Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har en viktig roll inom vården. Titeln är skyddad och yrket kan endast utföras efter en utbildning omfattande 180hp samt med en legitimation från Socialstyrelsen. Sjuksköterskeyrket kan utövas inom många olika områden, såsom sluten och öppenvård. Arbetsbelastningen kan komma att påverka sjuksköterskans psykiska hälsa. Etisk stress kan förekomma för sjuksköterskan då yrket följer specifika riktlinjer. Syfte: Syftet med studien var att sammanfatta orsakerna till att sjuksköterskor överväger att lämna yrket. Metod: Denna litteraturstudie har baserats på kvalitativa artiklar, och har därmed en kvalitativ design, samt en induktiv ansats. Denna design väljs då en sammanställning av sjuksköterskors upplevelser beskrivs. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i åtta subteman som sedan delades in i tre teman på faktorer till varför sjuksköterskor lämnar yrket. Dessa tre orsaker var brister i organisationen, ovärdig omvårdnad och individuella faktorer. Under brister i organisationen framkom subteman; hög arbetsbelastning, personalbrist, begränsat ledarskapsstöd, mobbning i arbetslivet och få utvecklingsmöjligheter. Individuella faktorer framkom utifrån subteman; psykisk och fysik trötthet, obalans mellan privat- och arbetsliv, och förväntningar på yrket överensstämmer inte med verkligheten. Slutsats: Sjuksköterskan vill lämna yrket på grund av brister i organisationen, ovärdig omvårdnad och individuella faktorer, dessa faktorer påvisar behovet av förändring.

I denna studie är syftet att skapa en förståelse kring vad som utmärker socialsekreterarnas eftervårdsarbete med ungdomar placerade på särskilda ungdomshem. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer som datasamlingsmetod där socialsekreterarna delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Utifrån intervjuerna har det i analysen gått att urskilja tre teman som beskriver vad som utmärker socialsekreterares eftervårdsarbete. Dessa teman är: Bibehålla ungdomarnas utveckling, Motstånd i eftervården och Förväntningar på ungdomarnas framtid. De olika insatserna som socialsekreterarna lämnar samt de framgångar och motgångar de har erfarenheter av i eftervården har tolkats utifrån resilience och gräsrotsbyråkrati. Med stöd av dessa teoretiska utgångspunkter framkommer områdena boende, sysselsättning, behandling och socialt nätverk, som socialsekreterarna anser främjar ungdomarnas chans att klara sig efter avslutad placering. I studien framkommer även att socialsekreterarna upplever motstånd från ungdomarna och på vilket sätt de bemöter detta. Studien belyser även att socialsekreterarna arbetar med att integrera ungdomarna i det övriga samhället och vilka förväntningar de uppfattar de kan ställa på dessa ungdomar. / In this study the aim is to create an understanding of what characterizes social workers measures in leaving care for young people in secure units. The study uses semi-structured interviews as a qualitative data collection method where social workers shared their experiences of working with leaving care for young people in secure units. Based on the interviews, our analysis found three themes that describe what characterize social workers’ work. The themes are: Maintain young people’s achievements, Resistance in leaving care and Expectations for young people’s future. What kind of measures the social workers provided along with what they experienced benefited or hindered their work has been analyzed on the basis of resilience and street-level bureaucracy. With the support of these theoretical perspectives housing, employment, treatment and social network was found to be a part of the social workers’ measures to promote young people’s chances for an independent living. It was also found that social workers experiences resistance from young people and how they worked with these setbacks. The study also highlights how the social workers’ strived to integrate young people back into society.

Bakgrund: Fastighetsmäklare är en yrkesroll som förmedlar fastighetstjänster. Som en registrerad fastighetsmäklare är innehas behörig till att förmedla kommersiella lokaler, bostadsrätter, villor och tomträtter. För att bli en registrerad fastighetsmäklare i Sverige krävs en utbildning inom fastigheter om två till tre år samt en praktik på tio veckor. Problemet som den här studien kommer se mer specifikt på är faktumet att det är fastighetsmäklare som väljer att lämna sitt yrke och göra någonting annat, detta trots den tid och ansträngning som krävs för att bli en.  Syfte: Syftet med detta arbete är att kartlägga och utforska vad Kungliga Tekniska Högskolan examinerade studenter inom programmet Fastighetsutveckling med Fastighetsförmedling gör efter examen, om de är fastighetsmäklare i dagsläget eller om de valt att ta en annan riktning. Denna kartläggning görs genom att undersöka dess bakomliggande faktorer. Metod: Med hjälp av intervjuer har kunskap inom de centrala begreppen bearbetats. Dessa intervjuer har gjorts med examinerade studenter från Kungliga Tekniska högskolan.  Teori: Trots att vägen till att bli registrerad fastighetsmäklare är lång och svår tenderar många att lämna tanken om att bli en fastighetsmäklare efter examen. Eventuella orsaker kan vara provisionen eller ohälsa.  Analys: Genom att jämföra teorierna och intervjuerna, om varför en viss person tenderar att lämna yrket som fastighetsmäklare, fann vi att det är mer än provision och ohälsa som är skälen. Uppenbarligen finns det skäl som föräldraledighet, arbetstider och person job fit.  Resultat och slutsats: Som ett resultat fann vi att anledningarna till varför en student lämnar fastighetsmäklaryrket beror främst på provision, ohälsa, föräldraledighet, arbetstid och person job fit. Det är mestadels en kombination av alla dessa snarare än enbart en enstaka. Även om studenten för närvarande inte är en fastighetsmäklare, arbetar denne fortfarande inom fastighets- och finansområdet. Sammanfattningsvis anser vi att det till största del beror på att skolan och fastighetsmäklarens respektive kontor inte förbereder studenten tillräckligt för yrket. / Background: Real estate agents are people who provide real estate services. As a registered real estate agent you can mediate commercial facilities, condominiums, houses and land. To become a real estate agent in Sweden it requires an education within real estates that runs two to three years. The problem that this study is going to look more into is the fact that there are real estate agents who quit their jobs and do something else, regardless of the time and effort they have put into becoming one.  Aim: The purpose of this work is to map and explore what the Royal Institute of Technology students in the program of Real Estate and Agency do after graduation, if they are Real Estate Brokers at present or if they have chosen to take a different path. This mapping is done by examining its underlying factors.  Method: With help from conducted interviews knowledge has been gained within the central themes of the study. This has been made by graduates from the Royal Institute of Technology. Theory: Even though the path to become a registered real estate broker is long and hard, many people tend to leave the idea of becoming a real estate broker after graduation. The reasons might be the commission or ill health.  Analysis: By comparing the theories and the interviews made, of why a certain person tends to leave the profession -real estate broker. We found that it is more than just commission and ill health as reasons, apparently, there are reasons such as parental leave, worktime, person job fit.  Result and Conclusion: As a result, we found that the reasons why a student leaves the profession - real estate broker is mainly because of commission, ill health, parental leave, work times, and person job fit. It is mostly a combination of all these rather than one alone. And even if the student is currently not a real estate broker, he/she is still working in the area of real estate and finance.  In conclusion, we think it mostly is because the school and the respective office of the real estate broker are not preparing the student enough for the profession.

Syfte Syftet med studien är att få en inblick i ledarnas syn på vilka faktorer som påverkar att ungdomar slutar med hockeyn i tidig ålder. Frågeställningarna har varit: - Hur ser ledare på att ungdomar slutar med ishockey i unga år? - Vad tror ledare är orsaken till att unga lämnar ishockeyn? - Hur arbetar ledare för att behålla ungdomarna? Metod Fem ledare med lång erfarenhet inom ungdomsishockeyn har intervjuats med öppna frågor. Ledarna finns inom stora ishockeyföreningar i olika delar av landet. Analysen har baserats på flera teoretiska ramverk som KASAM om människans behov att känna sammanhang för att fungera bra som person, Self-determination Theory (SDT) som försöker förklara vad som krävs för att människor skall prestera bra samt teorin hur ungdomar sätter mål (Achievement Goal Theory, AGT) som skiljer på uppgiftsorienterade mål som bedöms efter egen framgång och egoorienterade mål som bedöms efter andras framgångar. Analysen har strukturerats efter vad som är centralt för att en människa skall må bra -   kompetens, relationer och autonomi. Resultat Studien visade att ledarna vill att spelarna skall stanna kvar och för samtal med den spelare som har tankar på att sluta för att finna ut skälet till avhoppet och om något i lagets verksamhet bör ändras. Ledaren anser också att olika skäl finns för att spelare lämnar laget som till exempel att de har kommit in i ett nytt skede i livet med nya kamrater och nya intressen eller att de inte känner att de har tillräcklig kompetens. Många nämner att den årliga uttagningen till TV-pucken påverkar genom att de som inte blir uttagna känner sig mindre kompetenta. Ledarna har Ishockeyförbundets riktlinjer i Hemmaplansmodellen som vägledning och arbetar med ett transformativt ledarskap för att behålla och utveckla spelarna. Teman i ledarnas arbete är behovet av kompetens, goda relationer och autonomi hos spelarna. Slutsats Ledarna vill behålla spelarna och det är olika orsaker till att vissa spelare slutar som brist på kompetens och andra intressen. Ledarna arbetar med ett transformativt ledarskap för att behålla spelarna. Om en spelare börja fundera på att lämna laget anstränger sig ledarna för att de skall stanna kvar. Om spelaren ändå beslutar att sluta har de respekt för det. Ledarna strävar efter en lugn och trygg miljö samt främjar i sitt arbete kompetens hos spelarna, goda relationer - i laget och mellanmänskligt- samt spelarnas autonomi. / The aim of this study was to find out how leaders in youth ice hockey in Sweden feel about dropouts, what the reason for dropouts are and how the leaders act to make the players stay in the team. Five experienced leaders in youth ice hockey in different clubs in Sweden were interviewed in semi-structured interviews. The answers were analyzed based on three theoretical frameworks; KASAM, Self-determination Theory and Achievement Goal Theory. The study shows that the leaders want to keep the players in the team and have talks with those who have thoughts about leaving the team to find out reasons for this, including possible wishes for changes in the teamwork. The leaders have found that the players have different reasons for their decision to leave the team such as a new stage in life with new mates and new interests or lack of feeling competent enough. Many leaders mention that the yearly selection of players to a big competition in Sweden for 15-year-old players make those, who are not selected, feel less competent. The leaders work according to guidelines from the Swedish Ice Hockey Association with a transformative leadership style to foster competence, relatedness and autonomy. The conclusion is that the leaders want to keep the players and that there are various reasons for dropouts including other interests and lack of competence. If a player shows interest to dropout the leaders try to keep them but if the player persists in leaving this is respected by the leaders. The leaders strive towards a safe and secure environment in the team and foster competence, relatedness and autonomy. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>