<p>Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen är okänd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strävar mot en så normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsägelsefulla angående skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar. Smärta, stelhet och trötthet är några symptom som påverkar barn och ungdomars aktiviteter och skolgång. För att klara av att hantera det dagliga livet använder sig barn och ungdomar utav copingstrategier såsom samtal samt kontroll och acceptans av sin situation. För att uppnå optimal hantering av sin nya livssituation är det viktigt med en tillfredställande information och kunskap. Vidare forskning om JIA bör göras kvalitativt då barn och ungdomar är experter på sin egen sjukdom. Detta skulle bidra till en fördjupad förståelse om att hantering och upplevelser varierar i barn och ungdomars dagliga liv. Eftersom JIA är en sjukdom som är individuell och går i skov är det av stor vikt att sjuksköterskan följer patienternas dagsform för att optimera vården.</p>

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen är okänd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strävar mot en så normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsägelsefulla angående skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar. Smärta, stelhet och trötthet är några symptom som påverkar barn och ungdomars aktiviteter och skolgång. För att klara av att hantera det dagliga livet använder sig barn och ungdomar utav copingstrategier såsom samtal samt kontroll och acceptans av sin situation. För att uppnå optimal hantering av sin nya livssituation är det viktigt med en tillfredställande information och kunskap. Vidare forskning om JIA bör göras kvalitativt då barn och ungdomar är experter på sin egen sjukdom. Detta skulle bidra till en fördjupad förståelse om att hantering och upplevelser varierar i barn och ungdomars dagliga liv. Eftersom JIA är en sjukdom som är individuell och går i skov är det av stor vikt att sjuksköterskan följer patienternas dagsform för att optimera vården.

Studiens huvudsyfte är att belysa innebörden av ett medlemskap i en fotbollsförening med fokus på aktivitetens betydelse för det mentala välbefinnandet. Empirin utgörs av intervjuer med vuxna män som är eller varit aktiva spelare. Ambitionen har varit att försöka fånga orsaker till att man börjar spela, att man fortsätter men också orsaker till varför man slutar. Fokus ligger på den mentala hälsan och vår avsikt har varit att undersöka vilka effekter aktiviteten har. Metoden är kvalitativ i det att vi genomfört intervjuer med 16 män födda mellan 1987-1991. respondenterna är således mellan 26 och 30 år gamla, några har slutat spela, några håller fortfarande på, men gemensamt är att de "i backspegeln" kan se tillbaka på medlemskapets/aktivitetens betydelse för det mentala välbefinnandet. Den teoretiska ramen utgörs främst av ett pedagogiskt perspektiv, ett socialt perspektiv samt till viss del av hälsoperspektiv. Resultatet har främst delats upp i tre teman, med anknytning till lika många frågeställningar i denna studie. Dessa teman innehåller totalt 6 underkategorier, vilkas information förklarar att det mentala välbefinnandet påverkas av fotbollsspelande i ungdomsåren. Underkategorierna är bland annat, positivt: gemenskap och familjekänsla, negativt: krav och utanförskap. Slutsatsen av denna studie är att fotbollsspelande i ungdomsåren har en effekt avseende det mentala välbefinnandet, i negativ och positiv bemärkelse. / The study's main aim is to enlighten the meaning of a membership in a soccer-club, with a focus on the importance to mental wellness. Empirical consists of interviews with the adult men who are or have been active players. The aim has been to try to capture the reasons why they start to play, to continue but also reasons why they quit. The focus is on the mental health and our intention has been to examine the impact of the activity. The method is qualitative in what we conducted interviews with 16 men born between 1987-1991. The respondents are thus between 26 and 30 years old, some have stopped playing, some are still on, but the common thing is that they can look back in the "rear-view" on the membership/activity and the importance to mental wellness. The theoretical part consists mainly of a pedagogical perspective, a social perspective and partially of a health perspective. The result has been divided in to three themes, which are linked to the issues of the study These categories contain a total of 6 subcategories, whose information explaining that soccer-playing in adolescence has an impact on mental wellness. The subcategories include, positive: fellowship and family feeling, negative: performance requirements and alienation. The conclusion of this study is that soccer-playing in adolescence has an impact on mental wellness, in negative and positive terms.

Syfte Syftet med studien är att få en inblick i ledarnas syn på vilka faktorer som påverkar att ungdomar slutar med hockeyn i tidig ålder. Frågeställningarna har varit: - Hur ser ledare på att ungdomar slutar med ishockey i unga år? - Vad tror ledare är orsaken till att unga lämnar ishockeyn? - Hur arbetar ledare för att behålla ungdomarna? Metod Fem ledare med lång erfarenhet inom ungdomsishockeyn har intervjuats med öppna frågor. Ledarna finns inom stora ishockeyföreningar i olika delar av landet. Analysen har baserats på flera teoretiska ramverk som KASAM om människans behov att känna sammanhang för att fungera bra som person, Self-determination Theory (SDT) som försöker förklara vad som krävs för att människor skall prestera bra samt teorin hur ungdomar sätter mål (Achievement Goal Theory, AGT) som skiljer på uppgiftsorienterade mål som bedöms efter egen framgång och egoorienterade mål som bedöms efter andras framgångar. Analysen har strukturerats efter vad som är centralt för att en människa skall må bra -   kompetens, relationer och autonomi. Resultat Studien visade att ledarna vill att spelarna skall stanna kvar och för samtal med den spelare som har tankar på att sluta för att finna ut skälet till avhoppet och om något i lagets verksamhet bör ändras. Ledaren anser också att olika skäl finns för att spelare lämnar laget som till exempel att de har kommit in i ett nytt skede i livet med nya kamrater och nya intressen eller att de inte känner att de har tillräcklig kompetens. Många nämner att den årliga uttagningen till TV-pucken påverkar genom att de som inte blir uttagna känner sig mindre kompetenta. Ledarna har Ishockeyförbundets riktlinjer i Hemmaplansmodellen som vägledning och arbetar med ett transformativt ledarskap för att behålla och utveckla spelarna. Teman i ledarnas arbete är behovet av kompetens, goda relationer och autonomi hos spelarna. Slutsats Ledarna vill behålla spelarna och det är olika orsaker till att vissa spelare slutar som brist på kompetens och andra intressen. Ledarna arbetar med ett transformativt ledarskap för att behålla spelarna. Om en spelare börja fundera på att lämna laget anstränger sig ledarna för att de skall stanna kvar. Om spelaren ändå beslutar att sluta har de respekt för det. Ledarna strävar efter en lugn och trygg miljö samt främjar i sitt arbete kompetens hos spelarna, goda relationer - i laget och mellanmänskligt- samt spelarnas autonomi. / The aim of this study was to find out how leaders in youth ice hockey in Sweden feel about dropouts, what the reason for dropouts are and how the leaders act to make the players stay in the team. Five experienced leaders in youth ice hockey in different clubs in Sweden were interviewed in semi-structured interviews. The answers were analyzed based on three theoretical frameworks; KASAM, Self-determination Theory and Achievement Goal Theory. The study shows that the leaders want to keep the players in the team and have talks with those who have thoughts about leaving the team to find out reasons for this, including possible wishes for changes in the teamwork. The leaders have found that the players have different reasons for their decision to leave the team such as a new stage in life with new mates and new interests or lack of feeling competent enough. Many leaders mention that the yearly selection of players to a big competition in Sweden for 15-year-old players make those, who are not selected, feel less competent. The leaders work according to guidelines from the Swedish Ice Hockey Association with a transformative leadership style to foster competence, relatedness and autonomy. The conclusion is that the leaders want to keep the players and that there are various reasons for dropouts including other interests and lack of competence. If a player shows interest to dropout the leaders try to keep them but if the player persists in leaving this is respected by the leaders. The leaders strive towards a safe and secure environment in the team and foster competence, relatedness and autonomy. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>