Läroböcker är ett hjälpmedel som underlättar lärarens arbete men kan ha negativ effekt på elevers lärande om de tar mycket plats i undervisningen och inte uppfyller elevers förutsättningar. Av den orsaken är det av vikt att läroböcker kritiskt granskas och analyseras utifrån åtskilliga analytiska ingångar. Granskning och analys av läroböcker kan emellertid kräva mycket av en lärares värdefulla tid. Följaktligen kan färdiga textanalyser i stil med den som genomförs i denna studie vara till hjälp. Syftet med denna studie var att ur ett flerspråksperspektiv undersöka och analysera problemlösningstal i fyra av de mest populära matematikläroböckerna för årskurs 5, med fokus på textmängd och sammansättningar samt samspelet av olika modaliteter. Detta skedde på två sätt; dels genom en kvantitativ analys där textmängd och antal sammansättningar i respektive problemlösningstal beräknades, och dels genom en kvalitativ analys där illustrationer och signaler på svensk kontext undersöktes. De läroböcker som analyserades var Mera Favorit matematik, Matte Direkt Borgen, Matematikboken beta och Koll på matematik. De frågor studien ämnade besvara gällde dels hur krävande problemlösningstal är angående text, hur olika modaliteter såsom text och illustrationer samspelar med varandra och dels om och i så fall vilka signaler på svensk kontext det finns i problemlösningstal.  Studiens resultat visade att när en innehållslig analys av läroböcker genomförs bör flera faktorer undersökas samtidigt. Denna slutsats drogs när analysen av de två kvantitativa undersökningarna gav motsatt resultat till varandra. Analysen gällande textmängd visade att problemlösningstalen i Mera Favorit matematik passar bättre i de flerspråkiga matematikklassrummen medan analysen gällande andel sammansättningar visade på motsägande resultat för samma lärobok. Ytterligare påvisades att alla läroböcker som undersöktes i hög utsträckning hade en direkt närhet mellan verbaltext och tillhörande illustrationer. Vid en närmare blick på kongruens och funktion gällande text och tillhörande illustrationer observerades däremot större skillnader i läroböckerna. Slutligen visade resultatet att tre av totalt fyra analyserade läroböcker innehöll problemlösningtal som tydligt signalerade en svensk kontext. I vissa fall signalerades detta i fler än en modalitet för samma problemlösningstal och i vissa fall enbart i en.

Bakgrund: Idag finns lite kunskap om gig-arbete och hur arbetsformen påverkar individer verksamma inom gig-ekonomins aktivitetsutförande. Syfte: Syfte med studien var att beskriva gig-arbetares aktivitetsbalans och hälsa samt beskriva kontexten för gig-arbete och arbetsutförandet. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie som kombinerats med en observation inspirerad av fallstudiemetodik. Deltagarna rekryterades genom bekvämlighetsurval. Målgruppen var gig-arbetare verksamma i gig-ekonomin som utgör de okvalificerade uppdragsbaserade arbetena som utförs lokalt. Tio gig-arbetare deltog i studien. Data samlandes in via enkät och observationer på sociala medier och i reell miljö. Databearbetning skedde genom deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att helhetsupplevelsen av gig-arbete är bra men deltagarna skattar aktivitetsobalans. I helhet skattar gruppen sin hälsa som god. Det visar på slutna svårtillgängliga grupper av gig-arbetare på sociala medier där diskussionerna till stor del handlar om arbetsmiljö och arbetsorganisation. De som skattar god hälsa är de gig-arbetare som arbetar 40 timmer eller mer i veckan och tjänar 20 000kr eller mer per månad. Slutsats: En stor andel i gruppen upplever bristfällig tillfredställelse med tid för aktiviteter utanför arbetet. Det finns aktivitetsobalans bland deltagarna men grupper upplever sin hälsa som god. De flesta har arbetsformen som primär inkomstkälla och det är en spridning av inkomstnivån.

Bakgrund: Ett företagsekonomiskt problem som organisationer möter i dagens samhälle är ett accelererat VUCA-klimat. Som resultat av Covid-19 har organisationer, ledare och medarbetare tvingats ställa om till distansarbete. Omställningen har lett till att medarbetare ställer nya krav på ledare och dess ledarskap för att kunna nå ett hållbart distansarbete. Baserat på de nya krav som medarbetare ställer kan ett ledarskap behöva anpassas för att möta dessa. Syfte: Att kartlägga medarbetares upplevelser av distansarbete som skapats till följd av Covid-19 och vilket ledarskap som kan passa till dessa upplevelser. Metod: Studien har en induktiv ansats där rollen av teori inte anses ligga till grund för studien. För att kartlägga medarbetares upplevelser gällande ett distansarbete till följd av Covid-19 och se vilket ledarskap som passar till dessa, har en fallstudie genomförts med nio respondenter. Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter som utfört ett distansarbete. En tematisk kartläggningsmetod genomfördes för att kunna kartlägga medarbetarnas upplevelser. Slutsats: I studiens resultat beskrivs de upplevelser som har framhävts av respondenterna från ett distansarbete till följd av Covid-19. Upplevelserna ligger till grund för att ge ett resultat till vilket ledarskap som kan passa till dessa. Resultatet utmynnar i ett skräddarsytt ledarskap vid namn Individuellt-LSR-Ledarskap som är framtaget med syfte att fungera effektivt i ett framtida flexibelt arbete. En slutsats kan dras att det framtagna ledarskapet passar till de upplevelser som respondenterna hade gällande distansarbetet till följd av Covid-19

Studiens syfte är att studera ohövligt beteende som individer i kontorsverksamheten upplever, bevittnar eller själva utövat samt bidra med kunskap om nuvarande typer av ohövligt beteende i samtida arbetsliv samt bidra med kunskap inom området genom att jämföra tidigare forskning som utförts inom ämnet. Studien grundar sig i en kvantitativ metod samt en tematisk analys där en enkätstudie distribuerades via mejl till fyra företag och ett fackförbund placerade runt om i Sverige, samt två sociala medier genom personliga inlägg som var offentliga på hela plattformen. Totalt 51 svar samlades in från enkätstudien. Resultatet visade att ohövlighet är mycket vanligt på kontorsverksamheter i Sverige. Den grupp som har högst risk att utsättas för ohövligt beteende på kontorsverksamheter är kvinnor. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan åldersgrupper och grupper med olika yrkeserfarenhet gällande i vilken grad man utsatte andra för ohövligt beteende. Studien visade även ett positivt samband mellan frekvensen av ohövlighet och upplevd trygghet samt upplevd trivsel på arbetsplatsen. Den vanligaste formen av ohövlighet i kontorsverksamheter är olika former av exkludering som undvikande beteende, undanhålla information och att inte ge andra medarbetare respekt. Resultatet visade att den vanligaste formen att diskutera ohövlighet sker i form av officiella schemalagda möten. / The aim of this study was to investigate workplace incivility that individuals may experience, witness or practice in office operations and contribute with knowledge about the current sort of workplace incivility behavior in contemporary working life and compare previous research conducted within the subject. The study is based in a quantitative and a thematic analysis where an online survey was distributed via email to four private companies and one trade union in Sweden and two social media platforms through personal posts that were public across the platform. A total of 51 answers were collected from the online survey. The result from this study showed that workplace incivility is a relative common in office operations in Sweden. The group that has the highest risk of being targeted by workplace incivility in office operations are women. The results showed a significant difference between age groups and groups with different professional experience regarding the degree to expose others to rude behavior. The study also found a positive correlation between the frequency of workplace incivility and experienced safety and also pleasantness at the workplace. The most common behavior of workplace incivility in office operations is different forms of exclusion as avoidance behavior, withholding information and not give another coworkers respect. Results showed that the most common way of communicating working climate are by having official scheduled meetings.

Ett företagsekonomiskt problem är att kompetenta medarbetare är en begränsad tillgång som organisationer måste konkurrera om. Employer Brandings trestegsprocess och framförallt det första steget i processen, så kallat “Employee Value Proposition”, kan hjälpa organisationer att skapa ett arbetsgivarvarumärke med attraktiva karaktärsdrag som medarbetare attraheras av. Studiens fenomendrivna forskningsgap är att beskriva vilka attraktiva karaktärsdrag som är relevanta i en svensk kontext utifrån ett medarbetarperspektiv. Studien grundade den empiriska insamlingen på teoretiska beskrivningar av tre karaktärsdrag: ansvarstagande, inkluderande samt anpassningsbar och lyhörd. En till största del kvantitativ enkät med tre kvalitativa inslag i form av fritextfrågor användes. Empirin tolkades med en tematisk analys och de på förhand bestämda teman var studiens teoretiska karaktärsdrag. Resultatet blev att karaktärsdragen hade en relevans men att det fanns skillnader mellan den teoretiska och empiriska beskrivningen. Tre nya empiriska beskrivningar utvecklades som är överensstämmande med de nuvarande och potentiella medarbetarnas bild av en attraktiv arbetsgivare i en svensk kontext. / A business administration problem is that qualified employees is a limited asset that organizations must compete for. Employer Branding's three-step process and, above all, the first step in the process "Employee Value Proposition" can help organizations to create an employer brand with attractive characteristics that employees are attracted to. The study's phenomenal driven research gap is to describe which attractive characteristics are relevant in a Swedish context from an employee perspective. The study based the empirical collection on theoretical descriptions of three characteristics: 1) accountability, 2) inclusion and 3) adaptability and responsive. A largely quantitative survey with three qualitative elements in the form of free text questions was used. The data was interpreted with a thematic analysis and the themes where the theoretical characteristics of the study. The result was that the characteristics had a relevance but that there were differences between the theoretical and the empirical descriptions. Three new empirical descriptions were developed that are consistent with the current and potential employees' image of an attractive employer in a Swedish context.

Syftet med kandidatuppsaten är att skapa en större förståelse för hur Talent Management tillämpas hos svenska verkstadsindustrier. Fokuset ligger på hur verkstadsindustrier definierar både begreppen Talent Management och talang. Resultatet visar att deltagande organisationer har spridda definitioner av både Talent Management och talang. Dock finns det likheter mellan alla organisationers definitioner. Vidare fastställer resultatet att organisationer sällan arbetar med Talent Management efter enbart ett synsätt och dess praxis, utan arbetssätten sträcker sig ofta över ett flertal synsätt. För att förklara skillnaderna i definitionsvariationen tillämpas till stor del tidigare forskning inom området. Ett flertal teorier om varierande perspektiv på synsätt används som ett teoretiskt verktyg i studien. Studien genomförs med en kvalitativ forskning där sex semistrukturerade intervjuer med Talent Management-utövare från svenska verkstadsindustrier representeras. Resultatet från intervjuerna jämförs sedan med den tidigare forskningen i en analysdel där ett flertal ämnen mynnar ut diskussionsmaterial som presenteras i uppsatsens avslutande del. Faktorer till vad en talang representeras av bekräftar tidigare forskning likväl som ytterligare faktorer framförs som avgörande. Organisationers hantering av medarbetare med hjälp av Talent Management beror till stor del av organisationernas egna unika kulturer och värderingar, vilket till stor del bekräftar den tidigare forskningen inom ämnet. Genom detta kan resultatet av denna kandidatuppsats verka som ett komplement till den tidigare forskningen inom den svenska kontexten. Vidare kan även uppsatsen användas som ett underlag till praktikersamhället inom Talent Management-området gällande aktuella konkurrensfördelar, utmaningar och prioriteringar för verkstadsindustrier. / The purpose of the study was to form a greater understanding how Talent Management is implemented in Swedish engineering industries. Focusing on how the engineering industries define both the concepts of Talent Management and Talent. The result shows that the participating organizations have diverse definitions for both concepts, however, there are similarities found in all organizations definitions. Furthermore, the result states that organizations rarely work with Talent Management based on only one approach and practice, instead the working methods often extend over several approaches. To explain the differences for the definitions, an extensive application to previous research was applied. Several theories on the different perspectives on practices are used in the study. The study was conducted using qualitative research, which consisted of six semi-structured interviews with Talent Management-coworkers from Swedish engineering industries. The results from the interviews were compared with previous research and after analysis, several topics were presented in the discussion and conclusion. The research confirmed previous determined factors as well as additional ones. Organizations' management of employees with Talent Management, strongly depends on the organizations' own unique cultures and values, which essentially confirms previous research in the subject. Through this, the results of this study complement the previous research but now in Swedish context. Furthermore, the study can also be used as a basis for the practicing community within the Talent Management area to face current competitive advantages, challenges, and priorities for engineering industries.

The aim of this study was to examine how social work can be organized to promote individual`s right to participate in decisions that affect them, in the context of a current social policy state. The selection of participants was goal-oriented and based on individuals who are members of TOP Clubhouse in New York City. They are currently negatively affected by the newly issued social policy directives. Through six qualitative semi-structured interviews based upon research questions, I sought answers to how the clubhouse equips its members to take an active role against the new directives and what role in advocacy work the members considered themselves to have compared to staff. The results of the study show that the clubhouse model strength-based, relational and equal approach has a positive impact on individuals' right and willingness to participate in decisions that affect them. The results show that the clubhouse model promotes empowerment on both individual and political levels. Further the results illustrate that clubhouse members who experience high levels of individual empowerment tend to take a more active role in activist work at a political level. Furthermore, the results show that the relational base of the clubhouse contributes to a collective sense of empowerment at the political level, based on togetherness and solidarity, the clubhouse members organize themselves against the social policy directives. The staff take on two roles in the activist work, first a motivational and insight-creating role where staff contribute with motivation for the clubhouse members to organize against decisions that affect them negatively. The second role is “cause advocacy work”, where the study's results demonstrate how staff remove, through their power, structural obstacles in order for clubhouse members to have their voices heard in decisions that affect them. In conclusion, the study shows how a strengths-based practice can equip both individuals and groups with empowerment at an individual and political level, and how social work in this way promotes individuals' rights to participate in decisions that affect them. / Syftet med denna studie var, att ur en aktuell socialpolitisk kontext, undersöka hur socialt arbete kan organiseras för att främja individers rätt till deltagande i beslut som rör dem. Urvalet har varit målstyrt och vänt sig till individer som är medlemmar på TOP Clubhouse i New York City, och som just nu påverkas negativt av nytillkomna socialpolitiska krav. Genom frågeställningar sökte jag svar på hur klubbhuset utrustar sina medlemmar till att inta en aktiv roll emot de nytillkomna kraven samt vilken roll medlemmarna ansåg sig besitta jämfört med personalen i det aktivistiska arbetet. Studien bygger på sex stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer där resultat visar att klubbhusmodellens styrkebaserade, relationella och jämlika modell har en positiv inverkan på individers rätt och vilja till att delta i beslut som rör dem. Resultatet visar att klubbhuset bidragit till skapandet av empowerment både på individ och politisk nivå. Klubbhusmedlemmar som upplever hög grad av individuell empowerment tenderar till att inta en mer aktiv roll i det aktivistiska arbetet, och förmår att organisera sig på politisk nivå. Vidare visar resultatet att klubbhusets relationella bas bidrar till ett kollektivt skapande av empowerment på politisk nivå, grundad på samhörighet och solidaritet organiserar sig klubbhusmedlemmarna emot de socialpolitiska direktiven. Personalens intar två roller i det aktivistiska arbetet, en motivations- och insiktsskapande roll där personalen bidrar till att klubbhusmedlemmarna vill organisera sig emot förändringar som påverka dem negativt. Den andra rollen berör ställföreträdarskap där studiens resultat visar hur personalen undanröjer strukturella hinder för att klubbhusmedlemmarna på olika vis ska få sina röster hörda i beslut som rör dem. Sammanfattningsvis visar studien hur en styrkebaserad praktik kan utrusta både individer och grupper med empowerment på individ- och politisk nivå, och hur de genom det kan få sin rätt till deltagande i beslut som rör dem beaktad.