No description available.

<p>Vi har studerat hur fotbollstränare och spelare i sydvästra Sverige ser på begreppet talang. Det är ett väldigt svårdefinierat begrepp och den tidigare forskningen visar att än idag kan man inte definitivt definiera begreppet på ett rättvist sätt. Talangreferenserna är dock vanligt förekommande i våra dagar, främst genom massmedierna som på många sätt styr vad vi som individer tror och tänker. Vi har valt att genomföra studien med hjälp av en ostrukturerad intervju, och totalt så intervjuade vi sex stycken, jämnt fördelat på tre spelare och tre tränare. Teorier som vi valt att använda oss av för detta ändamål är det sociokulturella perspektivet där vi använde oss av främst Vygotskij, samt pragmatismen, vars förgrundsfigur är John Dewey. Vi ville se hur två olika positioner av roller (tränare och spelare), ser på begreppet talang, och hur dessa uppfattningar kunde skilja sig. Med hjälp av dessa intervjuer samt av information från de olika fotbollsförbunden och även studier av mediernas maktposition inom idrotten har vi nu kunnat genomföra studien på ett sätt som vi är tillfreds med.</p>

Vi har studerat hur fotbollstränare och spelare i sydvästra Sverige ser på begreppet talang. Det är ett väldigt svårdefinierat begrepp och den tidigare forskningen visar att än idag kan man inte definitivt definiera begreppet på ett rättvist sätt. Talangreferenserna är dock vanligt förekommande i våra dagar, främst genom massmedierna som på många sätt styr vad vi som individer tror och tänker. Vi har valt att genomföra studien med hjälp av en ostrukturerad intervju, och totalt så intervjuade vi sex stycken, jämnt fördelat på tre spelare och tre tränare. Teorier som vi valt att använda oss av för detta ändamål är det sociokulturella perspektivet där vi använde oss av främst Vygotskij, samt pragmatismen, vars förgrundsfigur är John Dewey. Vi ville se hur två olika positioner av roller (tränare och spelare), ser på begreppet talang, och hur dessa uppfattningar kunde skilja sig. Med hjälp av dessa intervjuer samt av information från de olika fotbollsförbunden och även studier av mediernas maktposition inom idrotten har vi nu kunnat genomföra studien på ett sätt som vi är tillfreds med.

Hur nådde jag elitnivå? Början av studien kommer beröra områden som barns utveckling och talangbegreppet som jag anser vara viktiga delar att veta om för att kunna genomföra studien. Syftet med studien var att ta reda på hur svenska ishockeyspelare beskriver att de tog klivet för att etablera sig på elitnivå. I resultatdelen kommer spelarna själva berätta inom de olika kategorierna hur deras karriärer har sett ut, hur de har tränat och vilket stöd de haft från sin familj. För spelarnas utveckling har miljön spelat mycket stor roll och familjen har varit mycket stöttande. De har alla gått ishockeygymnasium där träningen koncentrerats och blivit mer målmedveten. / How I reached the elite level? The beginning of the study will touch on areas such as child development and talent concept that I believe are important aspects to know about in order to conduct the study. The purpose of this study was to find out how Swedish ice hockey players describe that they took the step to establish itself at the elite level. The results section will tell the players themselves in the various categories of how their careers have been like, how they've trained and what support they had from his family. For the players' development, the environment has played a very important role and the family has been very supportive. They have all gone hockey school where the training focused and become more purposeful.

The study was initiated by Swedish Tennis Syd in collaboration with Halmstad University with the intention to examine the existing tennis talent development environments for 13-16 years of age players. The purpose of the study was to (1) examine the retrospective experiences of the talent de- velopment environments among players who already passed the focal age, (2) examine the retro- spective and concurrent experiences of the talent development environments among tennis coaches, and (3) examine the concurrent experience of the talent development environments among parents whose kids were active in tennis in the focal age. The study involved 14 participants whom had connection to tennis clubs within Swedish Tennis Syd’s working region. Data were collected through three focus groups interviews consisting of players, coaches, and parents. Eight major themes emerged from the data analysis: atmosphere in the clubs, organization of the training groups, amount of training, quality of the training, access to expert assistance, amount of competi- tion, combination of school and tennis, and, parental involvement. Each theme was analyzed within the group and across the three groups. The results revealed perceptions of the clubs environments and future recommendation to improve the talent development environments for tennis players of 13-16 years old. / Studien initierades av Svensk Tennis Syd i samarbete med Högskolan i Halmstad med avsikt att undersöka befintliga talang utvecklingsmiljöer i tennis för spelare i åldern 13-16 år. Syftet med stu- dien var att (1) undersöka retrospektiva upplevelser av talang utvecklingsmiljöer bland spelare som redan passerat fokus åldern, (2) undersöka retrospektiva och rådande upplevelser av talang utveckl- ingsmiljöer bland tennis tränare, och (3) undersöka rådande upplevelser av talang utvecklingsmil- jöer bland föräldrar vars barn är aktiva i tennis inom fokus åldern. Studien bestod av 14 deltagare som hade koppling till tennisklubbar inom Svensk Tennis Syds arbetsområde. Data samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer som bestod av spelare, tränare och föräldrar. Åtta huvudteman framkom i data analysen: klubbatmosfär, organisation av träningsgrupper, träningsmängd, kvali- teten på träning, tillgång till experthjälp, tävlingsmängd, kombination av skola och tennis, och för- äldrainvolvering. Varje tema analyserades inom gruppen och mellan de tre grupperna. Resultaten visade på uppfattningar om klubbmiljöer och framtida rekommendationer för förbättringar av talang utvecklingsmiljöer för tennisspelare i åldrarna 13-16 år.

Studiens syfte är att skapa större förståelse hur utvecklingsmiljön ser ut för ungdomars steg upp i elitinnebandy. I centrum för fallstudien står Jönköpings Innebandyklubb som under de senaste åren, 2014–2018, upplevt många framgångar på nationell ungdomsnivå, tre SM-guld, ett silver och en fjärde placering i de årliga Juniorallsvenska-slutspelen. Genom kvalitativa intervjuer med spelare som tagit steget från junior till senior och Christian Lindahl, utvecklingsansvarig, sammanställs egna erfarenheter och upplevelser för att förklara miljöns påverkan på individen. Analyseringen av resultatet utgår ifrån Henriksens framgångsfaktorer och specialidrottsförbundens syn på talang, talangidentifiering och talangutveckling. I slutsatsen av studiens syfte återfinns utvecklingsmiljöns enskilda faktorer som en viktig process hos den enskilda individen, respondenterna lägger dock tyngd vid förklaringen av varje enskild faktor och att vissa är mer betydelsefulla än andra.

Forskning tyder på att organisationers framgång beror på deras arbete med Talent Management (TM). Då talanger är managementkonsultbolags produkt bör arbetet för att bibehålla dem vara av högsta prioritet, men trots det råder en hög personalomsättning i managementkonsultbranschen. Mot den bakgrunden är syftet med studien att skapa förståelse för förhållandet mellan personalomsättningen i managementkonsultbranschen och managementkonsultbolagens arbete med TM. Genom en kvalitativ forskningsmetod intervjuades managementkonsulter från bolag som representerar det system som karaktäriserar managementkonsultbranschen. Studiens resultat fann att managementkonsultbolagen arbetar aktivt med samtliga TM-aktiviteter, men att vissa prioriteras mer än andra. Mängden resurser som läggs på TM-aktiviteter har utifrån studiens resultat en inverkan på personalomsättningen på kort sikt, men långsiktigt har yttre faktorer en större inverkan på talangernas kvarvarande på bolagen. Slutsatsen som därmed kan dras är att förhållandet mellan personalomsättningen i managementkonsultbranschen och managementkonsultbolagens arbete med TM-aktiviteter är starkt på kort sikt, men svagare på lång sikt.

Talang är ett komplext begrepp där definitioner från forskare inte alltid stämmer överens. Tränare har ofta en egen syn på när talang identifieras och hur den ser ut. Många förbund och akademier runtom i Europa bedriver ungdomsverksamheter så skiljer sig det ofta åt. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan europeiska fotbollstränare gällande deras perspektiv på talang, specialisering och relative age effect. Frågeställningar som ställdes var: Vad tror fotbollstränaren är mest viktigt mellan naturlig begåvning (talang) och tilltränade färdigheter? Vid vilken ålder kan talang identifieras? När bör en fotbollsspelare börja med talangutveckling? När bör en fotbollsspelare specialisera sig? Anser tränarna att de tar hänsyn till relative age effect vid uttagningar?   Metoden som användes i arbetet var främst kvantitativ genom en enkät. I enkäten ställdes även öppna frågor vilket ledde till en mer mixed method väg. Totalt i studien deltog 92 olika fotbollstränare från länderna England, Italien och Sverige. Resultatet visade att fotbollstränarna hade skilda åsikter på begreppen talang och specialisering, mellan vissa länder signifikanta skillnader, men de hade förhållandevis lika användning av relative age effect. Det framkom en del samband med tidigare forskning som gjorts inom området. Slutsats med arbetet visar att det finns samband mellan tränare som anser det tidigt går att identifiera talang, dessa tränare värdesätter ofta de genetiska anlagen högt. De tränare som anser att det går att identifiera talang senare värdesätter ofta den inre motivation högre än genetiken.

Syftet med studien var att undersöka hur chefer med personalansvar ser på talang som begrepp och hur de strategiskt arbetar med talanghantering för att upprätthålla en attraktiv arbetsplats. Studien genomfördes utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt med fem semistrukturerade intervjuer som ligger till grund för insamling av empiriska materialet. Empirin undersöktes i kombination med teoretiska utgångspunkter i form av Human recource development (HRD), Talent management, Employer branding och Self determination theory (SDT). Resultatet utgår från en tematisk analysmetod och därav presenteras fyra teman: Definition av talang, ledarskapets betydelse, att vara en attraktiv arbetsplats och utveckling och utbildning. Empirin visar att ledarskapet är en avgörande strategi, genom att ha tydlig kommunikation och att ge utvecklingsmöjligheter. Även vikten av att skapa en positiv företagskultur, en attraktiv arbetsplats och på så vis attrahera och behålla talanger. Studien belyser även strategier som intern-rekrytering och talangprogram som väsentliga faktorer för att effektivt attrahera och behålla talanger.

Bakgrund: I dagens kunskapsbaserade ekonomi är de mänskliga resurserna en viktig tillgång för att öka konkurrensfördelarna och för att få ett försprång på marknaden. Talent Management är ett koncept som handlar om att attrahera, utveckla och behålla talanger, och som anses vara konceptet som underlättar arbetet med vad som efterfrågas på marknaden. Tidigare forskning visar på att tvetydigheten kring begreppet talang gör det svårt för företag av avgöra vad som ska hanteras samt att det inte finns ett bästa sätt att utforma Talent Management arbetet. Tillverkningsindustrin utgör en viktig del av svensk ekonomi och undergår en teknisk utveckling, vilken gör att arbetet med talanger är extra viktigt. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur företag inom tillverkningsindustrin arbetar med Talent Management samt öka förståelsen för vad som format företagens arbetssätt. Metod: Med en deduktiv ansats har tidigare teorier analyserats mot studiens insamlade empiriska material. Bolander m.fl. (2017) fyra förhållningssätt till Talent Management har använts för att kartlägga hur företagen arbetar med konceptet. Strategilitteratur samt nyinstitutionell teori har använts för att få en djupare förståelse kring vad som format företagens arbetssätt. En fallstudie genomfördes i tillverkningsindustrin, och för att besvara studiens syfte har kvalitativa intervjuer med åtta respondenter inom tre olika tillverkningsindustrier genomförts. Resultat: Studiens resultat visar att tillverkningsindustrin huvudsakligen arbetar utefter ett humanistiskt förhållningssätt, där utveckling är nyckelpraxis. Talang anses vara utvecklingsbar vilket korrelerar med förhållningssättet. Det visar också tendenser av de exkluderande förhållningssätten då alla indivder inte får ta del av talangprogammen. Medarbetarna ges även en viss autonomitet för sin egen utveckling, vilket visar drag av det entreprenöriella förhållningsssättet. Resultatet visar följdakligen att samtliga studerade företag vill vara attraktiva arbetsgivare, men erbjuder samtidigt liknande möjligheter, vilket gör att de inte är särskilt strategiska i hanteringen av talanger. De använder således inte Talent Management arbetet inom affärsstrategin. / Background: In today's knowledge-based economy, the human capital is an important asset to increase an organisation’s competitive advantage and to gain an edge in the market. Talent Management is a concept about attracting, developing and retaining talents, and is considered to be the concept that facilitates the work on what is demanded in the market. Previous research shows that the ambiguity surrounding the concept of talent, makes it difficult for companies to decide what to handle, and that there is no ‘best practice’ to design the work. The manufacturing industry is an important part of the Swedish economy and is currently undergoing a technological development, which makes work with talented people even more important. Purpose: The purpose of this paper is to examine how companies in the manufacturing industry work with Talent Management, and to develop a deeper understanding of what have shaped the organisations’ working methods. Methodology: With a deductive approach, previous theories have been analysed with the study’s collected empirical data. Bolander et al. (2017) four types of Talent Management have been used to map how organisations’ work with the concept. Strategy literature as well as neoinstitutional theory have been used to gain a deeper understanding of what have shaped the way the organisations work. A case study in the manufacturing industry was conducted, and to answer the purpose of this paper, qualitative interviews were conducted with eight organisational representatives in three different organisations. Findings: The study’s results show that the manufacturing industry works according to a humanistic type, where development is a key practice. Talent is considered to be acquired, which correlates with the humanistic type. The results also shows tendencies of the exclusive types, where not all individuals may participate in the different talent programs. Employees are also given some autonomy for their development, which shows features of the entrepreneurial type. The result further shows that all studied organisations want to be attractive employers, but at the same time they offer similar opportunities, which implies that they are not very strategic in managing talent. Thus, the Talent Management work do not cooperate within the business strategy.