Sedan Floréns studie om talangscouter 2010 har musikbranschen utvecklats enormt. Då det blivit enklare för oetablerade artister att bedriva sitt artisteri själva över internet utan hjälp av skivbolag har olika medieplattformar upplevt en övermättnad av ’talanger’ inom musik. Denna uppsats visar på i jämförelse med Floréns avhandling hur talangscouternas arbetsroller, eller A&R:s som de kallas inom musikbranschen, ser ut idag och har utvecklats under åren med fokus på fyra kärnaktiviteter hos skivbolagen: Identifiering av talang, inspelning av musik, marknadsföring av musik och artister samt distribution av de fonografiska verken. Med djupintervjuer som metod syftar studien att undersöka talangscouternas personliga medverkan inom dessa aktiviteter och dessutom peka på skillnader i tillvägagångssätt. Även om studien har visat på många likheter har utvecklingen av medieplattformar inte bara har gett dem många nya sätt att upptäcka talang på utan även möjligheten att själva ta större del inom flera av kärnaktiviteterna. Många A&R:s ansvarar även för marknadsföringen av artister själva och distribution av musik är ingenting som man måste förlita sig på de stora skivbolagen för längre.

<p>Tidigare forskning har visat på att konkurrensen kring talangfulla medarbetare aldrig förr varithårdare och att ha strategier för att behålla dessa blir därför viktigt. En strategi som syftar till att görajust detta är talent management. Men hur arbetar man med detta och vilka föreställningar kringfenomenet finns? Vilka faktorer kan finnas som hindrar och/eller möjliggör arbetet med talentmanagement? För att ta reda på detta har det i studien valts att göra en fallstudie där data samlats ingenom semistrukturerade intervjuer. Det framkommer i studien att talent management upplevspositivt då det ger erkänsla och uppskattning. Dock är det viktigt att det finns en tydligkommunikation så att tanken kring vad satsningen ska leda till och att förväntningarna är tydliga.HR-avdelning, chefer och talanger har alla ett ansvar för att talent management ska bli en strategi föratt få talangfulla medarbetare att stanna kvar i företaget.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur talang kan användas i organisationers jakt på och rekrytering av medarbetare som kan bidra till verksamhetens utveckling. Detta har gjorts genom en empirisk studie där vi försökt undersöka och behandla begreppet talang genom att jämföra formell affärsverksamhet med fotbollsindustrin. Detta då vi fann att talang är något som sedan länge diskuterats inom fotbollen men som enligt våra antaganden vara nytt inom formell affärsverksamhet. En litteraturstudie har även genomförts i vilken vi har använt oss av teorier som påvisar framväxten av begreppen talang och talent management för tillämpning i organisationer. Den forskningsfråga vi ställde oss var: hur kan organisationer definiera, finna och rekrytera talang till sin verksamhet? Studiens resultat visar på att talang är att betraktas som relativt och definieras utifrån varje enskild person. Fokus bör därför ligga på att rekrytera den rätta talangen för verksamheten snarare än att bedriva en generell talangjakt.  För att förenkla sökandet och finnandet av den rätta talangen kan och bör rekryteraren skapa en arena där talang kan jämföras och utmärkas, likt en fotbollsplan för en matchsituation. Det är slutligen i en rekryterares makt att avgöra vem som på arenan besitter den rätta talangen för verksamheten.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om ett engagerat socialt nätverk kring en ung fotbollsspelare har ett samband med en talangfull fotbollsspelare. Studien utgörs både av en kvalitativ och en kvantitativ metod där den kvalitativa metoden består av intervjuer med två lags tränare och den kvantitativa metoden utgörs av en enkätundersökning för lagens spelare. Resultatet visar att det finns tendenser till ett högre föräldraengagemang hos talangfulla spelare, men där färdigheterna inte har någon betydelse i frågor som berör föräldrarnas beröm, tröstande, nöjdhet med spelarens kvaliteter som fotbollsspelare samt inställning vid motgång. Talangfulla spelare upplever en positiv känsla av att ha föräldrarna närvarande vid match, till skillnad från mindre talangfulla spelare. Överlag visar det sig också att spelarna umgås med likasinnade lagkamrater ifråga om färdigheter som fotbollsspelare. Selekteringen av talanger ska utgå från en mall utformad av berörd förening men efterföljs inte och därav väljs sällan de spelare med hög motivationsnivå som har sämre tekniska färdigheter till talangträning. Praktiska förslag ges på att oftare rotera runt på spelare på talangträningarna för att även behålla motivationen samt öka kompetensen hos mindre talangfulla spelare. Praktiska förslag ges även på att som förening respektive tränare vara mindre resultatfokuserad och mer processfokuserad när det gäller ungdomsidrott.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Studiens övergripande syfte var att undersöka talangutvecklingen inom Stockholmsfotbollen med avseende på dam- och flickfotbollen. Syftet var vidare att se vad satsningarna på talangerna har resulterat i. Frågeställningar som studien utgick ifrån var: Vad gör talangerna idag? Spelar de fortfarande fotboll, och i så fall på vilken nivå? Har de slutat att spela fotboll, och i så fall varför och vid vilken ålder? Är de på något annat sätt än som spelare involverade inom fotbollen idag? Hur har deras studiegång sett ut samt hur har den påverkat fotbollskarriären? Har längden och mängden av investerad tid i fotboll påverkat fotbollskarriären?</p><p>Metod</p><p>Studien genomfördes med hjälp av postenkät. Enkäten skickades till en urvalsgrupp bestående av 245 individer födda från 1983 till 1989. Dessa fotbollsspelare togs vid 14-års ålder ut för att delta på det läger som kallas Bosölägret.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visade att fler än hälften av talangerna idag har slutat med fotboll. Av de 102 talanger som fortfarande spelade fotboll hade 27 av dem nått eliten. 117 spelare hade slutat och de allra flesta gjorde det mellan 16 och 18 års ålder. De huvudsakliga anledningarna till att spelarna slutade var att juniorlag splittrades, seniorfotbollen inte var lika rolig och att studierna tog alltför mycket tid. De spelare som gick på gymnasieprogram med fotbollsinriktning tenderade dock att ha fortsatt spela fotboll i större utsträckning.</p><p>Slutsats</p><p>Utifrån studiens resultat får Stockholms Fotbollförbund och de enskilda föreningarna, utifrån sina egna kriterier, utvärdera om den utdelning som investeringarna har gett kan anses var godkänd ur ett elitperspektiv. Att mindre än hälften av de undersökta spelarna fortfarande är aktiva idag får dock anses vara en låg siffra. Tittar man samtidigt på hur många de är som har slutat att spela fotboll samt hur få de är som, i annan roll än som spelare, engagerar sig har inte de investeringar man har gjort gett tillräcklig avkastning ur ett bredare perspektiv.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study was to look into the development of talents regarding women’s soccer in Stockholm. The aim was furthermore to see what results the investments in the talents has generated. Questions at issue were: What does the talents do today? Do they still play soccer and in that case on what level? Have they quit playing soccer and in that case why? Are they in any other way than as a player involved in the organisation of soccer today? How has their course of studies been like and have that in any way affected their careers as soccer players? Has the amount and the intensity of time invested in soccer affected their careers as soccer players?</p><p>Method</p><p>The data for this study was collected by a survey sent by mail to a group of 245 individuals born between the years of 1983 to 1989. These players were at the age of 14 selected to attend a special camp called “Bosölägret”.</p><p>Results</p><p>27 of the 102 still active players were at the time playing for an elite club. 117 of the players had quit playing soccer and a majority of those did so between the ages of 16 to 18. The main reasons for the drop out were that their youth team was splitted and that they didn’t consider playing for the senior squad as fun as playing for the youth squad. Another reason was that school occupied too much of their time, yet those individuals who studied a programme in upper secondary school with a soccer profile tended to have continued playing soccer to a larger extent.</p><p>Conclusion</p><p>On the basis of the results it’s up to the federation and to the clubs, on the basis of their criterion, to evaluate if the distribution from the investments are satisfactory from an elite perspective. Still more than half of them have quit playing soccer and a very small amount of the players are today involved in the organization of soccer in any other way than as a player. If one take in account all the investments made by the federation, the clubs and the people involved, the investments haven’t given enough returns from a wider perspective.</p>

Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte var att undersöka talangutvecklingen inom Stockholmsfotbollen med avseende på dam- och flickfotbollen. Syftet var vidare att se vad satsningarna på talangerna har resulterat i. Frågeställningar som studien utgick ifrån var: Vad gör talangerna idag? Spelar de fortfarande fotboll, och i så fall på vilken nivå? Har de slutat att spela fotboll, och i så fall varför och vid vilken ålder? Är de på något annat sätt än som spelare involverade inom fotbollen idag? Hur har deras studiegång sett ut samt hur har den påverkat fotbollskarriären? Har längden och mängden av investerad tid i fotboll påverkat fotbollskarriären? Metod Studien genomfördes med hjälp av postenkät. Enkäten skickades till en urvalsgrupp bestående av 245 individer födda från 1983 till 1989. Dessa fotbollsspelare togs vid 14-års ålder ut för att delta på det läger som kallas Bosölägret. Resultat Resultaten visade att fler än hälften av talangerna idag har slutat med fotboll. Av de 102 talanger som fortfarande spelade fotboll hade 27 av dem nått eliten. 117 spelare hade slutat och de allra flesta gjorde det mellan 16 och 18 års ålder. De huvudsakliga anledningarna till att spelarna slutade var att juniorlag splittrades, seniorfotbollen inte var lika rolig och att studierna tog alltför mycket tid. De spelare som gick på gymnasieprogram med fotbollsinriktning tenderade dock att ha fortsatt spela fotboll i större utsträckning. Slutsats Utifrån studiens resultat får Stockholms Fotbollförbund och de enskilda föreningarna, utifrån sina egna kriterier, utvärdera om den utdelning som investeringarna har gett kan anses var godkänd ur ett elitperspektiv. Att mindre än hälften av de undersökta spelarna fortfarande är aktiva idag får dock anses vara en låg siffra. Tittar man samtidigt på hur många de är som har slutat att spela fotboll samt hur få de är som, i annan roll än som spelare, engagerar sig har inte de investeringar man har gjort gett tillräcklig avkastning ur ett bredare perspektiv. / Aim The aim of this study was to look into the development of talents regarding women’s soccer in Stockholm. The aim was furthermore to see what results the investments in the talents has generated. Questions at issue were: What does the talents do today? Do they still play soccer and in that case on what level? Have they quit playing soccer and in that case why? Are they in any other way than as a player involved in the organisation of soccer today? How has their course of studies been like and have that in any way affected their careers as soccer players? Has the amount and the intensity of time invested in soccer affected their careers as soccer players? Method The data for this study was collected by a survey sent by mail to a group of 245 individuals born between the years of 1983 to 1989. These players were at the age of 14 selected to attend a special camp called “Bosölägret”. Results 27 of the 102 still active players were at the time playing for an elite club. 117 of the players had quit playing soccer and a majority of those did so between the ages of 16 to 18. The main reasons for the drop out were that their youth team was splitted and that they didn’t consider playing for the senior squad as fun as playing for the youth squad. Another reason was that school occupied too much of their time, yet those individuals who studied a programme in upper secondary school with a soccer profile tended to have continued playing soccer to a larger extent. Conclusion On the basis of the results it’s up to the federation and to the clubs, on the basis of their criterion, to evaluate if the distribution from the investments are satisfactory from an elite perspective. Still more than half of them have quit playing soccer and a very small amount of the players are today involved in the organization of soccer in any other way than as a player. If one take in account all the investments made by the federation, the clubs and the people involved, the investments haven’t given enough returns from a wider perspective.

Syftet med denna studie är att undersöka om ett engagerat socialt nätverk kring en ung fotbollsspelare har ett samband med en talangfull fotbollsspelare. Studien utgörs både av en kvalitativ och en kvantitativ metod där den kvalitativa metoden består av intervjuer med två lags tränare och den kvantitativa metoden utgörs av en enkätundersökning för lagens spelare. Resultatet visar att det finns tendenser till ett högre föräldraengagemang hos talangfulla spelare, men där färdigheterna inte har någon betydelse i frågor som berör föräldrarnas beröm, tröstande, nöjdhet med spelarens kvaliteter som fotbollsspelare samt inställning vid motgång. Talangfulla spelare upplever en positiv känsla av att ha föräldrarna närvarande vid match, till skillnad från mindre talangfulla spelare. Överlag visar det sig också att spelarna umgås med likasinnade lagkamrater ifråga om färdigheter som fotbollsspelare. Selekteringen av talanger ska utgå från en mall utformad av berörd förening men efterföljs inte och därav väljs sällan de spelare med hög motivationsnivå som har sämre tekniska färdigheter till talangträning. Praktiska förslag ges på att oftare rotera runt på spelare på talangträningarna för att även behålla motivationen samt öka kompetensen hos mindre talangfulla spelare. Praktiska förslag ges även på att som förening respektive tränare vara mindre resultatfokuserad och mer processfokuserad när det gäller ungdomsidrott.

Tidigare forskning har visat på att konkurrensen kring talangfulla medarbetare aldrig förr varithårdare och att ha strategier för att behålla dessa blir därför viktigt. En strategi som syftar till att görajust detta är talent management. Men hur arbetar man med detta och vilka föreställningar kringfenomenet finns? Vilka faktorer kan finnas som hindrar och/eller möjliggör arbetet med talentmanagement? För att ta reda på detta har det i studien valts att göra en fallstudie där data samlats ingenom semistrukturerade intervjuer. Det framkommer i studien att talent management upplevspositivt då det ger erkänsla och uppskattning. Dock är det viktigt att det finns en tydligkommunikation så att tanken kring vad satsningen ska leda till och att förväntningarna är tydliga.HR-avdelning, chefer och talanger har alla ett ansvar för att talent management ska bli en strategi föratt få talangfulla medarbetare att stanna kvar i företaget.

I västvärlden ges talang ett stort utrymme för att definiera konsten och konstnären, men vistannar sällan upp för att fundera över vad talang innebär. I forskning tenderar den att sesantingen som ett odefinierat personlighetsdrag eller som en del av populära konstnärsmyteroch därtill är det också vanligt att talang används som en underliggande premiss snarare änsom ett eget undersökningsområde. I den här uppsatsen ställs den konstnärliga talangen underlupp då en beskrivning görs av fenomenet som meningsfullt såväl på ett personligt som socialtplan. Studiens fokus ligger också på hur talangen urskiljs och integreras i den konstnärligtverksamma människans liv och blir en del av hennes vardag, samt vilken roll detta urskiljandeav talang har i relation till konstnärlig aktivitet. Undersökningen lutar sig mot ettfenomenologiskt livsvärldsperspektiv och grundar sig i djupintervjuer med fem musikalisktoch bildkonstnärligt aktiva människor i olika åldrar och livssituationer. Resultatet visar blandannat på att urskiljandet av talang börjar i rörelsen mellan utövande och ett distanseratbekräftande vilket resulterar i att talangen blir manifest för dess bärare och för omgivningen.Samtidigt måste talangen sjunka undan ur medvetandet som ett osynligt vara för att fungera.Den funktion som talangen har i förhållande till det konstnärliga utövandet är som en levdförståelse av ett konstnärligt fält men upplevelsen av att ha en talang är också en faktor i mereller mindre livsavgörande val och en angelägenhet i det sociala spelet.

Detta examensarbete undersöker hur en multinationell organisation arbetar med Human Resources Management-fenomenet Talent Management. Vi har valt att titta på fenomenet från två olika perspektiv, det individualistiska och kollektivistiska, för att skapa en förståelse om hur Talent Management-arbetet fungerar och kan se ut. Den insamlade empirin är baserad på sju intervjuer med individer som alla har en relevant roll i förhållandet till det studerade fenomenet. Utifrån resultatet och teorin har vi i analysen sedan kunnat se att det finns både för- och nackdelar med Talent Management arbete. Den svåra utmaningen är att arbeta strategiskt och fokuserat med talangutveckling utan att övriga medarbetare missgynnas av arbetsätten som verksamheten använder. I slutsatsen behandlar vi en sammanfattande diskussion utifrån det insamlade resultatet och föreslår också framtida forskning inom ämnet.