Att amma är inte enbart en fysiologisk process utan har även en själslig och existentiell dimension. Amningen ses som en väg in i moderskapet och beskrivs som en strävan mot att bli den goda modern. Forskningen visar att bröstmjölk och amning har många gynnsamma hälsoeffekter för både mor och barn. Barnmorskans kompetensområde omfattar sexuell- och reproduktiv hälsa, i detta ingår att kunna ge stöd och råd vid amning och amningssvårigheter. Barnmorskan har en viktig roll i etablerandet av amningen. Huruvida kvinnan fortsätter att amma eller om det blir en lyckad amning är även ett resultat av vårdgivarnas attityder, förhållningssätt och vårdrutiner. Om barnet av någon anledning inte kan amma så måste mamman mjölka ut och ge sin bröstmjölk på andra sätt än genom amning för att upprätthålla sin bröstmjölksbildning. För att kunna förbättra vården och stärka kvinnor som behöver pumpa behövs mer kunskap om hur kvinnor upplever det att inleda amning genom pumpning. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av pumpning vid inledande amningssvårigheter. En kvalitativ innehållsanalys har använts som metod. I resultatet framkom ett tema vilket var Pumpning hjälper och stjälper kvinnors tilltro till sin egen förmåga att amma. Detta tema omfattas av fyra kategorier; viljan att amma motiverar pumpning; pumpning som ett hinder i det dagliga livet, pumpning medför en känslomässig påverkan samt barnmorskans amningsstödjande roll är betydelsefull. Pumpningen påverkar kvinnans uppfattning om sig själv och sin kropp. Som barnmorska är det viktigt att sätta sig in i kvinnans mål, erfarenheter och behov för att kunna stötta och hjälpa kvinnan på bästa sätt.

Många elever uppnår inte lärandemålen i matematik. En av anledningarna till detta bottnar i att eleverna upplever matematikängslan och har en låg tilltro till sin egen förmåga. Tidigare forskning visar att elevers tilltro till sin egen förmåga kan kopplas till deras attityder i matematikämnet. Dessa attityder skapas utifrån elevernas erfarenheter och påverkar deras föreställningar om matematik. Läraren har till uppgift att stärka elevernas tilltro till sin egen förmåga och därför anses lärarens roll vara av stor betydelse. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur det pedagogiska ledarskapet kan främja elevers tilltro till den egna förmågan. Tre gymnasielärare, som undervisar i samhällsklasser, intervjuades för att undersöka vilka metoder som dessa lärare tillämpar för att förbättra elevers attityder, motverka elevers matematikängslan och främja elevernas tilltro till den egna förmågan. Eleverna i samtliga klasser fick möjlighet att besvara en elevenkät som berörde deras attityder i matematik, matematikängslan och deras tilltro till sin förmåga. Elevernas svar kopplades till respektive lärare för att kunna analysera svaren utifrån ett enaktivistiskt perspektiv, i syfte att undersöka på vilket sätt lärarens pedagogiska ledarskap påverkade elevernas attityd till matematik. Resultatet visade att lärarens pedagogiska metoder inte var avgörande för elevernas attityder i matematik. Trots liknande tillvägagångssätt i samtliga klasser, hade eleverna skilda upplevelser av undervisningen. I de klasser där lärarna hade ett relationellt förhållningssätt ansåg eleverna att deras attityder till matematikämnet hade förbättrats. Ledarskapet bör därför fokusera på att bygga relationer och skapa ett bra samtalsklimat i klassrummet för att främja elevernas tilltro till sin egen förmåga.

Nuförtiden vill företag ha ledare som ansvarar för deras handlingar, håller fast vid principer och har höga standarder för integritet. Att hitta samt främja dessa typer av individer är av betydelse för företag då utbudet av denna sortens ledare är lågt. Detta gör det viktigt att studera vad det är som motiverar unga vuxna till att bli ledare. Det räcker inte att ha kunskap om hur en ledare ska vara utan även motivationen att bli ledare är av stor vikt. Utan motivationen som behövs för att delta i processen att bli ledare, tappar individen motivation till att agera som ledare överhuvudtaget.  Syftet med detta arbete är att skapa förståelse om vilken inställning unga vuxna har till att bli ledare. För att uppfylla syftet har denna studie en kvalitativ forskningsmetod och med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tio informanter via Zoom. Ett bekvämlighetsurval utnyttjades för att hitta unga vuxna som var villiga att delta i studien, detta på grund av omständigheterna med COVID-19. Studien har tillämpat en abduktiv forskningsansats. Studiens resultat indikerar på att aspekter såsom sociala normer, rädsla för att misslyckas, lön, tilltro till sin egen förmåga och ledarskapserfarenheter påverkar unga vuxnas inställning till ledarroller. Majoriteten av informanterna som intervjuades kan tänka sig att anta en ledarroll beroende på ovanstående aspekter. Tveksamheterna informanterna känner, baserar sig framförallt på det ansvar som ledarroller medför. Motståndskraften till deras ledaridentitet är individbaserat mot de motgångar som kan uppstå. Informanterna stärker sin tilltro till sin egna förmåga och TLF och behöver inte utveckla en ny ledaridentitet inför varje ledarroll om de har flera ledarroller över en kort period, eller en ledarroll över en längre tid.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka deltidsarbetande personalvetarstudenters upplevda tilltro till sin egen förmåga. I synnerhet, avser vi bringa kunskap om hur att arbeta parallellt med heltidsstudier bidrar till studenternas tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen. Materialet som använts i studien samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer, där personalvetarstudenter som går sista året på programmet på Uppsala universitet intervjuades. Det teoretiska perspektiv som använts är Albert Banduras teori om tilltro till sin egen förmåga, eller engelskans Self efficacy. Begreppet används för att beskriva studenternas tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen. Materialet undersöktes med hjälp av en tematisk analys där teman och underteman i respondenternas svar analyserades fram. Resultatet visar att respondenterna upplever att de erhållit viktiga kompetenser från deltidsarbetet vilket har ökat deras tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen. Resultatet visar även att andra aspekter av deltidsarbetet har ökat tilltron, såsom att ha deltidsarbetet ”på pappret”, att ha nått framgångar i sitt arbete och kommit över motgångar samt erfarenheter av att söka jobb. Studenternas tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen har även ökat till följd av en mer realistisk bild arbetsgivarens förväntningar, erfarenheter av diverse intervjusituationer och möjligheten att observera och interagera med andra programstudenter samt kollegor och chefer. Slutsatsen är att deltidsarbetet har en positiv inverkan på studenternas upplevda tilltro till sin egen förmåga att få anställning efter examen. / This qualitative paper aims to examine part-time working human resource student’s self-efficacy. In particular, this study aims to bring knowledge about how working part-time while studying full-time affects human resource student's self-efficacy toward getting full-time employment post graduation. The data used in this study was collected through semi-structured interviews, where eight human resource students in their last year of studies at Uppsala university were interviewed. The theory used in this paper is Albert Bandura's theory about self-efficacy. The concept of self-efficacy is here used as self-efficacy towards getting a full-time employment post graduation. The data was processed through a thematic analysis where themes and sub-themes were identified and analyzed. The results show that the participants believe that they have retained important skills from their part-time job which has increased their self-efficacy toward getting full-time employment post graduation. The results also show that other aspects of part-time work have increased their self-efficacy, such as having a part-time work on their resumé, having achieved success in their work and overcoming obstacles and experiences of job-searching. Students' self-efficacy towards getting a job after graduation has also increased as a result of a more realistic view of the employer's expectations, experiences of various interview situations and the opportunity to observe and interact with other human resource students as well as colleagues and managers. The conclusion is that part-time work has a positive impact on students’ perceived self-efficacy toward getting employment post graduation.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra skattning av känslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmåga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt. Metod: Frågeformulären GSE och SOC användes för att mäta tilltro till sin egen förmåga samt känsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut från diagnosregistret ICD 10 från ett landsting i Mellansverige. Resultat: Båda patientgrupperna skattade högst på delskalan SOC-begriplighet och lägst på delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med stroke gällande skattning av delskalan begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med kronisk njursvikt. Båda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga ungefär lika högt. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att äldre strokepatienter upplever sig ha större begriplighet än yngre patientervilket kan bero på livserfarenhet vilket stämmer överens med tidigare studier. Det fanns inga skillnader mellan hur patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga, så skattningen verkar bero på det kroniska sjukdomstillståndet snarare än den specifika sjukdomen. Det beskrivs även i tidigare forskning. Kunskap om hur patienter med kroniska sjukdomar använder sig av copingresurser kan leda till att sjuksköterskor blir bättre på att använda sig av patienternas inre och yttre resurser för att utveckla kvaliteten på omvårdnad. Nyckelord: Kronisk njursvikt, stroke, känsla av sammanhang, tilltro till sin egen förmåga, GSE, SOC / Aim: The aim of the study was to describe and compare the sense of coherence and self-efficacy of patients with stroke and chronic kidney disease. Methods: The questionnaires GSE and SOC was used to measure the sense of coherence and self-efficacy of patients with stroke (n=63) and patients with chronic kidney disease (n=54). The study groups were chosen from the international classification of disease (ICD-10) from a county in Central Sweden. Results: Both of the study groups rated highest on the comprehensibility sub-scale and lowest on the meaningfulness sub-scale. There were significant differences between younger and older patients with stroke regarding the comprehensibility sub-scale. There were no significant differences between younger and older patients with chronic kidney disease. Both of the studygroups estimated self-efficacy comparable the same. Conclusion: The result of this study shows that elderly stroke patients perceive to have greater intelligibility than younger patients, which may be caused by life experience which is consistent with previous studies. There were no differences in how patient groups estimated confidence in their own ability, so how they estimate appears to be due to chronic illness rather than a specific disease.It is also described in previous research. Knowledge of how patients with chronic diseases are using copingresources can lead to getting better at making use of patients ' internal and external resources to develop the quality of nursing care. Keywords: Chronic kidney disease, stroke, sense of coherence, self-efficacy, GSE, SOC / LVO-projekt