Att amma är inte enbart en fysiologisk process utan har även en själslig och existentiell dimension. Amningen ses som en väg in i moderskapet och beskrivs som en strävan mot att bli den goda modern. Forskningen visar att bröstmjölk och amning har många gynnsamma hälsoeffekter för både mor och barn. Barnmorskans kompetensområde omfattar sexuell- och reproduktiv hälsa, i detta ingår att kunna ge stöd och råd vid amning och amningssvårigheter. Barnmorskan har en viktig roll i etablerandet av amningen. Huruvida kvinnan fortsätter att amma eller om det blir en lyckad amning är även ett resultat av vårdgivarnas attityder, förhållningssätt och vårdrutiner. Om barnet av någon anledning inte kan amma så måste mamman mjölka ut och ge sin bröstmjölk på andra sätt än genom amning för att upprätthålla sin bröstmjölksbildning. För att kunna förbättra vården och stärka kvinnor som behöver pumpa behövs mer kunskap om hur kvinnor upplever det att inleda amning genom pumpning. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av pumpning vid inledande amningssvårigheter. En kvalitativ innehållsanalys har använts som metod. I resultatet framkom ett tema vilket var Pumpning hjälper och stjälper kvinnors tilltro till sin egen förmåga att amma. Detta tema omfattas av fyra kategorier; viljan att amma motiverar pumpning; pumpning som ett hinder i det dagliga livet, pumpning medför en känslomässig påverkan samt barnmorskans amningsstödjande roll är betydelsefull. Pumpningen påverkar kvinnans uppfattning om sig själv och sin kropp. Som barnmorska är det viktigt att sätta sig in i kvinnans mål, erfarenheter och behov för att kunna stötta och hjälpa kvinnan på bästa sätt.

A study of the influence preschool teachers and the preschool environment have for children's independence and confidence in their own ability in Reggio Emilia. Studien behandlar två förskollärares tankar gällande förhållningssätt, didaktik och förskolans miljö samt hur detta står i relation till barns möjlighet att utveckla tillit till sin egen förmåga och självständighet i en Reggio Emilia inspirerad förskola. Syftet är att undersöka förskollärarnas tal om tre presenterade scenarion och hur dessa scenarier kan tolkas och förändras för att barn ska ges möjlighet till att utveckla tillit till sin egen förmåga och självständighet. Studiens frågeställning lyder; Hur talar och diskuterar de intervjuade förskollärarna om studiens tre presenterade scenarierna och de didaktiska val som dessa scenarion erfordrar för att barnet ska ges möjlighet till utveckling av tillit till sin egen förmåga och självständighet. Studien är baserad på en parintervju med två förskollärare som jobbar i en Reggio Emilia inspirerad förskola. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna menar att personalens förhållningssätt och didaktiska val påverkar det sätt som barn ges möjlighet till att utveckla sina förmågor. Enligt de intervjuade förskollärarna kan personalens rädsla för miljö och material sätta stopp för barns utforskande och utveckling. Samstämt menar de intervjuade förskollärarna att ges tilltro till barnet så får barnet möjlighet till att utveckla sin tillit till sin egen förmåga och självständighet.

BakgrundTeoretisk utgångspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltså barnets tro på sin egen förmåga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar även upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser på sig själv och sin för-måga.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på förskollärares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollärare tror påverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har använt oss av kvalitativ intervju som innebär att man vill ta reda på någons uppfatt-ning om ett visst ämne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollärare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i våra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhållningssätt som något som påverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som påverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollä-rare är medvetna om att de påverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang. Det fram-kommer även övriga faktorer såsom exempelvis beröm och utmanande aktivitet som för-skollärarna menar inverkar på barnets self-efficacy. / Program: Lärarutbildningen

<p>Sammanfattning: Alltfler människor blir alltmer fysiskt inaktiva och riskerar därmed att drabbas av vällevnadssjukdomar. Personer med reumatoid artrit (RA) är</p><p>mer fysiskt inaktiva än befolkningen i stort. Trots den medicinska utvecklingen får personer med RA nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och balans. Att öka deras fysiska aktivitetsnivå skulle kunna förbättra dessa parametrar samt minska deras risk att drabbas av</p><p>vällevnadssjukdomar i framtiden.</p><p>Syfte: Syftet var dels att kartlägga nivån av självskattad fysisk aktivitet, hälsa och tilltro till egen förmåga</p><p>hos personer med nydebuterad RA dels att undersöka samband fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga.</p><p>Metod: I en tvärsnittsstudie skickades enkäter ut till 88 personer med nydebuterad RA. Samtliga hade insjuknat mellan 2003 och 2005 och deltog i tidig artrit mottagningen på Reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuset</p><p>i Örebro. Resultat: 61 personer (69 %) svarade på enkäten.</p><p>50 % riskerar försämrad hälsa och risk att drabbas av vällevnadssjukdomar på grund av låg nivå av fysisk aktivitet. Låga, men i några fall signifikanta samband hittades mellan fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga. Ju mer fysiskt aktiv man skattade att man var desto bättre hälsa upplevde man inom områdena rollfunktion – fysiska orsaker, smärta, allmän hälsa, social funktion och den psykiska dimensionen (r=0.27-0.37). Ju högre man hade graderat sin fysiska aktivitetsnivå desto högre tilltro hade man till att kunna hantera andra</p><p>symptom som till exempel trötthet, nedstämdhet och besvikelse (r=0.28-0.39).</p><p>Sökord: Reumatoid artrit, fysisk aktivitet, hälsa, egen förmåga</p>

Sammanfattning: Alltfler människor blir alltmer fysiskt inaktiva och riskerar därmed att drabbas av vällevnadssjukdomar. Personer med reumatoid artrit (RA) är mer fysiskt inaktiva än befolkningen i stort. Trots den medicinska utvecklingen får personer med RA nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och balans. Att öka deras fysiska aktivitetsnivå skulle kunna förbättra dessa parametrar samt minska deras risk att drabbas av vällevnadssjukdomar i framtiden. Syfte: Syftet var dels att kartlägga nivån av självskattad fysisk aktivitet, hälsa och tilltro till egen förmåga hos personer med nydebuterad RA dels att undersöka samband fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga. Metod: I en tvärsnittsstudie skickades enkäter ut till 88 personer med nydebuterad RA. Samtliga hade insjuknat mellan 2003 och 2005 och deltog i tidig artrit mottagningen på Reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro. Resultat: 61 personer (69 %) svarade på enkäten. 50 % riskerar försämrad hälsa och risk att drabbas av vällevnadssjukdomar på grund av låg nivå av fysisk aktivitet. Låga, men i några fall signifikanta samband hittades mellan fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga. Ju mer fysiskt aktiv man skattade att man var desto bättre hälsa upplevde man inom områdena rollfunktion – fysiska orsaker, smärta, allmän hälsa, social funktion och den psykiska dimensionen (r=0.27-0.37). Ju högre man hade graderat sin fysiska aktivitetsnivå desto högre tilltro hade man till att kunna hantera andra symptom som till exempel trötthet, nedstämdhet och besvikelse (r=0.28-0.39). Sökord: Reumatoid artrit, fysisk aktivitet, hälsa, egen förmåga

Många elever uppnår inte lärandemålen i matematik. En av anledningarna till detta bottnar i att eleverna upplever matematikängslan och har en låg tilltro till sin egen förmåga. Tidigare forskning visar att elevers tilltro till sin egen förmåga kan kopplas till deras attityder i matematikämnet. Dessa attityder skapas utifrån elevernas erfarenheter och påverkar deras föreställningar om matematik. Läraren har till uppgift att stärka elevernas tilltro till sin egen förmåga och därför anses lärarens roll vara av stor betydelse. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur det pedagogiska ledarskapet kan främja elevers tilltro till den egna förmågan. Tre gymnasielärare, som undervisar i samhällsklasser, intervjuades för att undersöka vilka metoder som dessa lärare tillämpar för att förbättra elevers attityder, motverka elevers matematikängslan och främja elevernas tilltro till den egna förmågan. Eleverna i samtliga klasser fick möjlighet att besvara en elevenkät som berörde deras attityder i matematik, matematikängslan och deras tilltro till sin förmåga. Elevernas svar kopplades till respektive lärare för att kunna analysera svaren utifrån ett enaktivistiskt perspektiv, i syfte att undersöka på vilket sätt lärarens pedagogiska ledarskap påverkade elevernas attityd till matematik. Resultatet visade att lärarens pedagogiska metoder inte var avgörande för elevernas attityder i matematik. Trots liknande tillvägagångssätt i samtliga klasser, hade eleverna skilda upplevelser av undervisningen. I de klasser där lärarna hade ett relationellt förhållningssätt ansåg eleverna att deras attityder till matematikämnet hade förbättrats. Ledarskapet bör därför fokusera på att bygga relationer och skapa ett bra samtalsklimat i klassrummet för att främja elevernas tilltro till sin egen förmåga.

Syftet med examensarbetet var att beskriva äldre personers upplevelser av att ha deltagit i projektet ’Äldre på vift’. Författarna valde en kvalitativ design. Intervjuer genomfördes för att beskriva information om deltagarnas upplevelser av att ha deltagit i projektet ’Äldre på vift’ i Nässjö kommun. Sammanlagt deltog 10 deltagare i studien mellan 70-90 år. Efter genomförda intervjuer analyserades materialet i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Slutsatsen är att samtliga deltagare fick positiva upplevelser som känslan av ökad delaktighet, känslan av ökat välmående och en ökad tro på den egna förmågan vilket bidrog till en aktivare vardag för många. Deltagarna upplevde hela projektet som ett lyft i vardagen då man fick komma ut mer om dagarna och få möjligheten att delta i sociala aktiviteter i grupp tillsammans med andra. Vidare uttryckte deltagarna en stark förhoppning om att projektet ’Äldre på vift’ borde få fortsätta även i framtiden för att fler äldre också ska kunna få ett lyft i vardagen. / The aim of this study was to describe how older people experienced their participation in the project ’Äldre på vift’. The authors chose to use a qualitive design. Interviews were conducted in order to obtain descriptive information from the participants’ experiences of the project ’Äldre på vift’ in Nässjö county. The overall number of participants in this study were 10 older people aged 70-90 years old. The content analysis of the interviews were conducted in accordance with content analysis as described by Graneheim &amp; Lundman (2004). The conclusion of all the participants were that they all got positive experiences, for example increased feeling of participation, increased feeling of well-being and an increased belief in their own self-capacity which contributed to a more active every day living. All of the participants experienced the project as to be rewarding as an elevating in their every day life. They all put an emphasis on the importance of being able to participate in group activities outside of their home. The participants also wished to see the project ’Äldre på vift’ to be continued in the future so that more older people like them could get a elevating in their every day life.

Nuförtiden vill företag ha ledare som ansvarar för deras handlingar, håller fast vid principer och har höga standarder för integritet. Att hitta samt främja dessa typer av individer är av betydelse för företag då utbudet av denna sortens ledare är lågt. Detta gör det viktigt att studera vad det är som motiverar unga vuxna till att bli ledare. Det räcker inte att ha kunskap om hur en ledare ska vara utan även motivationen att bli ledare är av stor vikt. Utan motivationen som behövs för att delta i processen att bli ledare, tappar individen motivation till att agera som ledare överhuvudtaget.  Syftet med detta arbete är att skapa förståelse om vilken inställning unga vuxna har till att bli ledare. För att uppfylla syftet har denna studie en kvalitativ forskningsmetod och med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tio informanter via Zoom. Ett bekvämlighetsurval utnyttjades för att hitta unga vuxna som var villiga att delta i studien, detta på grund av omständigheterna med COVID-19. Studien har tillämpat en abduktiv forskningsansats. Studiens resultat indikerar på att aspekter såsom sociala normer, rädsla för att misslyckas, lön, tilltro till sin egen förmåga och ledarskapserfarenheter påverkar unga vuxnas inställning till ledarroller. Majoriteten av informanterna som intervjuades kan tänka sig att anta en ledarroll beroende på ovanstående aspekter. Tveksamheterna informanterna känner, baserar sig framförallt på det ansvar som ledarroller medför. Motståndskraften till deras ledaridentitet är individbaserat mot de motgångar som kan uppstå. Informanterna stärker sin tilltro till sin egna förmåga och TLF och behöver inte utveckla en ny ledaridentitet inför varje ledarroll om de har flera ledarroller över en kort period, eller en ledarroll över en längre tid.

Bakgrund: Diabetes utgör den fjärde största orsaken till förtidig död i världen. Sjukdomen medför ofta komplikationer, ökad risk för hjärtkärlsjukdom och lidande för patienter och närstående. Diabetesrelaterad vård kostar samhället stora resurser. Personer med prediabetes har möjlighet att förhindra eller skjuta upp insjuknande i typ 2 diabetes genom livsstilsförändringar. Att arbeta med livsstilsförändringar för att främja hälsa och förhindra sjukdom är essentiellt för distriktssköterskan. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid prediabetes. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats, baserad på sökningar i tre vetenskapliga databaser. 15 primärstudier analyserades med Thomas och Hardens metod för tematisk syntes av kvalitativ forskning i systematiska litteraturöversikter. Resultat: Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar presenterades i fyra huvudteman. Att få en diagnos belyste huruvida diagnosen var en anledning till att göra livsstilsförändringar eller inte. Temat betydelsen av stöd visade att stöd var avgörande för att göra och bibehålla livsstilsförändringar. Försvårande faktorer beskrev aspekter som försvårade livsstilsförändringar. Temat strategier belyste strategier som användes för att underlätta livsstilsförändringar och hantera hinder. Slutsats: Resultatet visade ett brett spektrum av erfarenheter. Betydelsen av stöd var framträdande. Förändringsmotivation påverkades av huruvida tillståndet upplevdes kontrollerbart eller inte. Uppoffringar och inskränkt livskvalitet var försvårande. Resultatet bidrar med förståelse för prediabetespatienters erfarenheter av livsstilsförändringar. Detta kan implementeras i omvårdnaden för att stärka tilltro till egen förmåga och patientdelaktighet. / Background: Diabetes is the fourth leading cause of premature death in the world. The disease often causes complications, increases the risk of cardiovascular disease and causes suffering for patients and their relatives. Diabetes-related care costs society great resources. People with prediabetes can prevent or postpone the onset of type 2 diabetes through lifestyle changes. Working with lifestyle changes to promote health and prevent disease is essential for the district nurse. Aim: The aim was to illustrate patients' experiences of lifestyle changes in prediabetes. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was conducted, based on searches in three scientific databases. 15 primary studies were analysed using Thomas and Harden's method for thematic synthesis of qualitative research in systematic literature reviews. Results: Patients' experiences of lifestyle changes were presented in four main themes. Receiving a diagnosis highlighted whether the diagnosis was a reason to make lifestyle changes or not. The meaning of support showed that support was crucial for implementing and maintaining lifestyle changes. Complicating factors described aspects that made lifestyle changes more difficult. Strategies highlighted strategies used to facilitate lifestyle changes and manage barriers. Conclusion: The result showed a wide range of experiences. The importance of support was prominent. Motivation was influenced by perceptions of diabetes and whether the condition was perceived as controllable. Sacrifices and reduced quality of life were aggravating. The result contributes to an understanding of prediabetes patients' experiences of lifestyle changes. This can be implemented in nursing practice to strengthen confidence in self-efficacy and patient participation.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka deltidsarbetande personalvetarstudenters upplevda tilltro till sin egen förmåga. I synnerhet, avser vi bringa kunskap om hur att arbeta parallellt med heltidsstudier bidrar till studenternas tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen. Materialet som använts i studien samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer, där personalvetarstudenter som går sista året på programmet på Uppsala universitet intervjuades. Det teoretiska perspektiv som använts är Albert Banduras teori om tilltro till sin egen förmåga, eller engelskans Self efficacy. Begreppet används för att beskriva studenternas tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen. Materialet undersöktes med hjälp av en tematisk analys där teman och underteman i respondenternas svar analyserades fram. Resultatet visar att respondenterna upplever att de erhållit viktiga kompetenser från deltidsarbetet vilket har ökat deras tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen. Resultatet visar även att andra aspekter av deltidsarbetet har ökat tilltron, såsom att ha deltidsarbetet ”på pappret”, att ha nått framgångar i sitt arbete och kommit över motgångar samt erfarenheter av att söka jobb. Studenternas tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen har även ökat till följd av en mer realistisk bild arbetsgivarens förväntningar, erfarenheter av diverse intervjusituationer och möjligheten att observera och interagera med andra programstudenter samt kollegor och chefer. Slutsatsen är att deltidsarbetet har en positiv inverkan på studenternas upplevda tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen. / This qualitative paper aims to examine part-time working human resource student’s self-efficacy. In particular, this study aims to bring knowledge about how working part-time while studying full-time affects human resource student's self-efficacy toward getting full-time employment post graduation. The data used in this study was collected through semi-structured interviews, where eight human resource students in their last year of studies at Uppsala university were interviewed. The theory used in this paper is Albert Bandura's theory about self-efficacy. The concept of self-efficacy is here used as self-efficacy towards getting a full-time employment post graduation. The data was processed through a thematic analysis where themes and sub-themes were identified and analyzed. The results show that the participants believe that they have retained important skills from their part-time job which has increased their self-efficacy toward getting full-time employment post graduation. The results also show that other aspects of part-time work have increased their self-efficacy, such as having a part-time work on their resumé, having achieved success in their work and overcoming obstacles and experiences of job-searching. Students' self-efficacy towards getting a job after graduation has also increased as a result of a more realistic view of the employer's expectations, experiences of various interview situations and the opportunity to observe and interact with other human resource students as well as colleagues and managers. The conclusion is that part-time work has a positive impact on students’ perceived self-efficacy toward getting employment post graduation.