Sjuksköterskeledda mottagningar har blivit ett framgångsrikt sätt att ta hand om stora patientgrupper som lider av kroniska sjukdomar som diabetes, astma och hjärtsvikt (Eklund, 2009). I Sverige lider fyra av tio kvinnor och fem av tio män, av övervikt eller fetma (SCB, 2012). Fetma är ett globalt folkhälsoproblem som leder till en mängd allvarliga konsekvenser, både fysiska, psykiska och sociala, och har blivit en allt större utmaning för vårt samhälle att finna lösningar och effektiva behandlingar till (WHO, 2013). På senare tid har sjuksköterskeledda överviktsmottagningar etablerats. Syftet med denna uppsats är att beskriva omvårdnadsåtgärder vid sjuksköterskeledd överviktsmottagning. Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. De resultat som framkommit talar för att sjuksköterskeledda omvårdnadsåtgärder på överviktsmottagning utgår från ett holistiskt synsätt där sjuksköterskans uppgift är att stödja patienten och i partnerskap med denne utarbeta en personcentrerad omvårdnad som omfattar både kropp och själ. / Nurse led clinics have successfully been taking care of large groups of patients suffering from chronic diseases such as diabetes, asthma and heart failure (Eklund, 2009). In Sweden today, four out of ten women and five out of ten men, suffers from overweight or obesity (SCB, 2012). Obesity is a global public health problem leading to a host of serious consequences, physical, psychological and social, and has become an ever greater challenge for our society to find solutions and effective treatments for (WHO, 2013). Recently nurse led obesity clinics has been established. The purpose of this paper is to describe nursing interventions in nurse led obesity clinic. The thesis is a literature study based on both qualitative and quantitative items. The results obtained suggest that nurse led interventions in overweight clinic is based on a holistic approach where the nurse's role is to support the patient and in partnership with him or her develop a person-centered care that encompasses both body and soul.

Sammanfattning Bakgrund: Kronisk ledgångsreumatism eller Reumatoid Artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom och är den vanligaste artritsjukdomen vars huvudsymtom är ledvärk. RA finns i alla folkgrupper, dock med varierande prevalens. I Skandinavien ligger prevalensen på ca 0,7 %. Etnologin till RA är en blandning av genetiska och omgivningsrelaterade faktorer. Att leva med RA påverkar patienten fysiskt, känslomässigt, psykologiskt och även socialt vilket leder till att hela livssituationen påverkas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av sjuksköterskeledd mottagning hos patienter med reumatoid artrit samt beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Huvudresultat: Patienternas erfarenhet av sjuksköterskeledd mottagning var möten i en varm, vänlig och familjär atmosfär. Vården beskrevs som personcentrerad och kompetent och var baserad utifrån varje individs speciella behov. Sjuksköterskans specialistkunskaper värderades högt och uppgavs skapa en känsla av trygghet hos patienten. Den sjuksköterskeledda mottagningen upplevdes som lättillgänglig, flexibel och skapade kontinuitet i vården. Tillgängligheten medförde också att patienten visste när och hur de skulle kontakta sjuksköterskan. Patientens erfarenhet var att en god kommunikation med vårdpersonalen, gav en ömsesidig respekt och ingav patienten ökat förtroende. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att sjuksköterskeledd mottagning kan skapa ett mervärde för patientens omvårdnad. Den erbjudna vården representerade för deltagarna trygghet, hopp och förtroende. För att ett mervärde ska skapas är det av största vikt med god kommunikation och relationskapande, vilket i sin tur ger trygghet och skapar en grundläggande möjlighet för hälsofrämjande omvårdnad. / Abstract Background: Chronic arthritis rheumatism or rheumatoid arthritis (RA) is a chronic inflammatory joint disease and is the most common arthritis disease, in which headache is joint pain. RA is present in all populations, with varying prevalence. In Scandinavia, the prevalence is approximately 0.7%. The ethnology of RA is a combination of genetic and environmental factors. Living with RA affect the patient physically, emotionally, psychologically and socially, meaning that the whole life situation is affected. Aim: The purpose of the literature study was to describe the experiences of nurse-led clinics for patients with rheumatoid arthritis and to present the study groups described in the articles included. Methods: A descriptive literature study Main results: Patients' experiences of nurse-led clinics were encounters in a warm, friendly and familiar atmosphere. The care was described as person-centered and competent provided and based on each individual's special needs. The nursing specialist skills were highly valued and described to create a sense of security for the patient. The nurse-led clinic was reported readily available, flexible and to create stability in the care. The accessibility also meant that the patients were aware of when and how to contact the nurse. The patient's experience was that good communication with the healthcare staff provided a mutual respect and instilled an increased patient confidence. Conclusion: The conclusion of this study was that nurse-led clinics could add value for the patient nursing care. This offered care represented familiarity, hope and confidence for the patients. To achieve added value, good communication and relationship are of the utmost importance, which in turn provide security and create a fundamental possibility in health-promoting care.

Syfte: Att testa den patientenkät som används i utvärdering av en leversjuksköterskemottagning på patienter med dekompenserad levercirros för att undersöka upplevelsen av att besvara frågorna samt frågornas relevans till patientens situation. Metod: Pilotstudiens metod var mixad. Resultat: Spridningen av deltagarnas upplevelse av oro/obehag av enkäten var stor (VAS 6-100 millimeter). Vid få sjukdomssymtom väcktes oro om framtida sjukdomsutveckling men vid längre tids sjukdom kändes samtliga symtom igen, tankar om tidigare beteende uppstod vid alkoholsorsakad sjukdom. En mindre spridning (VAS 66-92 millimeter) sågs gällande hur viktiga/väsentliga frågorna upplevdes. Frågor om bemötande ansågs viktiga och påverkade upplevelsen av rätten till vård. Kompletterande frågor om individuellt anpassad information samt upplevelsen av delaktighet vid information efterfrågades. Deltagarna visade hög uppskattning (VAS 73-95 millimeter) till att sjukdomen/situation uppmärksammades genom enkäten. Besöken till sjuksköterskan skiljde sig från läkarbesök. Sjuksköterskan fokuserade på egenvård och mer tid fanns för information. För en informant innebar försöksverksamheten ökade antal sjukhusbesök, samordning innebar för- och nackdelar. Vid symtom på fatigue och nedsatt koncentrationsförmåga upplevdes enkäten lång, tvådelad enkät efterfrågades. Vid lindrig sjukdom upplevdes enkäten inte ansträngande. Språket var enkelt att förstå och innehållet upplevdes relevant. De öppna frågeställningarna tillförde inte något för de tre informanterna. / Purpose: To test the patient questionnaire used in the evaluation of an intervention with nurse-led clinic for patients with decompensated liver cirrhosis to examine the experience of answering the questions as well as their relevance to the patient's situation. Method: The pilot study was conducted with a mixed method. Results: The variation of the participants' experience of anxiety/discomfort of the questionnaire was large (VAS 6-100 millimeters). Individuals with few disease symptoms had concerns about future development of the disease, in the case of long disease experience all the symptoms was familiar. Following alcohol induced disease thoughts of past behavior occurred. A smaller variation (VAS 66-92 millimeters) was seen regarding the experience of how important/essential the questions felt. Questions about treatment were considered important and affected the perception of care. Questions about individualized information was requested as well as the experience of participation in the exchange of information. The participants showed a high appreciation (VAS 73-95 millimeters) that the disease/situation was highlighted by the survey. The visits to the nurse differed from appointments to physicians. The nurse focused on self-care and more time was available for information. For one informant the intervention increased the total number of hospital visits, coordination meant advantages and disadvantages. Symptoms of fatigue and impaired concentration made the questionnaire experienced as too long, a two-parted questionnaire was requested, the size was not strain in mild disease. The language was easy to understand and the content perceived relevant. The open issues brought nothing for the three informants.