artiklar och analyserades utifrån Fribergs analysmetod för litteraturöversikter. Resultat: Studien resulterade i tre huvudteman med tillhörande subteman. Dessa huvudteman var: Behov av sociala nätverk, med tillhörande subteman: Vänner och familj och Behov av att dela sina upplevelser med andra i samma situation, huvudtemat Behov av formella stödinsatser med de tre subteman Stödgrupper, Vikten av en skräddarsydd omvårdnad och Stöd i form av information, samt huvudtemat Behov av stöd i en förändrad vardag med tillhörande subteman Behov av avlastning och En förändrad roll och vardag. Slutsats: Studiens resultat visade att partners till personer med en demenssjukdom hade ett individuellt behov av psykosocialt stöd. Att dela sina upplevelser med andra i samma situation, möjligheter till tid för sig själv samt ökad kunskap och information var några av de primära önskemålen hos parters för att tillfredsställa dessa behov.

Bakgrund: Att drabbas av cancer kan väcka känslor av sorg, ångest och apati. De känslorna kan även skapa rädsla för återfall och krisreaktioner och det kan därför i perioder finnas behov av psykosocialt stöd. Behovet av stöd är individuellt och kan ändras över tid. Psykosocialt stöd innebär att i en krissituation eller kristillstånd få stöd i form av personlig närvaro, visad medkänsla, hjälp att hantera den sociala situationen, alternativt samtal som kan ge kraft åt den krisdrabbade att själv bearbeta tankar, känslor och finna sätt att gå vidare. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur de ger psykosocialt stöd till patienter med cancer.  Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 sjuksköterskor som arbetar på en onkologisk vårdavdelning och en onkologisk dagsjukvård/mottagning. En kvalitativ abduktiv innehållsanalys gjordes på intervjuerna för att få fram ett resultat.  Resultat: Resultatet bygger på fyra kategorier: emotionellt stöd, bekräftande stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd. De fyra kategorierna har två subkategorier vardera som beskriver hur sjuksköterskorna upplever att de ger psykosocialt stöd. Några delar sjuksköterskorna tar upp är att ta sig tid, lyssna och finnas där för patienten. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att det finns behov av ökad kunskap om hur de ska ge psykosocialt stöd på ett individanpassat sätt. Framöver bör sjuksköterskor som arbetar med patienter med cancer få möjlighet till utökad utbildning och verktyg för att kunna identifiera och tillgodose patientens olika behov för att känna trygghet i att ge psykosocialt stöd.

Skolan ska vara en plats där alla barn och ungdomar ska känna sig trygga, det ska vara en plats där barn får en chans att lyckas, inte minst för de barn som far illa. Forskning visar att ungdomar i Sverige mår sämre än tidigare, detta påverkar i sin tur ungas utveckling i skolan. I takt med ökad psykisk ohälsa bland unga visar den tidigare forskningen att skolkuratorer har för hög arbetsbelastning där de knappt eller inte alls hinner med sitt arbete. Det framkommer även att 18% inte kan garantera att alla elever har tillgång till en skolkurator, vilket det är lag på. Skolverket och Socialstyrelsen gör satsningar inom TSI och en del av dessa satsningar innefattar mer socialt arbete i skolan. Syftet med studien var att undersöka behovet av socionomer i högstadieskolor. Frågeställningarna som framställdes för att besvara syftet var hur rektorer beskriver behovet av socionomer i högstadieskolor samt vilka möjligheter och svårigheter rektorerna upplever att det finns med socionomer i skolan. För att nå syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod där vi genomfört semistrukturerade intervjuer utifrån en bestämd intervjuguide. Studiens intervjupersoner bestod av fyra högstadierektorer varav två rektorer hade tillgång till socionomer i skolan och resterande två inte hade tillgång till socionom i skolan. Studiens resultat visade på att det generellt sett finns ett behov av socionomer i skolan. För att fler socionomer ska kunna etablera sig i skolan krävs dock en tydligare arbetsbeskrivning, detta för att förtydliga socionomen i skolans uppdrag samt för att kunna skilja på socionomen i skolan och skolkuratorns arbetsuppgifter. Exempel på socionomen i skolans tänkbara arbetsuppgifter och ansvarsområden innefattade ett elevnära arbete på individnivå, tillföra ökade psykosociala färdigheter, vara ett synligt stöd, samverka med socialtjänst samt bidra med sin relationskompetens. Ytterligare framkom det att den interna samverkan på skolan behöver utvecklas i syfte att socionomen i skolan och övrig personal ska kunna ha en samsyn och öppen dialog angående ansvarsuppgifter.

Studien avser att undersöka det psykiska välbefinnandet bland socialsekreterare inom barn och ungdom kopplat till deras upplevda krav, kontroll och stöd i arbetet. Deltagarna i studien arbetar inom barn- och ungdomsenheten på socialtjänsten i en mellanstor kommun i Mellansverige. Datat som studien utgår från är insamlat genom ett webbaserat enkätformulär bestående av 44 frågor varav 12 syftar till General Health Questionnaire-12 (GHQ-12). Datat har vidare testats med hjälp av Pearsons korrelationskoefficient. Studiens resultat visar på att socialsekreterarna i undersökningskommunen upplever höga krav, hög kontroll samt ett generellt övervägande gott stöd i arbetet. Det är även en övervägande del av socialsekreterarna som har funderat på att avsluta sin anställning på barn- och ungdomsenheten. Resultatet visar slutligen även på att en större del av respondenterna har ett gott välbefinnande, men att det trots detta fortfarande är en mycket stor andel som har ett osunt psykosocialt välbefinnande.

Arbetsmiljö för ledare.En kvalitativ intervjustudie om psykosocial arbetsmiljö för ledare.Under många år har arbetsmiljöarbetet varit fokuserat på den fysiska arbetsmiljön. Tidigare forskning visar att psykisk ohälsa är något som ständigt ökar, inte minst inom första linjens ledare. För att motverka detta har nya föreskrifter och regler om den psykosociala arbetsmiljön tillkommit för att förebygga psykisk ohälsa. Tidigare forskning visar även att arbetsgivare har stor inverkan på individens psykosociala hälsa. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur ledarna upplever att organisationen arbetar med deras psykosociala arbetsmiljö. Metod: Författarna till denna studie har valt en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Som grund för empiri har fjorton ledare inom ett offentligt bolag blivit intervjuade. Teori: Begrepp som organisatorisk lärandeprocess och proaktiv samt reaktiv handling har använts för att skapa förståelse om det studerade ämnet. Resultat: Resultatet visar att ledarna upplever att det psykosociala arbetsmiljöarbetet sker enligt de krav som Arbetsmiljöverket ställer. Ledarna upplever att organisationen har tydliga riktlinjer och en god organisatorisk struktur. De upplever att de högsta arbetskraven kommer från organisationen men samtidigt erbjuder organisationen stödfunktioner när det behövs. Ledarna upplever att organisationen arbetar med deras psykosociala arbetsmiljö enligt SAM, men själva arbetet med deras psykosociala arbetsmiljö sker inte löpande utan genom punktinsatser. Ledarna upplever ett gott organisatoriskt stöd och att organisationen erbjuder möjligheter till nätverkande och kompetensutveckling. / Working environment for leaders.A qualitative interview study regarding psychosocial work environment for leaders.For many years, work environment has been focused on physical environment. Previous research shows that mental illness is something that is constantly increasing for first-line leaders. To counteract this, new regulations and rules regarding the psychosocial work environment have been added to prevent mental illness. Previous research also shows that employers have a major impact on the individual's psychosocial health. The overall purpose of this study is to examine how leaders experience the organizational works with their psychosocial work environment. Method: The data collection method is a qualitative interview study with semi-structured interviews. As a basis for empirical evidence, fourteen leaders in a public company have been interviewed. Theory: Concepts such as organizational learning process and proactive as well as reactive action have been used to create understanding of the subject studied. Results: The results show that the leaders feel that the work with the psychosocial work environment is conducted in accordance with the requirements set by the Swedish Work Environment Authority. The leaders feel that the organization has clear guidelines and a good organizational structure. They feel that the highest work demands come from the organization, but at the same time the organization offers support functions when needed. The leaders feel that the organization works with their psychosocial work environment according to SAM, but the actual work with their psychosocial work environment is not conducted on an ongoing basis but on an as-needed basis. The leaders experience good organizational support and that the organization offers opportunities for networking and development of skills.

The supportive role of nurses in psychological care of women with breast cancer / Sjuksköterskans stödjande roll i den psykologiska omvårdnaden av kvinnor som drabbas av bröstcancer