No description available.

No description available.

<p>Under två månader, februari - april 2009, har jag haft praktikplats på ett produktionsbolag i Göteborg. Jag har gjort praktik samtidigt som jag har genomfört en etnografisk studie av medarbetarna på företaget. Arbetet har företrädesvis varit att skapa grafiskt material för reklamfilm.</p><p> </p><p>På min praktikplats har jag arbetat med grafiskt material. Jag har framför allt fått arbeta med programmet Maya (Autodesk Maya 2009) men också med andra programvaror som Nuke (The Foundry) och Photoshop (adobe). Arbetet har inneburit att arbeta med Maya och skapa 3D-objekt men även att göra saker som att rotoscopa i Nuke. Jag har företrädesviss modellerat, texturerat, animerat, shade’at, ljussatt, renderat, rotoscopat och keyat. Min praktik har varit mycket givande och lärorikt.</p><p> </p><p>I denna rapport kommer jag att beskriva min arbetsprocess för att på så sätt ge läsaren en djupare inblick i hur arbetet på ett produktionsbolag fungerar.</p><p> </p><p>Under min praktikperiod uppfattade jag skillnader i hur kritik ges och tas emot i skolmiljö kontra arbetslivet. Detta medförde att jag ville fördjupa mig inom detta vilket resulterade i min undersökning och under ett handledningstillfälle diskuterade jag och min handledare hur kritik fungerar i skolmiljö och arbetsmiljö. Denna diskussion resulterade i undersökningen där jag valde att intervjua personer med erfarenhet kring ämnet kritik. Jag berörde även området arbetsprocesser under mina intervjuer som jag anser har gjort min rapport bättre då den huvudsakligen handlar om just min egna arbetsprocess. I intervjuerna frågade jag till exempel om hur de gav och mottog kritik samt vilka kriterier som fanns när de granskade olika verk. Genom min intervjustudie om kritik får läsaren en djupare förståelse skillnaderna i arbetsliv och skola.</p><p> </p><p>För mig har tiden under min praktik varit utvecklande och jag tror att min erfarenhet kan komma att främja andra studenter. De kommer i min rapport få inblickar i hur det är att vara på ett företag, samt hur och vad man kan få arbeta med där. Jag tror också att min undersökning om kritik kan gynna både studenter, skola och företag, då det kan vara svårt att implementera den form av kritik som ges i skolmiljö på det sätt kritik ges på en arbetsplats. Jag hoppas att min rapport kan ge upphov till vidare idéer om hur man kan utforma en mer förberedd skolutbildning inför arbetslivet.</p>

<p>Läraren spelar en central roll när det kommer till bemötande av flickor och pojkar genom att bidra till hur de formar sina uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Det ingår i</p><p>lärarens uppdrag att verka för jämställdhet och motverka traditionella könsmönster. Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv undersöka på vilka sätt högstadielärare bedriver sex-och samlevnadsundervisning. Vilka könsmönster ger läraren med ord och handling uttryck för i samspelet med eleverna i klassrummet?</p><p>Empirin består av fem deltagande observationer under biologilektioner i år 8 med fyra manliga och en kvinnlig lärare samt sju intervjuer med fyra kvinnliga och tre manliga lärare.</p><p>Resultaten visar att olikheter mellan könen och en ökad ömsesidig förståelse är en av utgångspunkterna för sex- och samlevnadsundervisningen. Könsroller diskuteras av de flesta</p><p>lärarna som också visade sig vara överens om att flickor och pojkar agerar olika i undervisningssituationen. Pojkar är oftare omogna och försöker hålla upp en tuff fasad mot lärare och klasskamrater, medan flickor är mer intresserade av att diskutera kärlek och</p><p>relationer. Lärarens generaliseringar om elever utifrån deras könstillhörighet speglar lärarens agerande och bidrar därigenom till att förstärka rådande könsmönster.</p>

No description available.

Föreliggande studie behandlar ledarskapets betydelse för användandet av kunskap och forskning inom socialtjänsten. Detta görs i form av en kvalitativ intervjustudie av enhetschefer på några vuxenmottagningar i Stockholms kommun. De frågeställningar som legat till grund för studien är; a) vilka definitioner av kunskap och forskning som kan urskiljas, b) vilka faktorer som hindrar användningen av forskning/forskningsresultat samt c) på vilket sätt ledarskapet har betydelse för hur forskning och kunskap tillvaratas och används. För att besvara frågeställningarna gjordes ett maximerat strategiskt urval av intervjupersoner. Intervjuguiden utformades utifrån tre teman; kunskap, forskning och forskare; kunskapsutveckling och forskningsanvändning samt chefens betydelse. Materialet transkriberades, koncentrerades och tolkades sedan utifrån dessa teman. Resultaten analyserades utifrån en genomgång av tidigare forskning samt utifrån utvalda teorier kring begreppen kunskap och lärande. I resultaten framkommer att en majoritet av respondenterna har ett stort eller mycket stort intresse för forskningsverksamhet och ny kunskap. De visar även att majoriteten anser att de i sina roller som chefer har stor betydelse för hur kunskap och forskning tillvaratas och används. Detta leder fram till slutsatsen att den något förhärskande bilden av det stora ointresset för vetenskaplig kunskap inom socialtjänsten i tidigare forskning inte överensstämmer med föreliggande resultat.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur arbetsförlagt lärande, APL fungerar på ett företagsom tar emotelever från ett yrkesinriktat gymnasieprogram.Vi har gjort en fallstudie kring detta företag och genomfört intervjuer med tre elever som varit på detta företag på sin praktik, APL. Vi har även intervjuat två personer på företaget, samt den lärare som på gymnasieskolan är den ansvarige för APL och har kontakt med företaget.Genom vår undersökning har vi stärkts i uppfattningen att de teorier vi valt att se undersökningen genom, det sociokulturella och det entreprenöriella perspektivet, som också förespråkas av Skolverket och genomsyrar den svenska skolan idag, är relevanta. Verklighetskontakten med det kommande yrket är ytterst viktigt, det är alla parter eniga om. De intervjuade eleverna bekräftar också att de blir motiverade och upplever att de lär sig yrkespraxisen och den tysta kunskapen i yrket lättare på plats. Det som är svårt att förmedla inom skolans ramar. Även det som sker runt yrkesutövandet i sig är viktigt för eleverna att ta del av, det sociala sammanhanget på arbetsplatsen och vuxenkontakten får dem att växa på flera sätt.Det vi speciellt uppmärksammat och kommit fram till som en viktig faktor på den arbetsplatsförlagda praktiken är handledarens roll. Dennes engagemang är det allra viktigaste, men också att handleda eleven på ett för eleven utvecklande och lärande sätt. Att kombinera utövandet med reflektion över utövandet förespråkas.Den insats vi som yrkeslärare kommer göra nu,för att ytterligare stärka samarbetet mellan skolan och de företagen som tar emot våra elever,är att utveckla och,där det inte finns, arrangera handledarutbildning.Detbidrar till en ökad kunskap ute på plats för att i sin tur öka lärandet hos eleverna. Detta för dessutomockså med sig att eleverna till högre grad matchar branschens krav och förväntningar på nyutexaminerade medarbetare

Background: All the students in the University College of Södertörn in Sweden who are studying to become a teacher, are attending practice education. Purpose: The purpose of this qualitative study was to illuminate and analyze how the students experienced their practice education. My intent was to investigate if the students by their experiences have been affected in their own self-esteem. Method: This is a qualitative study that has been responded by 60 teacher students. The students attended in an internet- survey that included ten different questions. Result: The result of the interviews shows that the self-esteem has been affected, mostly in a positive way. Conclusion: The most common reason that affected the student self-esteem depended on how their supervisor has been treating them during their practice.

The purpose of my essay is towrite about newly qualified elementary teachers during their first professional experience and their opinions of a teacher's identity. My interest is a result of that I myself am studying to be a teacher and am reaching the end of my studies. My purpose is mainly to examine how teachers first experience their role and if their education helped them resolve any problems they had. My aim was also to examine what the teacher’s identity and role and the question of leadership means for new teachers? I have used a qualitative interview method. The results showed that new teachers experience difficulties and that their training does not prepare them sufficiently. The results also showed that the teacher’s identity, the teacher’s role and leadership are factors that grow with time and experience in the teaching role and that it is not something that the beginner teachers acquire during their education.  I have achieved a clearer picture of what to expect and how to enter into the role of teacher with support and time.

The aim of this thesis is to obtain a better understanding and a better knowledge of how librarians in a University College of Applied Sciences cooperate regarding information sharing. Seven librarians were studied by using semi-structured interviews. The analysis has a sociocultural perspective, which means that the informants have been studied as they are part of a social practice; a work practice, in an academic context. The results show that Kemmis’ theory of practice, with three dimensions of the practice, identified as a) cultural-discursive, b) social and c) material-economic, has been a useful tool for presenting a diverse picture of a social practice in this academic context. The interview guide had questions which were formulated in terms of information sharing and cooperation, with these divisions: Formalia, Work, Forms of cooperation, Use of information and Cooperation regarding information sharing in work practice. / <p>Titel på omslaget: Bibliotekarers informasjonsdeling i yrkespraksis : Et kvalitativt studium ved biblioteket på Høgskolen i Oslo og Akershus</p><p>Uppsatsen har norsk text.</p>