Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera socialsekreterares språkliga praktik genom dokumentation. Socialsekreterarna i den undersökta verksamheten ger råd och stöd till barn och föräldrar i samband med umgängen. Uppsatsens frågeställningar centrar sig kring ett utforskande av akternas uttryck utifrån tre teman; makt, föräldraskap och klientskap. Genom ett teoretiskt ramverk utifrån Michel Foucaults och Pierre Bourdieus teorier om makt och social praktik undersöks och analyseras dokumentationens uttryck i den undersökta verksamheten. Detta genom en kritisk diskursanalys med en textorienterad kvalitativ ansats. Uppsatsens resultat har visat på uttryck av en social praktik, vilken är präglad av disciplinära maktutövanden, administration och normativa föreställningar. Socialsekreterarnas överordnade position samt agerande av makt gentemot de som har en insats i verksamheten har i analysen visat på uttryck av en doxisk makt, vilket genom den sociala praktiken kan förstås som ett kollektivt, icke-erkänt, maktutövande. I praktiken innebär det att makten i många fall osynliggörs och blir svår att kritisera, vilket också kan antas försvåra ett relationellt socialt arbete tillsammans med klienterna. På individnivå kan avsaknaden av ett relationellt socialt arbete påverka insatsernas resultat, medan det på en samhällsnivå bland annat kan ses stärka individualiseringen och försvåra möjligheterna att arbeta utifrån delar av Socialtjänstlagens mål om solidaritet och minskad social utsatthet. Sammantaget visar uppsatsens resultat ett exempel på komplexiteten i det sociala arbetet med barn och familjer, både när det kommer till innehåll i insatser och uttryck utifrån den dokumenterade delen av arbetet. En komplexitet som förutsätter möjlighet till kritiska diskussioner och reflektion i arbetet. / The purpose of the study is to investigate and analyze the linguistic practices of social workers through documentation. The social workers of this study provide advice and support to children and parents in connection with visitations. The essay's questions center on an exploration of the expression of acts based on three themes; power, parenting and clientele. Through a theoretical framework based on theories of power and social practice by Michel Foucault and Pierre Bourdieu, the expression of the documentation is examined and analyzed. This through a critical discourse analysis with a text-oriented qualitative approach. The results have shown the expression of a social practice, which is characterized by disciplinary exercises of power, administration and normative conceptions. The study have shown, through the superior position of the social workers and the act of power in relation to those children and parents who have a intervention on the field, an expression of a doxic power, which means a collective, unrecognized, exercise of power. In practice, this means that power often becomes invisible and difficult to criticize, which is also assumed to make relational social work, together with the clients, difficult. At an individual level, the lack of relational social work can affect the results of the interventions, while at a societal level it can be seen to strengthen individualization and reduce the opportunities to work based on parts of Socialtjänstlagens goal of solidarity and reduced social vulnerability. All in all, the paper's results show the complexity of social work with children and families, both when it comes to content in social interventions and expressions based on the documentation in social work. A complexity that requires critical discussions and opportunities for reflection at work.

Ironiskt är det att Skolverket skriver om hur kunskap kommer till uttryck i olika formersamtidigt som skolelevers kunskaper måste sorteras enligt Skolverkets utsatta kunskapskrav. Idenna undersökning är det fyra graffitimålares kunskaper som kommer till uttryck genom sinvisuella- och sociala praktik. För att få syn på deras kunskaper har jag observerat dessagraffitimålare då de utövar sin praktik, både det visuella (vad de skapar och visar) och detsociala (hur de samtalar). I samtal har jag fått höra hur de själva uttrycker sina kunskaper ocherfarenheter. Med ett sociokulturellt synsätt på lärande och med en redogörelse för begreppetestetiska lärprocesser har jag kommit fram till att en graffitimålares kunskaper når långtutöver det visuella. I ett ständigt identitetsskapande utvecklar graffitimålare sin estetiskaidentitet genom att alltjämt utveckla sin stil: estetiska lärprocesser är således integrerad igraffitimålarens praktiker. Graffiti är även en social praktik där graffitimålaren praktiserarmed andra graffitimålare samtidigt som de delar erfarenheter med och genom varandra.

I denna kvalitativa uppsats undersöks anställda inom krogbranschens upplevelser av att arbeta i en sexualiserad miljö och vad det får för betydelse. Uppsatsen söker också svar på hur krogen som sexualiserad arbetsplats framställs och vilken betydelse den har, hur de anställda inom krogbranschen förhåller sig till den organisationskultur och de känsloregler som dominerar där samt hur kön skapas, upprätthålls och utmanas på krogen som sexualiserad arbetsplats. Tidigare forskning i form av krogbranschen som yrke och som sexuell mötesplats kommer att presenteras. Likaså sexuella handlingar och sexuella trakasserier, och att gynnas, eller inte gynnas av en sexualiserad miljö. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes totalt och materialet från intervjuerna utgör den empiri som används i uppsatsen. Det teoretiska ramverket i uppsatsen utgår ifrån organisationskultur, emotionellt arbete, social identitet och görande av kön. Uppsatsens har tre huvudsakliga resultat där det första är att branschen är motsägelsefull organisatoriskt, vilket innebär att branschen är kvinnodominerad och emotionellt arbete och ansvar är en viktig del. Samtidigt har branschen en typiskt mansdominerad hierarkisk organisation. Uppsatsens andra resultat är att branschens sociala identitet är väldigt stark vilket gör att det är viktigt för de anställda att anpassa sig efter de andra, samtidigt som man inte ska tappa sig själv. Det tredje resultatet är att i krogbranschen finns könade förväntningar som man ska leva upp till men i praktiken fungerar det inte eftersom det finns skiljaktigheter i förväntningar och faktiska handlingar.

Denna studies övergripande syfte är att åskådliggöra hur social interaktion mellan förskolepedagoger och barn i vardagliga förskoleaktiviteter genomförs och därigenom också visa hur pedagogisk praktik åstadkoms i samspelet. Mer specifikt analyseras hur det går till och vad som händer när interaktionen organiseras genom multimodalt handlande och fråga-svar-sekvenser, och hur dessa interaktionella fenomen kan tjäna pedagogiska syften. Som teoretiska och analytiska utgångspunkter använder sig studien av etnometodologiskt perspektiv och konversationsanalys. Detta innebär att delar av det videofilmade materialet har transkriberats och analyserats i detalj. Resultatet presenteras i sex empiriska kapitel och visar konkret och detaljerat hur deltagarna ”gör” förskolepedagogisk praktik tillsammans. Studiens analyser belyser hur pedagoger och barn genomför interaktionella projekt, eftersträvar intersubjektivitet och etablerar organisatoriska principer för gemensamma aktiviteter. Analyserna visar också hur ett yngre förskolebarn kan delta aktivt i måltider utan tal, hur vardagliga aktiviteter transformeras till problemlösningsprojekt och hur lokala pedagogiska praktiker orienterade mot sociala (måltids)normer, språk, fysik och matematik kan genereras spontant i förskolans vardag. Avhandlingen lyfter slutligen begreppet inbäddad undervisning och försöker därigenom definiera och empiriskt konkretisera den typ av undervisning som bedrivs i förskolan.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om APL-handledares syn på handelselevers yrkespraktik (Arbetsplatsförlagt Lärande). För att uppnå syftet formulerade jag frågeställningar som jag sedan besvarade genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade sex handledare för elever på handel och administrationsprogrammet i två olika kommuner. Undersökningens resultat visade att APL-handledarna beskrev sitt uppdrag med stolthet och visade prov på stor kunskap i hur de kunde anpassa den arbetsplatsförlagda utbildningen utifrån den enskilda individens behov och nivå. Studien visade att samverkan mellan APL-handledare och elev i mångt och mycket handlade om att få eleven väl insatt i yrkets natur och väl förberedd för kommande arbetsliv. Samverkan mellan APL- handledare och skola handlade om information och kommunikation de två emellan samt fördelar och nackdelar med hur praktikperiodernas utformande påverkar elevens lärande mot yrkeskunskap. Betydelsefulla nyckelfaktorer för samverkan runt elevers yrkespraktik handlar om vikten av elevens introduktion på arbetsplatsen samt vikten av deltagandet i handledarutbildningar för att öka förståelsen för vilka krav och förväntningar som finns från skolans sida. Handledarna förmedlade yrkeskulturen genom att visa upp en yrkesstolthet och genom samtal och feedback till eleven utveckla denne mot självständighet i det dagliga arbetet.

Detta arbete syftar till att identifiera vilka möjligheter och hinder som förutsätter det specialpedagogiska arbete på en avsedd skola. Detta utifrån de tidigare resultaten ifrån internationella studie Programme for International Student Assessment (PISA) och de omfattande förändringarna som specialpedagogiken genomgått under de senaste decennierna. Arbetets frågställningar är följande; Hur definieras praktikens uppdrag i anslutning till det specialpedagogiska perspektivet? Vilka aktiviteter synliggörs inom praktiken utifrån desstillskrivna specialpedagogiska perspektiv? Vilka relationer, samarbeten och roller kännetecknas inom praktiken? Syftet och frågeställningarna undersöks genom kvalitativa intervjuer som utförs med tvåspeciallärare och en specialpedagog som är anställda på samma skola. Det teoretiska ramverk som applicerats i arbetet är teorin om praktikarkitektur, som även använts som analysverktyg utifrån empirin. Inom resultatdelen framgår det att både yrkesgrupperna utgår ifrån ett och sammaspecialpedagogiska perspektiv. Vidare har även funnen data vittnat om att den specialpedagogiska praktiken på den avsedda skolan präglas till största del utan fler hinder utifrån respondenternas utsagor kring dess specialpedagogiska perspektiv, dess relationer och de nämnda aktiviteter än av möjliggöranden.

Att arbeta som barnmorska på förlossningsavdelning innebär att också vara handledare för barnmorskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Stora krav ställs på handledaren som bör vara en kombination av skicklig yrkesutförare, reflekterande analytiker, pedagogiskt utbildad samt ha ett genuint intresse för studenter. Tidigare forskning visar på barnmorskors glädje och stolthet över handledarskapet men forskning visar också på stora brister. Syftet med denna studie är att beskriva hur barnmorskor, som arbetar på förlossningsavdelning, erfar sin situation som handledare och bedömare. Studien har inspirerats av reflekterande livsvärldsforskning vars syfte är att upptäcka, analysera, klargöra, förstå och beskriva innebörder såsom de erfars av oss människor. Resultatet utgörs av analys av åtta intervjuer av barnmorskor på förlossningsavdelning som har ett handledaruppdrag. I resultatet framkommer sex innebördsteman. Dessa är kunskapsöverföring och bedömning av det påtagliga och det sublima, den handledande barnmorskans upplevelse av sin relation till patient och student, både tryggt och otryggt när handledaren skall låta studenten ta ansvar, att inte nå en ömsesidig förståelse och ändå ha lärandeansvar, reflektionens betydelse i handledarrollen samt upplevelse av otillräcklighet och behov av stöd i handledarroll och vid bedömning. Barnmorskorna upplever en svårighet i att överföra kunskap till studenten och, i synnerhet, av det som är erfarenhetsbaserat och svårt att uttrycka i ord. Av denna anledning ses modellinlärning, där studenten kan efterlikna handledaren, som en möjlig väg. Tillit mellan student och handledare bedöms som fundamental. När studenten känner tillit till handledaren är det gynnsamt för läroprocessen. Då handledaren känner tillit till studenten innebär det för henne en trygghet. Barnmorskorna upplever att de i handledarskapet har en ansvarsfylld uppgift, dels i kunskapsöverförandet men även i bedömning av student. Studiens resultat utmynnar i slutsatsen att handledning kräver kompetens, tid och stöd. Det bör ligga i både verksamhetens och lärosätets intresse att tillgodose dessa behov. / Program: Fristående kurs

Studien syftade till att undersöka vad klinisk personal inom en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning upplever ligger till grund för de behandlingsbeslut de fattar samt deras attityder till och erfarenheter av riktlinjer. Behandlingsbeslut inom barn- och ungdomspsykiatrin är en komplex process som kan leda till att patienter erbjuds omotiverat varierande vård. För att minska den risken har evidensbaserade riktlinjer skapats. Dock finns en klyfta mellan det som vetenskapligt visat sig vara effektiva behandlingsmetoder och det som används i den kliniska praktiken. Ett sätt att förstå och potentiellt minska klyftan är att undersöka attityder och förhållningssätt till evidensbaserade riktlinjer hos klinisk personal i vården. I denna studie analyserades sex semistrukturerade intervjuer med tematisk analys utifrån induktiv ansats. Respondentgruppen bestod av två psykologer, två läkare samt två kuratorer. Resultatet visade att respondenterna litade på sin kliniska erfarenhet i stor utsträckning och att användandet av konkreta kunskapskällor, så som riktlinjer varierade. Positiva attityder uttrycktes gentemot riktlinjernas syfte, medan begränsningar framkom gällande tillämpningen av riktlinjer. Det uttrycktes även att implementeringen av riktlinjer i organisationen hade brister. Resultatet går i linje med tidigare studier som visat att implementering och tillämpning av riktlinjer möter hinder.

Denna litteraturstudie har sin utgångspunkt i observationer som gjorts under genomförd verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Dessa visar att högläsning till stor del används som ett avslappningsinslag i anslutning till fruktstund eller när det finns tid över under skoldagen, till skillnad från att använda det som ett planerat lärtillfälle. Erfarenheterna styrks av PIRLS 2011 där det framkommer att svenska elever sällan ges möjlighet till samtal som bearbetning kring en högläsningstext. Studiens syfte är därmed att belysa vad högläsning som social praktik har för påverkan på elevers utveckling inom ämnet svenska samt undersöka vad forskning beskriver om högläsningens påverkan på elevers språkförståelse, knutet till de underliggande komponenterna ordförråd, språkstruktur och hörförståelse. Studien har sin utgångspunkt i följande frågeställningar: Vilka möjligheter och utmaningar påvisar forskningen att det finns med högläsning som social praktik? Hur påverkar högläsning elevers språkförståelse? Studien baserar sig på sammanlagt elva vetenskapliga publikationer, i form av doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar, tidskriftsartiklar och konferensbidrag, som ger en bild av både internationell och nationell forskning. Denna litteraturstudie grundar sig i den sociokulturella teorin som lyfter vikten av samspel och gemenskap som ett viktigt underlag till lärande. Studiens resultat visar att möjligheterna med högläsning är mer framstående än vad utmaningarna är. De möjligheter som sammanställts i studien är att högläsning som social praktik bidrar till att: utveckla gruppens gemenskap, möjliggöra ett möte med en mer avancerad litteratur för eleverna, utveckla elevernas förståelse för hur lässtrategier används samt utveckla elevers ordförråd, förståelse för språkstruktur och hörförståelse. Utmaningarna ligger främst hos läraren som bland annat måste vara väldigt flexibel när det kommer till att ha ett fokus på både texten och eleverna samtidigt under en pågående högläsningssituation. En slutsats som gjorts i studien är att högläsning som social praktik kan ge stora framgångar inom många områden i svenskundervisningen men att det krävs en medveten planering av läraren för att nå dit. Flera av studiens forskare påpekar, i enlighet med det sociokulturella perspektivet, att det är i interaktionen lärandet sker och att det krävs stöttning från en erfaren person för att nå dit.

Föräldraskap är något som berör människor i alla delar av samhället och i Sverige erbjuds föräldrarstatliga föräldraskapsstödsinsatser bland annat i form av föräldrautbildning under graviditetenoch småbarnsåren. Syftet med min studie var att undersöka vad ansvariga för planering ochgenomförande av föräldraskapsstöd i form av föräldrautbildning uppfattar som relevant att läraut genom föräldraskapsstödsinsatser i form av föräldrautbildning och hur detta genomförs. Jagvalde att studera detta då jag upplevde att det fanns lite forskning inom detta specifika områdeutifrån ett pedagogiskt perspektiv. Jag har i denna studie arbetat utifrån en kvalitativforskningsmetod. Datainsamlingen till denna studie genomfördes utifrån sex stycken intervjuermed pedagoger som har arbetat eller arbetar med föräldraskapsstödjande insatser i form avföräldrautbildning. Intervjuerna var av semistrukturerad form och har analyserats utifrån enhermeneutisk forskningstradition. Den teoretiska utgångspunkten har varit didaktisk. Studienvisade bland annat att pedagoger har en central roll i föräldrautbildningen och att det som beskrivssom lärande är att stärka den kunskap som redan existerar. Arbetet som helhet har bidragit till attge mig en större insikt om att detta är ett område som skulle kunna utforskas mer inom detpedagogiska forskningsfältet. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>