Syftet med denna studie är att kontrastera en utvald organisations strategier för att attrahera, behålla, utveckla och avveckla de viktigaste resurserna mot Talent Management och dess komponenter. Studien ämnar således mot att göra en kontrastering mellan traditionellt kompetensförsörjningsarbete mot det mer moderna konceptet Talent Management. Författarna har valt att undersöka detta genom att samla empiri från intervjuer med sex medarbetare kombinerat med analys av interna dokument. Resultatet visar att delar av myndighetens arbete med kompetensförsörjning kan likställas med Talent Management men att vissa komponenter är uteblivna. Baserat på resultatet framhålls i resultatdiskussionen att myndigheten möter stora utmaningar gällande enhetligt arbete med kompetensutveckling, kompetensförsörjning och ledarskap på grund utav det delegerade ansvaret från central nivå. I slutskedet av avsnittet för resultatdiskussion redovisas även en sammanfattande slutsats som grundar sig i ett framgångsrikt arbete inom blocken attrahera och avsluta samtidigt som arbete inom blocket behålla och utveckla varierar inom organisationen, dels på grund av delegerat ansvar. Slutligen presenteras förbättringsförslag inom organisationen och vidare forskning inom ämnet. / The purpose of this bachelor level thesis is to compare a Swedish public authority’s practical work with competence supply towards the components of Talent Management. The study is aiming to contrast traditional competence supply operations with the more modern concept of Talent Management. The writers have chosen to collect empirical data through interviews with six employees combined with analysis of internal documents. The result shows that parts of the public authority’s work with competence supply have similarities to Talent Management, but some of the components are left out. Based on the results, the discussions shows that this public authority is struggling with united approaches towards competence development, competence supply and leadership because of delegated responsibilities from a central level. In the end the writers are presenting an overall conclusion that is based on the organizations successful work within the blocks of attract and terminate while the work within the block of retain and develop varies within the organization, partly because of delegated responsibility. Finally suggestions for improvement within the organization and further research are presented.

Syftet med studien var att undersöka hur chefer med personalansvar ser på talang som begrepp och hur de strategiskt arbetar med talanghantering för att upprätthålla en attraktiv arbetsplats. Studien genomfördes utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt med fem semistrukturerade intervjuer som ligger till grund för insamling av empiriska materialet. Empirin undersöktes i kombination med teoretiska utgångspunkter i form av Human recource development (HRD), Talent management, Employer branding och Self determination theory (SDT). Resultatet utgår från en tematisk analysmetod och därav presenteras fyra teman: Definition av talang, ledarskapets betydelse, att vara en attraktiv arbetsplats och utveckling och utbildning. Empirin visar att ledarskapet är en avgörande strategi, genom att ha tydlig kommunikation och att ge utvecklingsmöjligheter. Även vikten av att skapa en positiv företagskultur, en attraktiv arbetsplats och på så vis attrahera och behålla talanger. Studien belyser även strategier som intern-rekrytering och talangprogram som väsentliga faktorer för att effektivt attrahera och behålla talanger.

Syftet med kandidatuppsaten är att skapa en större förståelse för hur Talent Management tillämpas hos svenska verkstadsindustrier. Fokuset ligger på hur verkstadsindustrier definierar både begreppen Talent Management och talang. Resultatet visar att deltagande organisationer har spridda definitioner av både Talent Management och talang. Dock finns det likheter mellan alla organisationers definitioner. Vidare fastställer resultatet att organisationer sällan arbetar med Talent Management efter enbart ett synsätt och dess praxis, utan arbetssätten sträcker sig ofta över ett flertal synsätt. För att förklara skillnaderna i definitionsvariationen tillämpas till stor del tidigare forskning inom området. Ett flertal teorier om varierande perspektiv på synsätt används som ett teoretiskt verktyg i studien. Studien genomförs med en kvalitativ forskning där sex semistrukturerade intervjuer med Talent Management-utövare från svenska verkstadsindustrier representeras. Resultatet från intervjuerna jämförs sedan med den tidigare forskningen i en analysdel där ett flertal ämnen mynnar ut diskussionsmaterial som presenteras i uppsatsens avslutande del. Faktorer till vad en talang representeras av bekräftar tidigare forskning likväl som ytterligare faktorer framförs som avgörande. Organisationers hantering av medarbetare med hjälp av Talent Management beror till stor del av organisationernas egna unika kulturer och värderingar, vilket till stor del bekräftar den tidigare forskningen inom ämnet. Genom detta kan resultatet av denna kandidatuppsats verka som ett komplement till den tidigare forskningen inom den svenska kontexten. Vidare kan även uppsatsen användas som ett underlag till praktikersamhället inom Talent Management-området gällande aktuella konkurrensfördelar, utmaningar och prioriteringar för verkstadsindustrier. / The purpose of the study was to form a greater understanding how Talent Management is implemented in Swedish engineering industries. Focusing on how the engineering industries define both the concepts of Talent Management and Talent. The result shows that the participating organizations have diverse definitions for both concepts, however, there are similarities found in all organizations definitions. Furthermore, the result states that organizations rarely work with Talent Management based on only one approach and practice, instead the working methods often extend over several approaches. To explain the differences for the definitions, an extensive application to previous research was applied. Several theories on the different perspectives on practices are used in the study. The study was conducted using qualitative research, which consisted of six semi-structured interviews with Talent Management-coworkers from Swedish engineering industries. The results from the interviews were compared with previous research and after analysis, several topics were presented in the discussion and conclusion. The research confirmed previous determined factors as well as additional ones. Organizations' management of employees with Talent Management, strongly depends on the organizations' own unique cultures and values, which essentially confirms previous research in the subject. Through this, the results of this study complement the previous research but now in Swedish context. Furthermore, the study can also be used as a basis for the practicing community within the Talent Management area to face current competitive advantages, challenges, and priorities for engineering industries.

The literature falls short in examining talent management (TM) and knowledge management (KM) in small and medium-sized enterprises (SMEs). In response to this research gap, a case study was motivated to explore how SMEs perform TM and KM activities. As this master thesis had the rare opportunity of conducting interviewees with all the employees and the CEO of a mature small firm located in Sweden, the purpose of this study became to investigate the applicability of existing TM and KM frameworks and identify additional perspectives to adapt the frameworks to the context of mature small firms. The methodology of this case study involved interviews with the CEO and employees of the mature small firm (the case company) and utilised existing TM and KM frameworks as the underlying structure for the interview questions and analysis. The empirical findings were presented in terms of themes, strengths and weaknesses, and issues with respect to TM and KM. The findings were further analysed and compared to previous research in the discussion, as well as recommended focus areas were derived to create a more holistic guidance of TM and KM for mature small firms. In conclusion, the findings of this master thesis corroborated existing literature and did not refute any previous research directly. However, as the empirical findings presented aspects of TM and KM not previously mentioned in literature, additional TM and KM perspectives for mature small firms were suggested to expand and refine the TM and KM frameworks utilised in this study. Additionally, this study has provided more exploration to TM and KM issues in SMEs, which is largely absent in previous research. This master thesis has also contributed guidance for firms (in particular mature small firms) to approach challenges with respect to TM and KM, as well as contributed to the literature with empirical research about TM and KM in SMEs. / Den befintliga litteraturen brister i att undersöka talanghantering (eng. "talent management", TM) och kunskapshantering (eng. "knowledge management", KM) i små och medelstora företag (eng. "small and medium-sized enterprises", SMEs). Som svar på denna forskningslucka motiverades en fallstudie för att undersöka hur SMEs genomför TM- och KM-aktiviteter. Eftersom denna master uppsats hade den sällsynta möjligheten att genomföra intervjuer med samtliga anställda och VD:n för ett moget småföretag beläget i Sverige, blev syftet med denna studie att undersöka tillämpligheten hos befintliga TM- och KM-ramverk samt identifiera ytterligare perspektiv för att anpassa ramverken till kontexten för mogna småföretag. Metodologin för denna fallstudie involverade intervjuer med VD:n och de anställda på det mogna småföretaget (fallföretaget) och utnyttjade befintliga TM- och KM-ramverk som underliggande struktur för intervjufrågor och analys. De empiriska resultaten presenterades med avseende på teman, styrkor och svagheter, samt utmaningar relaterade till TM och KM. Resultaten analyserades vidare och jämfördes med tidigareforskning i diskussionen, och rekommenderade fokusområden identifierades för att skapa en mer holistisk vägledning i TM och KM för mogna småföretag. Sammanfattningsvis bekräftade resultaten av denna master uppsats befintlig litteratur och motsade inte direkt någon tidigare forskning. Dock presenterade de empiriska resultaten aspekter av TM och KM som inte tidigare nämnts i litteraturen, vilket ledde till att ytterligare TM- och KM-perspektiv för mogna småföretag föreslogs för att utvidga och förbättra de TM- och KM-ramverk som använts i denna studie. Dessutom har denna studie bidragit med ytterligare forskning av TM- och KM-utmaningar i SMEs, vilket i stor utsträckning saknas i tidigare forskning. Denna uppsats har också bidragit med vägledning för företag (särskilt mogna småföretag) i att hantera utmaningar med avseende på TM och KM, samt bidragit till litteraturen med empirisk forskning om TM och KM i SMEs.

The rapid pace of digitalization has resulted in increased management of software development, and today a majority of startups are reliant on software. How to manage software development projects is a well-researched area and agile methods are widely adopted by companies in all industries and sizes. However, prior to working with agile methods or any other software development methodology, the founders and management of a startup have to make several technical decisions that could potentially affect the whole software development process and the company's success. Furthermore, studies show that only three programming languages are known by more than 50% of developers, suggesting that the potential effects of technical decisions stretch outside the software development process.  By performing a multiple-case study on startups with a mixed-methodology approach, the researcher has analyzed the literature, interviewed several founders and Chief Technology Officers, and quantitatively analyzed hundreds of thousand lines of code, to find how to organize to make better technical decisions in order to enhance growth and generate less technical debt. The results show that the effects of technical decisions stretch outside the software development process, having an apparent effect on a startup's ability to attract and retain talent. Furthermore, the results show that access to talent is an important but not deciding factor in technical decision-making. Additionally, it is found that in the initial stage of a startup, ease of development and speed are important factors in technical decisions as the main objective is to find product-market fit. When product-market fit has been found and the startup matures, the focus shifts and quality and durability are becoming prominent factors. It is found that scooping features only to implement the absolute core functionality is an effective approach to develop quickly and generate less technical debt while maintaining customer satisfaction. Lastly, it is found that programming language affects the number of issues generated per line of code and the time spent on building features. However, as found in the literature, there is no evidence of this being related to the type of programming language.  The findings have both practical and academic implications. In academics, this thesis lays the foundation for further studies and provides new insights into the field of startups in general, and technical decision-making in particular. For practitioners, this thesis provides a basis for discussion and execution of technical decisions in the early stages of a startup. / Den snabba digitaliseringen har resulterat i en ökad ledning av mjukvaruutveckling och idag är majoriteten av startups beroende av någon form av mjukvara. Hur man leder mjukvaruutvecklingsprojekt är ett välutforskat område och agila metoder är välanvända i företag i alla industrier och storlekar. Innan man arbetar med agila metoder eller någon annan mjukvarutvecklingsmetod så måste grundarna och ledningen ta flera tekniska beslut som potentiellt kan påverka hela mjukvaruutvecklingsprocessen och företagets framgång. Samtidigt finns det studier som visar att endast tre programmeringsspråk hanteras av mer än 50% av utvecklarna, vilket indikerar att de potentiella effekterna av tekniska beslut sträcker sig långt utanför mjukvaruutvecklingsprocessen.  Genom att utföra en flerfallsstudie på startups med både kvalitativa och kvantitativa moment, har forskaren analyserat literaturen, intervjuat flertalet grundare och tekniska chefer, och kvantitativt analyserat hundratusentals rader kod, för att undersöka hur startups kan organisera sig för att ta bättre tekniska beslut som förbättrar tillväxten samt genererar mindre teknisk skuld. Resultaten visar att effekten av tekniska beslut sträcker sig långt utanför mjukvaruutvecklingsprocessen genom att ha en direkt påverkan på startups möjlighet att attrahera och behålla talang. Tillgången till talang visar sig även vara en viktig faktor i teknisk beslutsfattande, däremot är den inte en avgörande faktor. Dessutom visar resultaten att i det initiala stadiet av en startup så är enkelhet och hastighet viktiga faktorer i tekniskt beslutsfattande eftersom fokus ligger på att hitta produkt-marknads-anpassning. När produkt-marknads-anpassning är funnen och startupen mognar, så skiftar dessa faktorerna över till kvalité och hållbarhet. Resultaten visar även att en effektiv metod för att utveckla snabbt och skapa mindre teknisk skuld är att skala ner förfrågningar till dess absolut grundfunktionalitet, samtidigt visade det sig att kundnöjdheten inte minskade. Slutligen visar resultaten att val av programmeringsspråk har en effekt på antalet issues genererade per rad kod och även tiden spenderad för att bygga features. Däremot, precis som i tidigare forskning, finns det inga bevis på att det är relaterat till typen av programmeringsspråk.  Resultaten har både praktiska och akademiska implikationer. I den akademiska världen så lägger detta arbetet en grund för framtida forskning och ger nya insikter i startupfältet generellt, och tekniskt beslutsfattande i startups i synnerhet. För utövare, lägger detta arbetet en bra bas för diskussion och verkställande av tekniska beslut i startups.