<p>Syftet med denna studie var att ta reda på elevers och lärares inställningar till läxor, hur lärare motiverar läxornas syften samt hur eleverna uppfattar dessa syften. Vi genomförde arbetet med hjälp av lärarintervjuer, elevenkäter och litteratur om tidigare forskning om läxor. Dessa tre delar sammanställdes och jämfördes med varandra. Vårt resultat visade att läxors syfte är att lära elever eget ansvar, ge goda läxvanor, involvera föräldrarna samt att ge barnen tid och möjlighet till repetition, fördjupning och befästande av kunskaper och färdigheter. Läxornas syfte motiverades med att läxvanor är nödvändigt inför högre studier och ger möjlighet till att hitta en egen studieteknik. Läxor för repetition, fördjupning och befästande av kunskaper och färdigheter motiverades med att tiden i skolan inte räcker till. Arbetet med läxor anses tidskrävande, men det finns en positiv inställning till läxor som arbetsmetod. Eleverna uppfattade att huvudsyftet med läxor är att de ska lära sig mer. För att synliggöra läxors syften bland lärare, elever och föräldrar är vår första slutsats att alla skolor bör utforma en lokal läxpolicy och läxinstruktioner. Vår andra slutsats är att det finns en tilltro hos elever och lärare att läxor bidrar till ökat lärande.</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på elevers och lärares inställningar till läxor, hur lärare motiverar läxornas syften samt hur eleverna uppfattar dessa syften. Vi genomförde arbetet med hjälp av lärarintervjuer, elevenkäter och litteratur om tidigare forskning om läxor. Dessa tre delar sammanställdes och jämfördes med varandra. Vårt resultat visade att läxors syfte är att lära elever eget ansvar, ge goda läxvanor, involvera föräldrarna samt att ge barnen tid och möjlighet till repetition, fördjupning och befästande av kunskaper och färdigheter. Läxornas syfte motiverades med att läxvanor är nödvändigt inför högre studier och ger möjlighet till att hitta en egen studieteknik. Läxor för repetition, fördjupning och befästande av kunskaper och färdigheter motiverades med att tiden i skolan inte räcker till. Arbetet med läxor anses tidskrävande, men det finns en positiv inställning till läxor som arbetsmetod. Eleverna uppfattade att huvudsyftet med läxor är att de ska lära sig mer. För att synliggöra läxors syften bland lärare, elever och föräldrar är vår första slutsats att alla skolor bör utforma en lokal läxpolicy och läxinstruktioner. Vår andra slutsats är att det finns en tilltro hos elever och lärare att läxor bidrar till ökat lärande.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om ett engagerat socialt nätverk kring en ung fotbollsspelare har ett samband med en talangfull fotbollsspelare. Studien utgörs både av en kvalitativ och en kvantitativ metod där den kvalitativa metoden består av intervjuer med två lags tränare och den kvantitativa metoden utgörs av en enkätundersökning för lagens spelare. Resultatet visar att det finns tendenser till ett högre föräldraengagemang hos talangfulla spelare, men där färdigheterna inte har någon betydelse i frågor som berör föräldrarnas beröm, tröstande, nöjdhet med spelarens kvaliteter som fotbollsspelare samt inställning vid motgång. Talangfulla spelare upplever en positiv känsla av att ha föräldrarna närvarande vid match, till skillnad från mindre talangfulla spelare. Överlag visar det sig också att spelarna umgås med likasinnade lagkamrater ifråga om färdigheter som fotbollsspelare. Selekteringen av talanger ska utgå från en mall utformad av berörd förening men efterföljs inte och därav väljs sällan de spelare med hög motivationsnivå som har sämre tekniska färdigheter till talangträning. Praktiska förslag ges på att oftare rotera runt på spelare på talangträningarna för att även behålla motivationen samt öka kompetensen hos mindre talangfulla spelare. Praktiska förslag ges även på att som förening respektive tränare vara mindre resultatfokuserad och mer processfokuserad när det gäller ungdomsidrott.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om ett engagerat socialt nätverk kring en ung fotbollsspelare har ett samband med en talangfull fotbollsspelare. Studien utgörs både av en kvalitativ och en kvantitativ metod där den kvalitativa metoden består av intervjuer med två lags tränare och den kvantitativa metoden utgörs av en enkätundersökning för lagens spelare. Resultatet visar att det finns tendenser till ett högre föräldraengagemang hos talangfulla spelare, men där färdigheterna inte har någon betydelse i frågor som berör föräldrarnas beröm, tröstande, nöjdhet med spelarens kvaliteter som fotbollsspelare samt inställning vid motgång. Talangfulla spelare upplever en positiv känsla av att ha föräldrarna närvarande vid match, till skillnad från mindre talangfulla spelare. Överlag visar det sig också att spelarna umgås med likasinnade lagkamrater ifråga om färdigheter som fotbollsspelare. Selekteringen av talanger ska utgå från en mall utformad av berörd förening men efterföljs inte och därav väljs sällan de spelare med hög motivationsnivå som har sämre tekniska färdigheter till talangträning. Praktiska förslag ges på att oftare rotera runt på spelare på talangträningarna för att även behålla motivationen samt öka kompetensen hos mindre talangfulla spelare. Praktiska förslag ges även på att som förening respektive tränare vara mindre resultatfokuserad och mer processfokuserad när det gäller ungdomsidrott.

Syftet med studien var att studera föräldrainvolvering och barns motivation till tennis utifrån föräldrars perspektiv relaterat till Tennis Syds pågående projekt Tennis10s. I studien deltog 64 föräldrar i åldrarna 31-58 år (m=41,69 sd=5,14) varav 26 var kvinnor (m=40,08 sd=4,98) och 38 män (m=42,79 sd=5,01) som hade barn aktiva inom tennis i åldrarna 6-11 år. I studien användes instrumenten Motivation Till Idrott samt Parental Involvement Sport Questionnaire. Resultaten visade att föräldrar rangordnade kompisskap, laganda, glädje och kompetens som de främsta motivationsfaktorerna till att sitt barn spelar tennis. Föräldrarna rangordnade beröm och förståelse samt aktiv involvering som de mest förekommande beteendena i sitt upplevda engagemang kring sitt barns tennis deltagande. Resultaten visade även en signifikant skillnad mellan hur fäder och mödrar använde sig av instruktivt beteende där fäder upplevde sig använda det i större utsträckning än mödrar. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och teoretisk referensram. / The purpose of this study was to examine parental involvement and children’s motivation to tennis based on the parents’ perspectives. The study was related to Tennis Syds ongoing project Tennis10s. There were 64 parents involved in age 31-58 (m= 41.69 sd= 5.14) of which 26 were women (m= 40.08 sd= 4.98) and 38 men (m= 42.79 sd= 5.01) who had children in ages 6-11 playing tennis. The study used the instruments Motivation To Sports and Parental Involvement Sports Questionnaire. The results indicated that parents rated friendship, team spirit, enjoyment and competence as the main motivational factors why their children are playing tennis. Parents rated praise and understanding and active involvement as the most frequent behaviors in their perceived involvement about their child's tennis participation. The results also indicated that fathers used instructive behavior more often than mothers. The results were discussed based on previous research and theoretical framework.