Inledning: Innebandy är Sveriges största inomhusidrott som år 1985 blev antagna som ett specialförbund till Riksidrottsförbundet (RF). Som medlemmar hos RF ska deras regler och antidopingreglement följas. De regler som RF har beträffande doping bygger främst på den internationella dopingorganisationen World Anti-doping Agency (WADA) antidopingregler. WADA:s antidopingregler innebär bland annat att utbildning ska ges till idrottsutövare om dopingbrott och dopingkontroller. Trots det finns det indikationer på innebandyspelare har bristfällig kunskap om antidoping. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken kunskap innebandyspelare på nationell elitnivå hade om Riksidrottsförbundets och svenska innebandyförbundets antidopingarbete och dopingregler. Frågeställningar: -       I vilken grad kunde innebandyspelare på nationell elitnivå beskriva Riksidrottsförbundets standarder för dopingkontroller av idrottsutövare? -       Vilken kännedom hade innebandyspelare på nationell elitnivå om Riksidrottsförbundets Röd-gröna lista samt WADA:s dopinglista? -       Hur fick innebandyspelare information och kunskap gällande dopinglistan och dopingkontroller? -       I vilken grad genomförde Svenska innebandyförbundet utbildningar om antidoping och standarder för dopingkontroller? Metod: En kvantitativ design användes där enkäter samlades in i pappersform samt via internet. På enkäten svarade totalt 34 aktiva innebandyspelare på nationell elitnivå. Resultat – Resultatet visade att kännedomen innebandyspelare på nationell elitnivå hade om antidopingarbetet och dopingregler var bristande. Majoriteten av respondenterna hade inte kunskap om vilka standarder som gällde samt vilka skyldigheter de hade vid en dopingkontroll. Slutsats – Elitinnebandyspelare i Sverige hade en bristande kunskap om RF:s antidopingarbete och dopingkontroller. För att förbättra kunskapen var ett förslag på en åtgärd att fler utbildningar av Svenska innebandyförbundet och RF gavs då det kan bidra till att färre idrottsutövare använder dopingpreparat och metoder.

Floorball is currently the second largest sport in Sweden, yet there is a low ethnic diversity. This study aims to describe, explain and understand how the leaders in Swedish floorball perceive the work with ethnic diversity from the Swedish Floorball Federation and within the associations they seem. The questions of the study are: How do leaders perceive that the Swedish Floorball Federation works to promote ethical diversity in the within the federation? How do the leaders describe their own efforts to promote ethnic diversity within their team / association? How do the leaders perceive their role in increasing ethnic diversity? How do the leaders perceive the sport as an integration arena? The study was based on a qualitative method with semi-structured interviews. The respondents were eight leaders from four different associations, two leaders from each association. Overall, the results show that leaders have a low knowledge in the work to promote ethnic diversity in floorball. Only one of the associations had been working actively on the issue. Finally, the leaders saw their role as important and they underlined that sport is a suitable integration arena.

Syfte &amp; frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur barn- och ungdomstränare på grön-, blå- och röd nivå tolkar och tillämpar Svenska Innebandyförbundets idrottspsykologiska utbildningsmaterial, med utgångspunkt ur Self-Determination Theory (SDT). För att besvara syftet har följande frågeställningar undersökts: 1) Tillämpas de idrottspsykologiska begreppen autonomi, kompetens och tillhörighet av innebandytränare i praktiken för barn och ungdomar? 2) Tolkas de idrottspsykologiska begreppen inom SDT (autonomi, kompetens och tillhörighet) av innebandytränare på samma sätt i olika kontexter? 3) Skiljer sig användandet av de idrottspsykologiska begreppen inom Self-Determination Theory åt beroende på vilken åldersgrupp innebandytränaren tränar?  Metod För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har en kvantitativ metod tillämpats. Urvalet bestod av innebandytränare för barn och ungdomar från hela Sverige som verkar på grön (6-9år), blå (9-12år) och röd nivå (12-16år). För att undersöka i vilken mån tränarna använder idrottspsykologiska begrepp användes enkäten; The validity of the Interpersonal Behaviors Questionnaire (IBQ) in sport. Enkäten översattes och modifierades något innan den skickades ut som webbenkät till respondenterna via mejl. Datan analyserades i IBM SPSS Statistics version 27. Jämförelser inom varje specifik nivå i tre olika kontexter gjordes med en beroende envägs ANOVA. Jämförelsen mellan de tre olika nivåerna inom en och samma kontext gjordes med en oberoende envägs ANOVA. Signifikansnivån valdes till p=0.05 (5%).  Resultat De huvudsakliga resultaten av 280 enkätsvar visar att medelvärdet från likertskalan 1-7 inom alla grupper är lägre på grön nivå inom fem kategorier jämfört med blå och röd nivå. Endast kategorin relaterings hindrande på grön nivå har högre medelvärde jämfört med de övriga två nivåerna. Vidare visar resultatet att tränarna använder sig olika mycket av begreppen inom SDT beroende på vilken kontext tränaren befinner sig inom. Resultatet visar framförallt statistiskt signifikanta skillnader inom autonomi hindrande och kompetens hindrande på blå och röd nivå. Till sist jämfördes användandet av de tre idrottspsykologiska begreppen mellan innebandytränarna på de olika nivåerna, resultatet visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader i beteendet inom autonomi support samt kompetens support mellan tränarna på de tre olika nivåerna. Slutsats Slutsatsen från studien är att tränare på grön nivå ger mindre autonomi support till sina spelare jämfört med de två äldre åldersgrupperna blå och röd nivå. En gemensam nämnare på blå och röd nivå är att det finns statistisk signifikans, resultatet finns mellan kontexterna allmänhet och matchsituation samt mellan kontexterna träning och matchsituation. Tränare på röd nivå ger i större utsträckning positiv värdefull feedback, samt att tränare på blå nivå i högre utsträckning kommunicerar negativa saker till sina spelare. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

The aim of this study is to evaluate whether the working model, presented by The Swedish Floorball Federation, has been a good method to work with gender equality within Swedish floorball associations. The purpose of the The Swedish Floorball Federation’sproject was for its associations to develop a plan of action for how to act to be an equal treatment association pursuing an equal treatment sport. 13 associations answered the questionnaire study. The result show that the great majority clearly found a need of change to become more equally treating and most of those associations have somewhat of an idea how to realize those changes. 77 percent (ten associations) experience the use of the work material as satisfying. The associations most negative to the specific work material are the ones who seem to not even been using the material. Neither has those associations found a need of change to become more equally treating. Furthermore, the study suggests that there might be a lack of knowledge on the subjects of gender equality, gender mainstreaming and work of change overall. Conclusions are made that further studies on what qualitative substance the plans of action contains in comparison to the associations real need of change are recommended, as well as what accurate knowledge is needed for Swedish floorball associations to work sustainably with gender equality.