Undervisningen i hållbar utveckling har sedan mitten av 1990-talet använts som en av tre dominerande miljöundervisningstraditioner i skolan. Hållbar utveckling är idag inget eget ämne, men kursplanen för årskurserna 4-6 lyfter fram begreppet i flertalet ämnen samt att området ska ses ur ett ämnesövergripande perspektiv. Då hållbar utveckling ska undervisas under hela grundskolan har litteraturstudien inriktats på hur undervisningen bedrivs i årskurserna 4-6 och vilken betydelse läraren har för elevernas förståelse. Genom en översikt av aktuell forskning har likheter och skillnader funnits mellan en rad olika arbetssätt. Studien har främst ett fokus på miljöperspektivet inom hållbar utveckling. Studien visar att det finns flera sätt att arbeta med hållbar utveckling som eventuellt kan ha både för och nackdelar. Simulering via datorspel samt utomhuspedagogik är områden forskarna lyfter fram. Studien tar även upp vilka handlingar som är vanligt förekommande i miljöundervisningen. Slutligen presenterar studien en diskussion där resultatet kopplas till våra tidigare erfarenheter och framtida yrkesroll. Något vi finner intressant i studien är avsaknaden av forskning som vänder sig till årskurserna 4-6.

No description available.

<p>This essay examines a presupposed correlation between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context. The more specific purpose is to test the following hypothesis: There is a reversed connection between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context, that is; a strong claim of values give reason to a limited conception of the will of the people and a weak claim of values gives reason for a more unlimited conception of the will of the people.</p><p>In order to test the hypothesis I examine three different conceptions of democracy, these are: pluralist democracy, deliberative democracy and constitutional democracy. I analyze the way they look upon values, there view of the will of the people and finally if there is a connection between the way they look upon values and the will of the people. Values should be understood in a metaethical context. In other words it is not values in the “common” meaning, instead its how val-ues in them selves should be understood, and even more relevant, what we mean when we ex-press values.</p><p>My conclusions are, first and foremost, that there is a correlation between the will of the people and values, according to the formulation of the hypothesis. This leaves, for that specific issue, two alternatives; a weak conception of values with a strong conception of the will of the people, and, a strong conception of values with a weak conception of the will of the people. I also conclude that there are problems with both alternatives. A weak conception of values could result in moral diffi-culties, such as a majority oppresses a minority. And a strong conception of values could result in an excavation of democracy.</p><p>As for the conceptions of democracy, I conclude that the pluralistic democracy has a relativistic view on values and an (more or less) unlimited conception of the will of the people. The delibera-tive democracy has a similar conception with a few exceptions. The constitutional democracy have a somewhat relativistic conception of values but with objectivistic elements, and hence a limited conception of the will of the people.</p>

Syftet med denna studie har varit att belysa arbetet med naturvetenskap och hållbar utveckling med fokus på miljö i svenska förskolor. Vi har inte bara tittat på kommunala förskolor utan också föräldrakooperativa förskolor för att se om arbete skiljer sig något mellan dom två olika typerna av förskola.Vi har använt oss av miljöundervisningstraditionerna, faktabaserad, normativa- och pluralistiska miljöundervisningstraditionen, för att ta reda på hur dom arbetar med frågorna om naturvetenskap och hållbar utveckling i förskolorna och på vilket sätt de träder fram.Denna studie är baserad på intervjuer med förskollärare och barnskötare i kommunala och föräldrakooperativa förskolor. Intervjuerna spelades in för att vi skulle kunna se över intervjuerna och med hjälp av miljöundervisningstraditionerna plocka fram dom olika arbetssätten och skillnaderna som framkom i intervjuerna.Resultatet som framkom var att alla förskolor arbetar mycket med naturvetenskap i olika former, det som framgår tydligt är att barnens intressen och inflytande har stort fokus i undervisningen för hållbar utveckling och läran om naturvetenskap. Resultatet visade även att alla tre miljöundervisningstraditionerna var synliga i undervisningen.

Människan är beroende av biologisk mångfald men utgör samtidigt ett hot mot den. Detta hot kan möjligtvis avhjälpas genom ett förmedlande av kunskaper. Ett sätt på vilket förmedlandet av kunskaper kan ske är genom läroböcker i skolan. Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om hur biologisk mångfald behandlas i läroböcker för naturkunskap 1b. Detta genom att 1) Studera hur biologisk mångfald definieras mot bakgrund av den definitionen som fastställts av konventionen om biologisk mångfald (CBD) som består av tre nivåer 2) Studera vilka incitament som ges för att bevara biologisk mångfald genom fyra argument som lagts fram av Helldén med flera samt 3) Studera hur biologisk mångfald behandlas utifrån den faktabaserade, normerande och pluralistiska traditionen. Detta har gjorts genom en riktad kvalitativ innehållsanalys. Studien kom fram till att samtliga läroböcker är ofullständiga i sin behandling av biologisk mångfald utifrån de tre ovannämnda frågeställningarna sammantaget. Vad gäller den första frågeställningen återfanns alla tre nivåer i enlighet med CBD i tre av fem läroböcker. Läroböckerna som anger den andra nivån av biologisk mångfald som handlar om variation av arter gör det på ett ofullständigt sätt. Detta eftersom böckerna endast förklarar denna nivå på ett sätt som antingen syftar på artrikedom eller endast som variation av arter utan att vidare förklara vad detta innebär. Variationen av arter innefattas nämligen både av artrikedom och den relativa abundansen. Artrikedomen tas förvisso upp antingen explicit eller implicit men den relativa abundansen återfinns inte i läroböckerna. Detta är en ny insikt inom området och därför bör lärare beakta detta när de undervisar och möjligen kompensera för detta. Vad gäller den andra frågeställningen är det endast två av fem läroböcker som tar med alla fyra incitament för bevarandet av biologisk mångfald som lagts fram av Helldén med flera. Vad gäller den sista frågeställningen är det endast en bok som utmärker sig och behandlar biologisk mångfald utifrån den pluralistiska traditionen på ett fullgott sätt.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur en pluralistisk undervisningsaktivitet i förskolan kan utformas för att gynna barns diskussioner kring hållbar utveckling där olika perspektiv ges utrymme. Studien utgår från den pluralistiska undervisningstraditionen som beskrivs som en förutsättning för att skapa möjligheter till lärande om hållbar utveckling. Studien knyter också an till det sociokulturella perspektivet på lärande då studien fokuserar på diskussionerna mellan samtliga aktörer. För att besvara syftet användes metoden undervisningsförsök. Undervisningsförsöken utfördes i två cykler och undervisningens design reviderades mellan de två cyklerna. Barnen som deltog i studien var 4 till 6 år gamla. Resultatet visar att barnens diskussioner kan knytas till de tre dimensioner av hållbar utveckling som är en förutsättning för pluralistisk undervisning och att barnen deltar aktivt genom att ge förslag och undersöka det konkreta material som presenteras. Resultatet visar även att barnen är aktiva och uttrycker sina åsikter men att majoriteten av samtalen inte innehåller något kritiskt element och att en pluralistisk undervisningsaktivitet ställer höga krav på förskollärarens kompentens att ställa utmanade frågor. Som slutsats konstateras att en pluralistisk aktivitet får anses fungera i förskolans arbete som ett sätt att gynna barns kunskap om hållbar utveckling. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how a pluralistic teaching activity in preschool can be designed to promote children’s discussions on sustainable development where different perspectives are highlighted. The study is based on the pluralistic teaching tradition that is emphasized as a condition for creating opportunities for learning about sustainable development. The study also relates to the socio-cultural perspective on learning since the study focuses on the discussions between all the participants involved. In order to answer the purpose, the method of teaching trial was used. The teaching trials were carried out in two cycles and the design of the teaching was revised between them. The children who participated in the study were 4 to 6 years old. The result shows that the children's discussions can be linked to the three dimensions of sustainable development that are a condition for pluralistic teaching and that the children participate actively by giving suggestions and examining the concrete material presented. The result also shows that the children are active and express their opinions but that the majority of the conversations do not contain any critical element and that a pluralistic teaching activity places high demands on the preschool teacher's competency to ask challenging questions. As a conclusion it is found that a pluralistic activity can be considered to work in preschool as a way to benefit children’s knowledge about sustainable development.

Frågan om ett enat Irak har sedan en tid tillbaka diskuterats av såväl irakiska som utländska politiker, inte minst efter att de USA-ledda militära trupperna avtog och lämnade landet under 2011. Däremot har det varit svårt att uppnå ett enat irakiskt samhälle, sett till det faktum att landet består av många olika religiösa och etniska fraktioner som driver olika politiska agendor. Denna uppsats ämnar att jämföra hur en del utvalda villkor (avseende regerinsbildning, autonomi och representation) från Arend Lijpharts teori om konsociationalism har förändrats i Irak före och efter den kurdiska självständighetsomröstningen den 25:e september 2017. Det är en jämförande fallstudie med en kvalitativ metod. Resultatet visar att villkoret "maktbalans" inte var uppfyllt mellan 2005-2017, men att det delvis uppfylls från 2017 och framåt. Villkoret "flerpartisystem och representation" möttes till viss del mellan 2005 och några år framåt, dock inte från 2017 och framåt. Slutligen är villkoret "segmentell autonomi" uppfyllt under båda tidsperioderna, men efter det kurdiska referendumet har omständigheterna och relationerna mellan KRG och centralregeringen i Baghdad förändrats. / The issue of a united Iraq has for some time been discussed by both Iraqi and foreign politicians, not least after the US-led military troops declined and left the country during 2011. However, it has been difficult to achieve a united Iraqi society, considering the fact that the country consists of many different religious and ethnic groups that run different political agendas. This essay intends to compare how some selected conditions (regarding government formation, autonomy and representation) from Arend Lijphart’s theory of consociationalism have changed in Iraq before and after the Kurdish independence referendum the 25th of September 2017. It is a comparative case study with a qualitative approach. The result shows that the condition ”balance of power” was not fulfilled between 2005-2017, but that it is partly fulfilled from 2017 and onwards. The condition ”multi- party system and representation” was met to some extent between 2005 and a few years ahead, though not from 2017 and onwards. Lastly, the condition ”segmental autonomy” is fulfilled during both time periods, however after the Kurdish referendum, the circumstances and relations between KRG and the central government in Baghdad have altered in some ways.

No description available.

The concept Sustainable Development has a prominent role in today’s Swedish curricula for biology, geography, domestic science, chemistry and physics. The 20 years that education for sustainable development has been under discussion has resulted in many different interpretations of how the content takes shape when put into education. In this study I will discuss and examine some of these interpretations by recording interviews where students talk about and discuss sustainable development under influence of pictures and videos within the subject. The prior research presented show both critical but also constructive aspects on Teaching for Sustainable Development, and these will be put into relation to the statements the pupils who participated in this study expressed.

This essay examines a presupposed correlation between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context. The more specific purpose is to test the following hypothesis: There is a reversed connection between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context, that is; a strong claim of values give reason to a limited conception of the will of the people and a weak claim of values gives reason for a more unlimited conception of the will of the people. In order to test the hypothesis I examine three different conceptions of democracy, these are: pluralist democracy, deliberative democracy and constitutional democracy. I analyze the way they look upon values, there view of the will of the people and finally if there is a connection between the way they look upon values and the will of the people. Values should be understood in a metaethical context. In other words it is not values in the “common” meaning, instead its how val-ues in them selves should be understood, and even more relevant, what we mean when we ex-press values. My conclusions are, first and foremost, that there is a correlation between the will of the people and values, according to the formulation of the hypothesis. This leaves, for that specific issue, two alternatives; a weak conception of values with a strong conception of the will of the people, and, a strong conception of values with a weak conception of the will of the people. I also conclude that there are problems with both alternatives. A weak conception of values could result in moral diffi-culties, such as a majority oppresses a minority. And a strong conception of values could result in an excavation of democracy. As for the conceptions of democracy, I conclude that the pluralistic democracy has a relativistic view on values and an (more or less) unlimited conception of the will of the people. The delibera-tive democracy has a similar conception with a few exceptions. The constitutional democracy have a somewhat relativistic conception of values but with objectivistic elements, and hence a limited conception of the will of the people.