Konkurrens är ett fenomen som vi alla någon gång utsätts för. Vissa träffar på det på arbetsplatsen, vissa gör det inom idrotten och vissa gör det inom det sociala livet med vänner och familj. Troligen får många bekanta sig med konkurrens på alla dessa platser samtidigt. Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärande skapas och vad unga idrottare lär sig i en idrottspraktik med hög konkurrens.  Detta undersöktes med hjälp av intervjuer med unga idrottare som utsatts för konkurrens inom idrotten och även observation av en idrottspraktik där hög konkurrens fanns.  Lärandet inom laget vi undersökte byggde på att man provade sig fram. Ungdomarna formulerade teorier och testade sedan dessa teorier i verkligheten. Det man lär sig handlar oftast om att försöka göra saker som man antar att ledarna uppskattar.  Spelarna uppförde sig mycket disciplinerat då de antog att det var det som ledarna uppskattade. De lärde sig att inte ställa frågor, inte uttrycka sina åsikter och inte bry sig om sina medspelare. Konkurrensen kommer även till uttryck genom att spelarna ignorerar det sociala på uttagningarna och endast fokuserar på att göra sitt bästa på planen. Detta gör att spelarna tenderar att umgås med de spelare som de redan känner sedan tidigare.

Abstract The main purpose of this study is to examine which essential traits floorball coaches for men’s and women’s team require. One issue was to see if there was any distinction between which leader traits and behaviors the players and the coaches regarded as essential. Another issue was to see if the coaches’ behaviors differed whether he was coaching men or women. Two men’s team and two women’s team, was selected to participate in the study. All four teams belong to the district of Småland and played in division 1 or 2 the current season, which is equivalent to advanced width level.   The empirical material consists of both surveys accomplished by players, and interviews with the coaches. The research emphasizes that engagement, floorball competence and coherence were the most important traits as a coach. One significant difference between the genders was that female players desired more teaching skills, and male player’s emphasized more cooperative abilities. Both male and female player’s favored a coach that was democratic and focused more on the comradeship than the results. The theoretical topic (Larsson 2001) concerning gender in sport, says that women rather prefer an authoritarian coach, and men a democratic, which was inconsistent with the results of the survey. The survey shows that there is in fact less discrepancy between the male and female players’ attitudes on how they expect and desire their coaches to treat them, than the coaches assumed and earlier research has shown. This could be a serious problem, because in that case are coaches treating the players in a way that the players don’t want or expect.   Another theoretical topic was a model of Mumford (figure 1). He builds his model of the fact that sooner or later occurs conflicts in an organization and therefore the coach or the leader requires some distinctive skills to deal with the conflicts and solve them. The coaches and the players thought that there are more conflicts in a female team than there are in a male team. Many of the female players also regard themselves as weaker as and less skillful than male players. The survey indicates that female players not only accept the gender differences, but also reinforce them. Some of the male players shared these opinions but not as explicit.   Key Words: Floorball, Leadership, Coach, Traits, Behaviors, Gender.

No description available.

Syfte: Syftet med studien är att analysera hur lagen i SSL spelar i numerärt överläge för att göra mål. Frågeställningar: Varifrån kommer avsluten som blir mål i numerärt överläge? Varifrån kommer de målgivande passningarna? Hur ofta blir det mål på första retur efter avslut? Hur många utav målen görs via direktskott? Metod: Försökspersoner: Inspelade powerplay från matcher under säsongen 2010/2011 i SSL med följande slutspel studerades. Lagen som ingick i studien var: AIK IBF, Caperio Täby FC, IBK Dalen, IBF Falun, FC Helsingborg, Hide-a-lite Mullsjö AIS, Pixbo Wallenstam IBK, Storvreta IBK, Umeå City IBK och Warberg IC, matcherna spelades mellan 2010-09-20 och 2011-04-16. Sammanlagt studerades 14 st. matcher och vilka dessa matcher var uppges i bilaga 2. Utrustning: Matchfilmerna kopierades från DVD-skivor i form utav VOB-filer till en extern hårddisk. Filerna spelades sedan upp i Windows Media Player. Upplägg: Filmerna hämtades hos Svenska Innebandyförbundet. När filmerna spelades upp noterades relevant data så noggrant möjligt i anteckningsblock för att senare sammanställas i detta dokument. Statistik hämtades på hemsidanwww.innebandy.seför att ta reda på när i matcherna de numerära överlägen som ledde till mål skedde. Resultat: Avsluten kommer från kanterna, från slottet eller i straffområdet. Passningarna kommer från pointspelare eller från kanterna. 7 % utav målen kom till på första retur. 90 % av avsluten som blev mål var direktskott. Slutsats: En absolut majoritet utav målen görs på direktskott. Avsluten tas ute på en kant, inne i slottet eller i straffområdet. De målgivande passningarna kommer antingen från en kant in till mitten av planen eller från pointspelaren ut till en kant. Det blir sällan mål på krosspassningar, skott från point eller genom förflyttningar inom laget som spelar PP.

Floorball is currently the second largest sport in Sweden, yet there is a low ethnic diversity. This study aims to describe, explain and understand how the leaders in Swedish floorball perceive the work with ethnic diversity from the Swedish Floorball Federation and within the associations they seem. The questions of the study are: How do leaders perceive that the Swedish Floorball Federation works to promote ethical diversity in the within the federation? How do the leaders describe their own efforts to promote ethnic diversity within their team / association? How do the leaders perceive their role in increasing ethnic diversity? How do the leaders perceive the sport as an integration arena? The study was based on a qualitative method with semi-structured interviews. The respondents were eight leaders from four different associations, two leaders from each association. Overall, the results show that leaders have a low knowledge in the work to promote ethnic diversity in floorball. Only one of the associations had been working actively on the issue. Finally, the leaders saw their role as important and they underlined that sport is a suitable integration arena.

Studiens syfte är att skapa större förståelse hur utvecklingsmiljön ser ut för ungdomars steg upp i elitinnebandy. I centrum för fallstudien står Jönköpings Innebandyklubb som under de senaste åren, 2014–2018, upplevt många framgångar på nationell ungdomsnivå, tre SM-guld, ett silver och en fjärde placering i de årliga Juniorallsvenska-slutspelen. Genom kvalitativa intervjuer med spelare som tagit steget från junior till senior och Christian Lindahl, utvecklingsansvarig, sammanställs egna erfarenheter och upplevelser för att förklara miljöns påverkan på individen. Analyseringen av resultatet utgår ifrån Henriksens framgångsfaktorer och specialidrottsförbundens syn på talang, talangidentifiering och talangutveckling. I slutsatsen av studiens syfte återfinns utvecklingsmiljöns enskilda faktorer som en viktig process hos den enskilda individen, respondenterna lägger dock tyngd vid förklaringen av varje enskild faktor och att vissa är mer betydelsefulla än andra.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka om valda specialidrottsförbund har tagit tillvara den utbildningsbakgrund som huvudtränare på elitnivå besitter.   1. Vad för utbildningar har huvudtränare på elitnivå inom valda specialidrottsförbund? 2. Anser tränarna att deras övriga utbildningar är relevanta för deras tränarskap? 3. Har dessa tränare fått sina tidigare utbildningar validerade av specialförbunden?   Metod Urvalet bestod av 180 huvudtränare inom fyra specialidrottsförbund: fotboll, innebandy, ishockey och basket. Tillvägagångssättet var enkäter, och då i form av den webbaserade tjänsten Google Forms. Enkäten bestod av 16 frågor, där både öppna och slutna frågor förekom. Resultatet baseras på 61 besvarade enkäter.   Resultat Sett till högsta utbildningsnivå så hade 25% av tränarna eftergymnasial utbildning, 36% av tränarna högskole-/universitetsutbildning och 39% av tränarna gymnasieutbildning. 54% av tränarna ansåg att deras övriga utbildning var relevant. Två tränare har kunnat validera tidigare kunskaper.   Slutsats Utifrån studien och tidigare forskning så kan man konstatera att specialidrottsförbunden har en välutbildad tränarkår. Majoriteten av tränarna ansåg dessutom att deras övriga utbildning var relevant i förhållande till sitt uppdrag, trots detta var det endast ett fåtal tränare som lyckats ta en annan väg till toppen än genom förbundets utbildningar, vilket tolkas som att det bara finns en väg som leder till elittränarskap och att förbunden inte tar tillvara tränarnas tidigare kunskaper

Sports could be considered the biggest entertainment industry of our time. In regards to social structures, sports act as a mirror to our society. When society is unequal, and structural differences exist in the sport, the sector mimics that. The media is a big factor in how men and women are framed in society. This study aims to analyze how female and male floorball players are portrayed in the Swedish media, with the following research questions: How much space is given to women and men inthe media? What differences and similarities are there in the way women and men are framed? Are there any differences between the media forms? This was done by using content analysis to analyze 159 posts from Instagram and 83 articles from online-newspapers, Sportbladet and Expressen Sport, witha focus on their images, captions, and texts. When this was done, the study was meant to determine how the media is framing men and women in different situations, how the genders are described andwhat emotions they express. The outcome of this study was that in three out of five medias, the majority of reports were about men. Men and women can also be considered to have typical gender characteristics. Same of the differences can be attributed to the media not giving men and women equal space and in same cases, objectifying women.

Jämställdhet är en mänsklig rättighet, men trots det präglas idrotten fortfarande av en mansdominerad kultur. Hur de aktiva spelarna som ligger till grund för att idrottsrörelsen finnssjälva upplever jämställdheten i sin idrott, är däremot ett till stora delar outforskat område. Genom att ta reda på spelarnas egna upplevelser av jämställdhet, kan man få en tydlig och bred bild av vilka faktorer man bör utveckla inom sporten. Som kvinna och aktiv elitidrottare inom innebandy, föll mitt val på att undersöka just innebandy. Syftet med föreliggande undersökning, är att genom en kvantitativ metod undersöka om föreningsinnebandyn bland seniorer i Värmland är jämställd sett ur aktiva spelares perspektiv.En webbaserad enkätundersökning gällande spelarnas upplevelser av jämställdheten i respektive förening i form av resursfördelning, samt vad gäller attityd och inställning i de olika lagen har blivit genomförd. Arbetet avgränsades genom att endast föreningar med både herr- och damlag kontaktades. Totalt besvarade 176 spelare enkäten fördelat på 53 män och 123 kvinnor. Slutsatsen av resultatet är att spelarna generellt upplever seniorinnebandyn i Värmland som jämställd, då med en något bättre upplevelse av jämställdheten i laget än i föreningen. Det förekom signifikanta skillnader i upplevelser vad gäller kön och nivå, men inga baserat på ålder.Utvecklingspunkter för jämställdheten baserade på spelarnas upplevelser berör framför allt machokultur, ekonomi, funktionärer, arrangemang, engagemang samt domare. Att generalisera resultatet bör ske med största försiktighet, då flertalet faktorer talar för att de spelare som till slut svarade på enkäten inte är helt representativa för populationen. Enligt min personliga åsiktsäger dock upplevelserna något om hur verkligheten är beskaffad. / Gender equality is a human right, despite this, sport is still characterized as a culture made of and for men. An unexplored territory is the opinion of the active players who are fundamental for the sport. By investigating the players own thoughts on gender equality, a clear and broad perception on which factors to develop can be obtained. Since I am a female and an active elite athlete in floorball, I decided to investigate equality in this precise area. The purpose of this project is to investigate if the senior floorball in Värmland is gender equal from an active athlete’s point of view. This will be investigated through a quantitative method.A web-based survey was implemented regarding the active players experiences based on resource allocation and attitude. The project was defined by only reaching out to clubs with both male and female teams. In total the survey was answered by 176 people, of which 53 were male and 123 female. The conclusion of the survey is that the players consider the senior floorball in Värmland to be equal, with the team being somewhat more equal than the club. There were some significant differences in terms of gender and athlete level, but not in age. Areas of development in order to become more equal are, based on the players experiences, macho culture, economy, arrangement, commitment and referees. Generalizing the result should be done with great caution, because the players who answered the survey are not representative for the population. In my opinion though, the experiences are somehow defining reality.

Background: Women's experiences of how nutrition is discussed in their sporting environment is relatively unexplored. At the same time, existing research shows that the negative health consequences that can arise from an incorrect diet can be prevented by the athletes receiving proper education and support in the matter, while other research shows that other factors, in addition to knowledge and attitude, that influence the food choices that the athletes do should be explored. Purpose: The purpose of the study is to investigate how young female floorball players experience that nutrition is discussed, formally and informally, in their sporting environment. Method: A qualitative research method with semi-structured interviews have been used. These have been analyzed using a thematic content analysis. Results: Leaders are perceived to influence their players through calls for a good diet but leave room for interpretation as to what constitutes a good diet. Leaders and teammates are perceived as supportive, while a reduced dietary intake emerged as a theme among teammates' discussions. Throughout, a lack of discussions about nutrition is experienced in the sporting environment. Discussion: Discussions about nutrition in the sporting environment are experienced as varied and to some extent complex. In order to be considered a health-promoting sports association, there are more efforts to be made. / Bakgrund: Kvinnors upplevelser av hur mat diskuteras i den idrottsliga miljön är relativt outforskat. Redan existerande forskning visar samtidigt att de negativa hälsomässiga konsekvenser som kan uppstå med felaktiga matvanor kan förebyggas genom att idrottarna får korrekt utbildning och stöd i ämnet medan annan forskning visar att andra faktorer, utöver kunskap och attityd, som påverkar de matval som idrottarna gör bör utforskas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur unga kvinnliga innebandyspelare upplever att mat diskuteras, formellt och informellt, i deras idrottsliga omgivning Metod: En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer har använts. Dessa har sedan analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys.  Resultat: Ledare upplevs påverka sina spelare genom uppmaningar om goda matvanor men lämnar tolkningsutrymme för vad som är just goda matvanor. Ledare och lagkamrater upplevs stöttande medan ett minskat matintag framkom som ett tema bland lagkamraternas diskussioner. Genomgående så upplevs en avsaknad av diskussioner om mat i den idrottsliga miljön. Diskussion: Diskussioner om mat i den idrottsliga miljön upplevs skiftande och till viss del komplexa. För att anses vara en hälsofrämjande idrottsförening finns fler insatser att göra.