Bakgrund: Att skapa bra förutsättningar och ta hand om idrottstalanger är angeläget i många länder, så också i Sverige. Ett led i att skapa möjligheter för våra idrottsungdomar har varit satsningen på idrottsgymnasier. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka om de friidrottsungdomar som presterar bäst vid antagningstester till Friidrottsgymnasiet i Växjö även är de friidrottare som presterar bäst resultat som seniorer.  Material och metod: Totalt 207 friidrottare, i 15 års ålder, (100 flickor och 107 pojkar) som utfört ansökningstesterna till FIG Växjö och presterat ett friidrottsresultat som senior ingick i studien. Följande antagningstester ingick:30 meter flygande(snabbhet), kulkast framåt (explosivitet) samt plinthopp, 90 sekunder (styrkeuthållighet). Antagningstesterna jämfördes med friidrottarens bästa prestation utförd som senior. En jämförelse gjordes även grengruppsvis. Resultatet visade en ganska stark korrelation för flickor mellan 5 av de 15 undersökta sambanden. Sprint/häckgruppens friidrottsresultat korrelerade med flygande30 meter samt kulkast framåt (r= 0,6, p<0,05). Hoppgruppens resultat korrelerade med plinthopp samt flygande30 meter (r=0,5, p<0,05). Medel/långdistansgruppens resultat korrelerade med kulkast framåt (r=0,5, p<0,05). För pojkar sågs endast en ganska stark korrelation, sprintgruppen korrelerade med kulkast framåt(r=0,5, p<0,05).   Slutsats: De fysiska tester som använts i denna studie bör inte vara helt avgörande vid en antagning till ett friidrottsgymnasium, framförallt inte när det gäller pojkar.

Problemformulering: Talang är ett diffust begrepp men samtidigt söker många företag specifikt efter talanger till sina traineeprogram. Den stenhårda konkurrensen om en traineeplats gör att det krävs något extra för att antas och på så sätt kan vi påstå att en trainee är en talang. Talent Management handlar om allt från att rekrytera till att lyckas behålla talangfulla medarbetare. Från flera håll höjs dock röster om att svenska företag saknar såväl system som resurser för att behålla sina talanger. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur före detta traineer, vid tre svenska företag, upplever att deras arbetsgivare arbetar för att behålla dem inom företaget. Metod: En kvalitativ metod där sammanlagt sju intervjuer genomförts med före detta traineer vid tre olika företag. Frågorna utgår från en intervjuguide baserad på en modell som sammanfattar teori om att behålla talang med hjälp av Talent Management. Slutsatser: De intervjuade upplever att deras arbetsgivare arbetar aktivt med att erbjuda karriärmöjligheter, utbildningar samt se till att de före detta traineerna har en passande chef. Arbetsgivarna upplevs inte arbeta lika aktivt med att låta talangerna testa olika roller, anpassa arbetet efter individen samt erbjuda möjligheten att arbeta hemifrån. Det som arbetsgivarna enligt de intervjuade arbetar minst med är att låta dem påverka sina förmåner och se till att de kan prestera på sin absoluta toppnivå.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur talang kan användas i organisationers jakt på och rekrytering av medarbetare som kan bidra till verksamhetens utveckling. Detta har gjorts genom en empirisk studie där vi försökt undersöka och behandla begreppet talang genom att jämföra formell affärsverksamhet med fotbollsindustrin. Detta då vi fann att talang är något som sedan länge diskuterats inom fotbollen men som enligt våra antaganden vara nytt inom formell affärsverksamhet. En litteraturstudie har även genomförts i vilken vi har använt oss av teorier som påvisar framväxten av begreppen talang och talent management för tillämpning i organisationer. Den forskningsfråga vi ställde oss var: hur kan organisationer definiera, finna och rekrytera talang till sin verksamhet? Studiens resultat visar på att talang är att betraktas som relativt och definieras utifrån varje enskild person. Fokus bör därför ligga på att rekrytera den rätta talangen för verksamheten snarare än att bedriva en generell talangjakt.  För att förenkla sökandet och finnandet av den rätta talangen kan och bör rekryteraren skapa en arena där talang kan jämföras och utmärkas, likt en fotbollsplan för en matchsituation. Det är slutligen i en rekryterares makt att avgöra vem som på arenan besitter den rätta talangen för verksamheten.

Our aim is to analyse and discuss Swedish sport federations´ view about talent. We are analysing material, mainly in digital form, with focus on the identification of talents, development of talents and talents in a wider perspective. The first one is about when and how federations identify talents. The second one is about how they work with development of talents, for example, what is the most significant aspect to develop young people to become successful athletes. The third one is about organizations questions, how they work to create an environment that enables Swedish athletes to become great in sports. To do this we have selected four out of sixty-seven sport federations. We have chosen the Swedish Football federation, the Ice hockey federation, the Track & Field federation and the Ski federation. These four different sports are among the largest and most resourced sports and have a strong desire for results concerning competition. They also have quite a lot of material in this topic. When we discuss and analyse the federations we support our work with research from both Sweden and from abroad. The results show that in the team sports they identify talents in an early age even if they are aware of the fact that research proclaims that this should not be done. It also shows that talents are often identified from their early physical mature. When it comes to talent development the results indicate that they are well aware of children’s and youth’s growth and suggest nearly exactly what the literature says. In the wider perspective the four federations bring up things like, how they can appeal to more people so that they can choose talents from a larger group of athletes. In the long run they feel that this is going to make the Swedish sports elite better.

Syftet med uppsatsen är att beskriva rekryteringsprocessen och i synnerhet att identifiera avgörande faktorer i processen och dess omgivning som kan kopplas till ett talangfokus. Det vi kommit fram till är att rekryteringsprocessen påverkas av en rad faktorer som tar sin utgångspunkt i några stora samhälleliga tendenser. Dessa tendenser kräver vissa förändringar i processen som gör att orden talang, kreativitet och stjärna börjat användas som profilering för företag då syftet är att locka till sig kompetent personal från 80-talistgenerationen.

<p>Our aim is to analyse and discuss Swedish sport federations´ view about talent. We are analysing material, mainly in digital form, with focus on the identification of talents, development of talents and talents in a wider perspective. The first one is about when and how federations identify talents. The second one is about how they work with development of talents, for example, what is the most significant aspect to develop young people to become successful athletes. The third one is about organizations questions, how they work to create an environment that enables Swedish athletes to become great in sports. To do this we have selected four out of sixty-seven sport federations. We have chosen the Swedish Football federation, the Ice hockey federation, the Track & Field federation and the Ski federation. These four different sports are among the largest and most resourced sports and have a strong desire for results concerning competition. They also have quite a lot of material in this topic. When we discuss and analyse the federations we support our work with research from both Sweden and from abroad. The results show that in the team sports they identify talents in an early age even if they are aware of the fact that research proclaims that this should not be done. It also shows that talents are often identified from their early physical mature. When it comes to talent development the results indicate that they are well aware of children’s and youth’s growth and suggest nearly exactly what the literature says. In the wider perspective the four federations bring up things like, how they can appeal to more people so that they can choose talents from a larger group of athletes. In the long run they feel that this is going to make the Swedish sports elite better.</p>

Abstract Titel: Pojkfotbollens primära mål - En kvalitativ studie om attityder kring pojkfotbollsverksamheten i svenska fotbollsföreningar Författare: Marcus Olofsson Handledare: Daniel Pettersson Examinator: Peter Gill Termin: Ht-14 Lärosäte: Högskolan I Gävle Hp: 15 Attityderna inom barnfotbollen tenderar att hårdna och det kan ses som ett problem att tävlingen hamnar i centrum. Enligt Redelius (2002) blir barnen inslussade i föreningslivet vid allt tidigare åldrar och fotbollsföreningarna i Sverige blir viktiga aktörer för de verksamma ungdomarna. Syftet med den här uppsatsen är främst att studera attityder inom pojkfotbollen i Sverige. Med attityder menas här på vilket sätt olika föreningar bedriver sin pojkfotbollsverksamhet och hur ledarna står för dessa attityder i den dagliga verksamheten. En granskning sker huruvida det är en elitsatsning utan gränser som sker eller om leken står i centrum i ett sammanhang där alla som vill vara med är välkomna. Studien riktar sig mot de mål föreningarna har, hur ledarna tolkar dem och vilken typ av ledarskap de står för. Är ledarna goda pedagoger som i sina viktiga roller hjälper barnen framåt i dess utveckling? Hur behandlar föreningarna värdegrundsfrågor, utbildning åt ledarna och vad har man för mål med sin verksamhet? Tre olika fotbollsföreningar på tre olika nivåer studeras (nivåer utgår ifrån vilken division respektive förenings a-lag spelar i). Resultatet blir att det skiljer relativt lite i attityderna mellan det allsvenska laget och division 3-laget (som står längst ifrån varandra rent divisionsmässigt). De har alla liknande mål med verksamheten och det är att behålla så många spelare som möjligt inom föreningen. Detta är även någonting man från förbundets sida också prioriterar i första hand. Division 1-föreningen ser det på liknande sätt. Det ska dock sägas att i de två "högsta" föreningarna samt fotbollsförbundet, ser man det som något viktigare att även få fram bra spelare till representationslagen. En värdegrund har alla de granskade föreningarna som nedskrivna dokument, förutom föreningen på den lägsta nivån. Man kan även dra slutsatsen att det är svårt för alla föreningarna att rekrytera utbildade tränare i unga åldrar, oavsett nivå. De vill inte heller sätta press på de föräldrar som är tränare att gå på utbildningar, även om föreningarna helst sett att de gått i alla fall någon utbildning. Vikten av att ha någon som ställer upp som tränare för de yngsta pojkarna är stor men det visar sig att intresset ofta är väldigt svagt i de studerade föreningarna. Nyckelord: Fotboll, ungdomsidrott, talang, ungdomsledare, psykisk hälsa, barnets utveckling

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva rekryteringsprocessen och i synnerhet att identifiera avgörande faktorer i processen och dess omgivning som kan kopplas till ett talangfokus.</p><p>Det vi kommit fram till är att rekryteringsprocessen påverkas av en rad faktorer som tar sin utgångspunkt i några stora samhälleliga tendenser. Dessa tendenser kräver vissa förändringar i processen som gör att orden talang, kreativitet och stjärna börjat användas som profilering för företag då syftet är att locka till sig kompetent personal från 80-talistgenerationen.</p>

Idrott intar en stark position i vårt västerländska samhälle och idrottsprestationer är av stort nationellt intresse. Att välja ut talangfulla elever till Nationella idrottsutbildningar är inte helt lätt och kunskapen om urvalsprocessen är bristfällig. Syftet med denna studie var att generera kunskap om talang-identifikationsprocessen till de Nationella Idrottsutbildningar(NIU) inom ramen för utbildnings-reformen GY-11. Genom intervjuer med idrottsinstruktörer inom 10 olika idrotter besvarades frågor om hur de definierade och identifierade talang och hur de valde ut de elever som skulle bli antagna till NIU. Mer specifikt studerades instruktörernas beslutsfattande i urvalsprocessen. Studien visade på att instruktörerna hade svårt att definiera talang och ge en entydig bild av talangbegreppet. Urvalsprocessen och i den talangidentifikationen, processen att välja ut talanger, var relativt omfattande och väl utarbetad gemensamt av specialidrottsförbunden(SF) och skolorna. Dock såg den olika ut i en del SF. Informationen om ungdomarna hanterades samtidigt av instruktörerna under talangidentifikationsprocessen, vilken senare låg till grund för en slutgiltig bedömning av ungdomarnas fysiska, tekniska och personliga kvalitéer. Det gick att identifiera tre olika sammanvävda mönster som användes i talangidentifikationsprocessen. För det första kunde talang tolkas som ett socialt konstruerat fenomen utifrån instruktörernas tycke och smak. För det andra kunde valen förstås utifrån klassifikationsscheman som karaktäriserades utifrån instruktörernas sammanlagda erfarenhet, som över tid format deras preferenser för idrottsspecifik talang och/eller talang som personlighet. För det tredje så använde de sig av sitt praktiska förnuft och sin visuella erfarenhet för att identifiera och särskilja den talangfulle idrottaren från den mediokra utifrån kunskap om rörelsemönster i respektive idrott. En slutsats som gick att dra är att talangidentifikationsprocessen är komplex och inte alltid så objektiv och rationell som man vill tro.Nyckelord:

Studien syftar till att synliggöra de strategier verksamma lärare i grundskolan beskriver att deanvänder sig av i mötet med begåvade elever i ämnet engelska. I bakgrundsdelen redogörs förbegreppet begåvning och andra för studien relevanta begrepp, samt tidigare forskning påområdet. Vidare behandlas vad de gällande styrdokumenten säger samt de olika förmågorna iförhållande till ämnet engelska. Två teorier om lärande utgör studiens teoretiska utgångspunkter,Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen samt Blooms taxonomi omlärande i olika nivåer. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem engelsklärarei grundskolans årskurs 4–6 verksamma i tre olika kommuner. Intervjuerna spelades in somljudfiler för att sedan transkriberas samt tolkas med hermeneutisk metod. Resultatet visar attmånga av de strategier som lärarna beskriver att de använder i undervisningen med begåvadeelever gäller det generella arbetet med samtliga elever. Dock visar resultatet även på någraspecifika strategier för de begåvade eleverna, där främst individanpassning har ett stort fokus.