Studien avser att spegla två lärares dagliga verksamhet på två kommunala grundskolor. Denena läraren har varit yrkesverksam i över trettio år, den andra i ett år. Syftet är att titta närmare på lärarnas arbete med utgångspunkt i samspel, språkliga val samt kopplingen mellan teori och praktik. Utifrån syftet har frågeställningar skapats. Två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju, används för att söka svar på studiens frågeställningar.Resultatet av vår studie visar på tydliga skillnader i lärarnas sätt att undervisa. En slutsats från två gjorda observationer visar att ett gott samspel mellan lärare och elev är av stor betydelse och vikt för elevers inlärning. Språk är en del av samspelet och i det sammanhanget anser vi att det är viktigt att alla pedagoger reflekterar över sitt undervisningsspråk, oavsett om eleven har svenska som första eller andra språk. Ytterligare en slutsats är att teori inte behöver vara kopplad till praktisk yrkesutövning, då det visar sig att de två lärarna arbetar på olika sätt och att praktiken inte nödvändigtvis reflekterar teorin.

Antalet asylsökande i Sverige har blivit mer omfattande vilket gör att fler nyanlända försöker att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Individerna omfattas av en rad olika etableringsinsatser för att integreras i samhället och på arbetsmarknaden. Syftet med vår studie är att analysera nyanländas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser utifrån de nyanländas enskilda upplevelser. Vi har valt att studera utbildningsföretagets betydelse för de nyanlända att etableras på arbetsmarknaden, samt vilka resurser och kapital de nyanlända upplever att de får av utbildningsföretaget. Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår studie och utfört semistrukturerade intervjuer med våra respondenter. Totalt ingår sex nyanlända i vår studie. Resultatet analyseras utifrån Pierre Bourdieus begrepp om kapital, samt genom begreppen habitus och handlingshorisont från Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes Careershipteori. Nyanlända omfattas av utbildningsföretagets insatser och resurser för att ge individerna möjlighet till inträde på arbetsmarknaden. Varje enskild individ bär med sig olika uppsättningar av Pierre Bourdieus begrepp symboliskt, kulturellt och socialt kapital. Utbildningsföretaget förser nyanlända med kapital som svenska språkkunskaper, skriva ansökningshandlingar och utöka sina sociala kontakter.

Syftet med arbetet är att undersöka intresset hos ortens företag för att samarbeta med vårt teknikprograms inriktning mot design – främst inom området CAD/CAM och få fram förslag på hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut. Jag har delat in undersökningen i två delar. I den ena delen har jag valt metoden att skicka ut en enkät till utvalda företag på orten med frågan om de var intresserade av ett samarbete med vårt program eller har intresse av att ingå i ett nätverk i området CAD/CAM. I den andra delen har jag valt att göra studiebesök med intervjuer för att söka inspiration och idéer till ett system för att få ett utbyte mellan näringsliv och skola att fungera. Förslagen på samarbetsmodeller är ett resultat av mina egna tidigare erfarenheter, diskussioner med kollegor och ovan nämnda studiebesök, dels på ett annat teknikprogram och dels på byggprogrammet på samma gymnasium. Syftet med dessa samarbetsmodeller är att få ett diskussionsunderlag till ett framtida seminarium där vi ska dra upp riktlinjer och rutiner för hur ett samarbete mellan skolan och näringslivet skulle kunna se ut.Resultatet på enkäten var positiv. Jag har fått tio positiva svar och fyra var tveksamma till ett samarbete. Dessa tretton företag ger en bra grund att arbeta vidare med. Dessa kommer senare i vår att kallas till ovannämnda seminarium. / Network school-industryA study how to make a working collaboration between school and industry

Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn på arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta påverkar deras anställningsbarhet. Det är en kvalitativ studie som bygger på åtta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet håller deltagarna sig själva som främst ansvariga för arbetslösheten. Synen på arbetspraktik är generellt sett god, men det framhålls att arbetspraktiken är i behov av förbättringar. Anställningsbarhet likställs med att hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden och att själva ansvara för framgång och motgång, vilket kan härledas till individualiseringsteorin. Att praktik föredras i förhållande till arbetslöshet och att praktik i vissa fall upplevs höja anställningsbarheten framkommer i studien. Tydligare regler kring arbetspraktik samt en höjning av ersättningen tycks vara vägen till förbättring. / The aim of this study is to examine young adults and their views on unemployment, work practice and how this affects their employability. It´s a study with eight qualitive interviews with young adults who experienced unemployment and work practice. Result and analyze shows that despite social structure with high youth unemployment, they hold themselves responsible for their unemployment. Their view on work practice is generally speaking positive but it needs improvement. The employability is in comparison with holding themselves attractive at the labourmarket and to take a responsibility over their success and failure which derives from the individualization theory. Work practice is preferred before unemployment and in some cases work practice increases the employability. Distinct regulations regarding work practice along with increased compensation seems to be the way to improvement of the system.

Denna uppsats ämnar undersöka hur genus reproduceras och framställs i sju skrivna utlåtandena som producerats på familjeutredningsenheten Liljan. Bearbetningsmetoden som har använts är diskursanalys. Uppsatsen baseras på två huvudteorier. Dessa är kritisk diskursanalys som har en stark företrädare i Norman Fairclough och genusteori som bottnar i Yvonne Hirdmans teorier kring genussystem och skapandet av genus. Resultatet visar att modern antas ta huvudansvar för barnet/barnen och samtidigt säkerställa relationen till fadern samt kompensera för faderns eventuella bristande föräldraförmåga. Det har också framkommit att utredarna förväntar sig mindre engagemang, känslomässigt såväl som praktiskt från fädrarna samt att olika krav ställs på föräldrarna i ett inskrivningsskede, såväl som under vistelsen på utredningsenheten. Dessa tendenser visar sig också i de rekommendationer som följer familjerna efter utredningstiden. Det finns enligt analysen av utlåtandena en tydlig diskurs kring relationen mellan föräldrarna samt vikten av samarbetsförmåga mellan enheten och klienterna. Den slutgiltiga diskussionen presenterar förslag på åtgärder för en förändring mot ett genusmedvetet socialt arbete.

ABSTARCT [sv]  Introduktion: Sjuksköterskestudenter finns runt om i olika vårdverksamheter i samhället och verksamhetsförlagd utbildning är ett krav för att få legitimation som färdigutbildad sjuksköterska.För att garantera en god och patientsäker vård handleds studenten av en legitimerad sjuksköterska inom vårdenheten under den verksamhetsförlagda utbildningen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. För att besvara syftet valdes 11 artiklar ut från databaserna PubMed, CINAHL och SwePub. Innehållsanalys för dessa artiklar genomfördes med Fribergs (2022) analysmetod genom att dela in i huvudkategorier och subkategorier. Resultat: Patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter delades in i två huvudkategorier vilka var ”det personcentrerade mötet” och ”lärandeprocessen”. I resultatet beskriver patienterna samhörighet med studenterna. Patienterna kände sig väl omhändertagna då studenterna hade mer tid över och var mer lyhörda än ordinarie personal vilket bidrog till ett ökat välbefinnande under vårdtiden. Vid några tillfällen kunde patienterna uppleva en osäkerhet då studenten inte var redo för ett större ansvar och sårbara situationer kunde uppstå. Slutsats: Patienterna fann glädje i att följa studenter genom lärandeprocessen och följa deras utveckling. De gav gärna återkoppling till studenterna på saker som var bra eller dåliga under lärandeprocessen. Patienter kunde dock utsättas för sårbara situationer i den studentledda vården men merparten av patienterna ansåg att vården höll god kvalitét då god kommunikation mellan student och patient fanns. / ABSTRACT [en] Introduction: Nursing students can be found all over health care-based facilities in society, with onsite internship training being a key requirement to be able to obtain their qualification to be identified as a qualified nurse. During the work-based training, the student is expected to be supervised by an experienced registered nurse within the health care unit, this is to ensure that safe and professional care is given to all patients Aim: The aim was to describe patients’ experiences of being cared for by nursing students. Method: Literature study with a qualitative approach. To respond to the aim of the study 11 articles were selected from databases PubMed, CINAHL and SwePub. Content analyses were made according to Friberg´s (2022) method by dividing into main categories and subcategories. Results: Patients experiences of being cared for by nursing students was divided into two main categories which were: “the person-centered meeting” and “the learning process. In the results, the patients describe a sense of belonging with the students. The patients felt better cared for as the students had more time to give and were more responsive than the regular staff, which contributed to increased well-being during the treatment period. In some cases, patients couldexperience uncertainty as the student was not ready for the responsibility and vulnerablesituations could arise. Conclusion: The patients found joy in accompanying the student in the learning process and following their development. The patients were happy to give feedback to the students on things that were good or bad during the learning process. Patients may be exposed to vulnerable situations in the student-led care, but most of patients felt that the care was of good quality when there was good communication between student and patient.

Denna studie belyser erfarenheter som studenter från Sjöfartshögskolan i Kalmar upplevt under deras fartygsförlagda praktik gällande handledarens förmåga att planera, dokumentera och anpassa den fartygsförlagda praktiken utefter studenten utbildningsbehov. Denna studie undersöker också hur involverad och engagerad handledaren är i studenterna som kommer ombord och om studentens kön kan påverka handledningen. Insamling av information genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer ger svar på studiens syfte och mål. Resultatet visade tydligt att handledarna varit i de allra flesta fall ointresserade av att handleda studenter samt att handledningen i de flesta fall lämnas över till lägre rang ombord, exempelvis till andrestyrman och matroser. Resultatet visade även att vilket kön studenten har kraftigt kan påverka handledningen som erbjuds. Vidare framkommer det även att den sista perioden upplevde respondenterna en bättre handledning, då mer tid på bryggan erbjudits och handledaren visat större intresse av att prata och ta kontakt med studenterna. Däremot var avsaknaden för avsatt tid med handledaren för planering och vidare utveckling ett problem enligt respondenterna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur leken realiseras i förskolan samt hur denna realisering påverkas av olika faktorer, för att förstå om och hur leken kan vara i fara i den svenska förskolan. Det är en kvalitativ studie som utgår från läroplans- och ramfaktorteori. Några centrala begrepp som ramar och barnsyn används för att kunna analysera vårt resultat. Metoden som vi har använt oss av är semistrukturerade intervjuer med ungefär tjugo frågor som vi har ställt till 8 förskollärare. Materialet har bearbetats genom en tematisk analys. Resultaten visar att förskollärares syn, tankar och åsikter riktar sig mest mot lekens instrumentella värde och mindre mot lekens egenvärde, och att arbetssättet kring lek påverkas av både implicita och explicita faktorer. Slutsatsen är att förskolläraren är den som avgör hur leken ser ut i praktiken och att deras omedvetenhet kring lekens egenvärde kan leda till att leken i förskolan kan vara i fara.

Dualism inom skolväsendet finns delvis kvar och man skiljer på teoretiska och praktiska kurser där teoretiska kunskaper värderas högre än praktiska kunskaper. Dualism kan leda till att eleverna får svårt att se kopplingen mellan teori och praktik. För att skapa kunskap om danslärarnas syn på kunskap och lärande i dans används ett sociokulturellt perspektiv där metoden är semi-strukturerade intervjuer med danslärare på gymnasiet som undervisar i Dansteori och/eller Dansteknik. Resultatet visar att Dansteori och Dansteknik skiljs åt i sättet att se på kunskap och lärande. Främst lyfts det centrala innehållet i kurserna och att det styr vilket lärande som ska ske. Danslärarna talar om visuellt lärande och att det används olika i kurserna. I dialog synliggörs och överförs teoretiska kunskaper som sedan kan praktiseras. Bekräftelse på lärande och förståelse skiljer sig åt: I Dansteori visas det främst muntligt medan i Dansteknik visas det praktiskt. Även användning av tänkandeprocesser varierar i kurserna.  Slutsatsen är att det finns en uppdelning av teoretiska och praktiska kunskaper. Även om majoriteten av danslärarna blandar teoretiska och praktiska uppgifter i kurserna så kopplas inte alltid kurserna ihop. I stället ses de som skilda kurser vilket kan resultera i att eleverna inte förstår sambandet mellan dem.

This thesis aims to explore the sector between two conflicting, as well as intertwined forces within the educational system for teacher students, namely theory and practice in the history teacher programme. Based on five separate semi-structured interviews with teacher students in their final year of education, which were interpreted with a hermeneutic method and analysed with Jörn Rüsens theoretical framework concerning narrative competence, the study focuses on exploring the teacher students´ experience of re-modelling their academic knowledge in history to something more appropriate for school students. The results presented brings forward a multifaceted description, where contrasts between the teacher students´ responses about their experiences with the history teacher programme and their actual teaching capabilities emerge.