SammanfattningUtgångspunkten är tidigare selektionsforskning som visat att, ju tidigare man är född på åretdesto större är chansen att klara sig genom selektionsprocesserna.Studiens syfte är att undersöka åldersfördelningen mellan innebandyspelade individer på tre olika ungdomsnivåer. Studiens empiri behandlar både flickors och pojkars åldersfördelning. Genom att kvartalsindela individerna ges möjligheten att se om den fysiska mognaden spelar någon roll i innebandyns selektionsprocess. För att kunna genomföra en kvartalsindelning så krävdes det tillgång till individernas sex första siffror i personnumret. Genom att studera officiella dokument så erhölls dessa uppgifter.En kvantitativ metod användes och 1482 individer ingick i studien. Studien visar ett tvärsnittgenomfört under säsongen 2003/2004. Tvärsnittet är genomfört på tre olika nivåer U15, U17och U19. De två första nivåerna spelar Distriktslags SM och den tredje nivån innebärlandslagsspel.Slutsatsen är att de svenska innebandyungdomarna genomgår en selektionsprocess, där innebandyns specifika karaktär blir en bidragande orsak till processens utfall.

Background: Floorball is a sport where not a lot of research have been done, it is a young sport and up until now it has only been played in Europe. The sport is in present days growing rapidly in popularity and is expanding worldwide. Because of the lack of research coaches have little knowledge regarding VO2max testing within the sport. Aim: The aim of the study was to compare results of both a 30-15 intermittent fitness test (IFT) and a 20-meter shuttle test (beep test) and see if there is a difference between estimated VO2max for athletes playing floorball. The hypothesis was that because the 30-15IFT mimics the movement pattern of floorball more than the beep test does, athletes playing this sports should score a higher result in the 30-15IFT. Methods: The study was done on fifteen sub-elite floorball players (8 male and 7 female) aged 20.6 years ± SD 3.5. The test persons performed two aerobic fitness tests, Beep test and 30-15IFT. The beep test consists of a number of 20 meter shuttle runs with increased speeds every minute and the 30-15IFT consists of 30 seconds of running followed by 15 seconds of rest with increased running speed every 45 seconds. A paired sample t-test was used to compare the estimated VO2max results of both tests. Results: Results show that 66% test persons scored a higher result in the 30-15IFT compared to the beep test. However, there was no statistical difference between the two tests.  The players scored a mean value of 48.3 ml/kg/min ± 3.8 during the 30-15IFT and 45.4 ml/kg/min during the beep test ± 5.9, p=0.06 Conclusion: The 30-15IFT is equally as good as the beep test at estimating VO2max in floorball players. A factor that might have affected the results was that the formula for calculating VO2max in the beep test does not take age and weight into consideration while the formula for the 30-15IFT does. In the future, work should be done at “constructing” a new formula for the beep test.

Denna rapport beskriver det praktiska arbetet för att få innebandy (herr) lag inom division 3 att samarbeta som ett lag. Frågeställningarna som låg till grund för rapporten var vilka metoder och på vilket sätt innebandytränare arbetar för att få ett lag att prestera som ett lag samt hur väl detta överrensstämmer med vad som finns skrivet i litteratur kring ämnet. Syftet var att skapa en förståelse för detta. För att genomföra studien användes en kvalitativ metod och det gjordes telefonintervjuer med fyra stycken innebandytränare. Exempel på vad studien mynnade ut i för resultat och slutsatser var bland annat att flera aspekter som belyses som viktiga i teorin i viss mån även tillämpas praktiskt. Dock visade det sig finnas brister och oklarheter ur flera dimensioner och tränarna skulle kunna arbeta på ett mer medvetet, strukturerat och konkretiserat sätt med exempelvis feedback och gruppstärkande övningar för att effektivisera samarbetet och sammanhållningen i laget. Samtliga av tränarna fattas kunskap inom idrottspsykologi, vilket på flera håll i teorin och även i svenska innebandyförbundets riktlinjer för innebandytränare beskrevs vara viktigt, och de borde därför införskaffa sig sådan kunskap. Division 3 ligger på en nivå där innebandyn börjar tas på allvar och i vilken träningsgrad samt krav ökar på både spelare och tränare för att uppnå bra tabellplacering och resultat, varför även arbetet inom lagen bör ske på ett mer strukturerat, medvetet och kunskapsorienterat sätt.

No description available.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka och kvantifiera ungdomars pulsvariation och undersöka blodlaktatkoncentration under matchspel innebandy. Fråge-ställningen berör i vilken pulszon spenderar manliga innebandyspelande tonåringar mest tid under matchspel och finns det skillnader i tid spenderad i olika pulszoner beroende på position? Hur varierar blodlaktatkoncentration under matchspel och finns det skillnader mellan positioner (backar, centrar och forwards)? Metod: Försökspersonerna i denna studie bestod av 15st manliga (medelvärde ± SD: Ålder 14,5 ± 0,5 år, Längd 174,3 ± 12cm, Vikt 66,8 ± 24 kg, VO2max 45,9 ± 2,0 (ml*kg-1*min-1), Maximal hjärtfrekvens 199,3 ± 2,5 slag per minut) innebandyspelare under 4st matcher i Stock-holms Innebandyförbund, serietillhörighet medelnivå mörkröd. Under varje match registrerades 11-13 spelares hjärtfrekvens (medelvärdet i % utav HFmax) samt att det togs blodprover på två spelare innan, under, vid paus och efter matchspel för mätning av blodlaktatskoncentration. Resultat: Gemensamma medelvärdet av hjärtfrekvens hos spelarna var 74 ± 4,68% utav HRmax under matcherna. Spelarna spenderade signifikant mer tid i pulszoner 2 (60-70% av HFmax) och 3 (70-80% av HFmax) än resterande pulzoner. Backar spenderade signifikant mer tid i pulszon 4 (80-90% av HFmax) än forwards. Målvakter spenderade signifikant lägre tid i pulszon 3 jämfört med övriga spelarpositioner. Målvakter spenderade även signifikant lägre tid i pulszon 5 (&gt;90%) jämfört med forwards och centrar. Blodlaktatskoncetrat visade ett medelvärdet för samtliga positioner över 7 provtagningar var 7,45 ± 2,49 mmol/L. Vid sammanlagt medelvärdet av laktatkoncentration vid 4 matcher visades signifikant skillnad mellan prover tagna innan match (2,693 ± 0,72 mmol/L) och efter match (5,49 ± 2,16). Slutsats: I denna studie befann sig majoriteten av tiden i 70-100% av maximal hjärtfrekvens. Det framkommer även i denna studie att laktatkoncentrationen hos utespelarna stiger fort och är konsekvent relativt hög under matchspel. Där av bör såväl toleransträning som produktions-träning ingå för att förbereda ungdomar för matchspel i innebandy. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet var att ta reda på om det finns ett mönster i hur Uppsalas idrottande ungdomar konsumerar alkohol.</p><p>Frågeställningar:</p><p>• Följer alkoholkonsumtionen inom idrotten ett könsmönster?</p><p>• Spelar den sociala tillhörigheten roll för alkoholkonsumtionen för idrottare?</p><p>• Skiljer sig alkoholkonsumtionen mellan individuella idrottare och idrottare i lag?</p><p>• Finns det ett samband mellan olika typer av idrotter och idrottarnas alkoholkonsumtion?</p><p>Metod</p><p>I arbetet användes både en kvantitativ metod via enkätsvar och en kvalitativ metod via intervjuer. Målgruppen avgränsades till aktivt idrottande ungdomar som läser idrott på gymnasiet. I de allra flesta fall gick ungdomarna i årskurs två på gymnasiet. Undersökningarna gjordes på fyra gymnasieskolor i Uppsala under lektionstid inom idrottsämnet.</p><p>Resultat</p><p>Idrottarna drack alkohol oftare än genomsnittet för samma åldersgrupp (17-18 års ålder). Den sociala bakgrunden hos idrottare spelade en liten roll för individens dryckesvanor. Däremot spelade könstillhörigheten en stor roll. Lagidrottarna drack alkohol i större utsträckning än individuellt aktiva och idrotter med påtagliga kampmoment var överrepresenterade då det gällde hög alkoholkonsumtion. Idrottsrörelsen var inte en vanlig inkörsport för alkoholdebutanter och få av idrottarna hade konsumerat alkohol i nära anknytning till sitt idrottande.</p><p>Slutsats</p><p>Det fanns tydliga mönster för idrottarnas konsumtion av alkohol. För att motarbeta alkoholkonsumtion inom idrotten är det viktigt med vuxennärvaro samt information om alkoholens idrottsligt negativa verkningar.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>En observationsstudie av coacher och coaching inom handboll och innebandy.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med undersökningen är att kartlägga coachers kommunikativa agerande inom handboll och innebandy på nationell elitnivå. Mer specifikt avser observationsstudien att analysera och jämföra coachernas kommunikativa agerande under matchsituation.</p><p>Frågeställningar</p><p>1. Hur är coachens aktivitetsgrad vad det gäller verbal kommunikation till spelarna på planen, spelarna på avbytarbänken, tränarstaben och matchfunktionärerna?</p><p>• När laget är i resultatmässig ledning respektive när laget inte är i resultatmässig ledning.</p><p>• Finns det någon period som coachen är mer aktiv i än de andra.</p><p>2. Finns det några likheter eller skillnader på coachernas agerande inom innebandy? ¨</p><p>3. Finns det några likheter eller skillnader på coachernas agerande mellan idrotterna?</p><p>Metod</p><p>Vi har med hjälp av ett observationsprotokoll observerat tre stycken coacher inom handboll och innebandy vad det gäller dessas aktivitetsgrad, dvs. den verbala kommunikationen, till parametrarna (Spelare PLAN ≥ 10 sekunder, Spelare PLAN < 10 sekunder, Spelare BÄNK ≥ 10 sekunder, Spelare BÄNK < 10 sek, Tränarstab samt Matchfunktionär).</p><p>Resultat</p><p>Handbollscoach 1 har generellt en högre aktivitetsgrad per minut när laget leder. Det finns inte någon matchperiod där handbollscoach 1 är mer aktiv än någon annan av perioderna. Innebandycoach 1s aktivitetsgrad per minut är blandad, dvs. han är inte mer aktiv på alla parametrarna när laget är i ledning. Innebandycoach 2 har högre aktivitetsgrad per minut när laget är i ledning på fem av sex parametrar men ingen generell matchperiod där han är mer aktiv. Det finns likheter och olikheter mellan innebandycoacherna. Den största likheten är att ingen av dem kommunicerar med sina Spelare PLAN ≥ 10 sekunder. Den största skillnaden mellan innebandycoacherna är att innebandycoach 2 tenderar att kommunicera mer när laget är i ledning jämfört med innebandycoach 1. För de coacher som coachar lag i toppen ändras inte värdena i större skala beroende på matchresultatet. Det finns en typ av stabilitet i aktivitetsgraden.</p><p>Slutsats</p><p>En framgångsrik coach har en tydlig strategi och ändrar inte sitt beteende beroende på matchresultatet i större utsträckning.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet var att ta reda på om det finns ett mönster i hur Uppsalas idrottande ungdomar konsumerar alkohol. Frågeställningar: • Följer alkoholkonsumtionen inom idrotten ett könsmönster? • Spelar den sociala tillhörigheten roll för alkoholkonsumtionen för idrottare? • Skiljer sig alkoholkonsumtionen mellan individuella idrottare och idrottare i lag? • Finns det ett samband mellan olika typer av idrotter och idrottarnas alkoholkonsumtion? Metod I arbetet användes både en kvantitativ metod via enkätsvar och en kvalitativ metod via intervjuer. Målgruppen avgränsades till aktivt idrottande ungdomar som läser idrott på gymnasiet. I de allra flesta fall gick ungdomarna i årskurs två på gymnasiet. Undersökningarna gjordes på fyra gymnasieskolor i Uppsala under lektionstid inom idrottsämnet. Resultat Idrottarna drack alkohol oftare än genomsnittet för samma åldersgrupp (17-18 års ålder). Den sociala bakgrunden hos idrottare spelade en liten roll för individens dryckesvanor. Däremot spelade könstillhörigheten en stor roll. Lagidrottarna drack alkohol i större utsträckning än individuellt aktiva och idrotter med påtagliga kampmoment var överrepresenterade då det gällde hög alkoholkonsumtion. Idrottsrörelsen var inte en vanlig inkörsport för alkoholdebutanter och få av idrottarna hade konsumerat alkohol i nära anknytning till sitt idrottande. Slutsats Det fanns tydliga mönster för idrottarnas konsumtion av alkohol. För att motarbeta alkoholkonsumtion inom idrotten är det viktigt med vuxennärvaro samt information om alkoholens idrottsligt negativa verkningar.

No description available.

Sammanfattning En observationsstudie av coacher och coaching inom handboll och innebandy. Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga coachers kommunikativa agerande inom handboll och innebandy på nationell elitnivå. Mer specifikt avser observationsstudien att analysera och jämföra coachernas kommunikativa agerande under matchsituation. Frågeställningar 1. Hur är coachens aktivitetsgrad vad det gäller verbal kommunikation till spelarna på planen, spelarna på avbytarbänken, tränarstaben och matchfunktionärerna? • När laget är i resultatmässig ledning respektive när laget inte är i resultatmässig ledning. • Finns det någon period som coachen är mer aktiv i än de andra. 2. Finns det några likheter eller skillnader på coachernas agerande inom innebandy? ¨ 3. Finns det några likheter eller skillnader på coachernas agerande mellan idrotterna? Metod Vi har med hjälp av ett observationsprotokoll observerat tre stycken coacher inom handboll och innebandy vad det gäller dessas aktivitetsgrad, dvs. den verbala kommunikationen, till parametrarna (Spelare PLAN ≥ 10 sekunder, Spelare PLAN &lt; 10 sekunder, Spelare BÄNK ≥ 10 sekunder, Spelare BÄNK &lt; 10 sek, Tränarstab samt Matchfunktionär). Resultat Handbollscoach 1 har generellt en högre aktivitetsgrad per minut när laget leder. Det finns inte någon matchperiod där handbollscoach 1 är mer aktiv än någon annan av perioderna. Innebandycoach 1s aktivitetsgrad per minut är blandad, dvs. han är inte mer aktiv på alla parametrarna när laget är i ledning. Innebandycoach 2 har högre aktivitetsgrad per minut när laget är i ledning på fem av sex parametrar men ingen generell matchperiod där han är mer aktiv. Det finns likheter och olikheter mellan innebandycoacherna. Den största likheten är att ingen av dem kommunicerar med sina Spelare PLAN ≥ 10 sekunder. Den största skillnaden mellan innebandycoacherna är att innebandycoach 2 tenderar att kommunicera mer när laget är i ledning jämfört med innebandycoach 1. För de coacher som coachar lag i toppen ändras inte värdena i större skala beroende på matchresultatet. Det finns en typ av stabilitet i aktivitetsgraden. Slutsats En framgångsrik coach har en tydlig strategi och ändrar inte sitt beteende beroende på matchresultatet i större utsträckning.