Abstrakt Uppsatsen stödjer sig på en kvalitativ undersökning som har sin utgångspunkt i två skilda läroböcker i religion, avsedda för gymnasieskolan. Uppsatsens syfte är att jämföra hur islam och muslimer framställs i läroböckerna, samt om ett maktperspektiv går att urskilja. Som metod används diskursanalys där läroböckernas text är utgångspunkt för analysen. Begreppet orientalism har för uppsatsen en central betydelse för huruvida bilden av islam och muslimer framställs i text. Vidare förs en diskussion runt huruvida Läroplan för de frivilliga skolformerna, (Lpf 94) samt gymnasieskolans kursplan i religionskunskap, ligger i linje med läroböckernas framställning av islam och muslimer. Nyckelord: läroböcker, islam, muslimer, orientalism

Uppsatsens syfte var att undersöka om läroböckerna på högstadiet när det gäller medeltiden har förändrats mellan åren 1921-2003. Om man kan se en tydlig förändring och om medeltiden framställs som mörk och trist i alla dessa böcker. För att jag skulle kunna svara på dessa frågor har jag valt att titta på fyra stycken olika böcker från åren, 1921, 1950, 1967 och 2003, just för att få en så bred bild som möjligt. Jag har använt mig av en teori som Michael Nordberg har skrivit där han lyfter fram att medeltiden inte alls är så mörk och trist med mycket elände som många tror. Man kan se en tydlig förändring mellan böckerna när man granskar dem, ju nyare de blir desto mer tar de upp. De tar upp om mer saker och det skrivs på ett annat sätt, det blir ett bredare perspektiv kan man säga. De två äldsta böckerna från år 1921 och 1950 tar endast upp om en eller två viktiga rubriker så som t ex Sveriges historia eller Europas och arabernas välde. Medan de två nyaste tar upp båda dessa delar och även annat också. Likaså när det gäller om medeltiden framställs som mörk och trist med mycket elände så förändras skriv sättet i böckerna en hel del. Det tas upp om eländet i alla böcker men på lite olika sätt och de nyaste böckerna tar även upp om allt bra som hände. Jag tycker att den nyaste boken har hittat en bra balans när det gäller vad den tar upp och på vilket sätt. Avslutningsvis vill jag säga att det har skett en utveckling när det gäller hur läroböckerna skrivs och det till det bättre, utvecklingen har gått åt rätt håll kan man säga, vilket vi ska vara mycket tacksamma för.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och synliggöra huruvida litterär kompetens enligt litteraturvetaren Örjan Torells modell, gynnas av arbetsuppgifterna i ett antal läroböcker riktade mot grundskolans senare del. Resultatet visar att tolkningstrategiernas tyngdpunkt ligger på "textinriktningen", d.v.s. på att fästa elevernas uppmärksamhet på textens innehåll och form.

Läroboken är, bortsett från lärare och elever, den faktor som påverkar undervisningen iskolan allra mest. Tidigare forskning visar att lärare ofta väljer att förlita sig på attläroböckerna uppfyller läroplanens och ämnesplanernas mål. En del av det centralainnehållet i gymnasiekursen Historia 1a1 skall enligt ämnesplanen vara att eleverna lärsig om globala förändringsprocesser och händelser under 1800- och 1900-talen, blandannat den globala resursfördelningen. Föreliggande studies huvudsakliga syfte var att studera hur mekanismerna bakom denglobala resursfördelningen skildras i historieläroböcker för gymnasiet. Teorin baseradespå Immanuel Wallersteins världssystemteori enligt vilken länder kan delas in i kärna,periferi och semiperiferi. Kärnan suger, genom att importera billiga resurser och billigtarbete, åt sig rikedomar från periferin och semiperiferin. Utifrån teorin lades i uppsatsenextra vikt vid läroböckernas framställningar av kolonialism och Europasindustrialisering, och huruvida dessa anknyter till dagens resursfördelning. Materialet bestod av fyra stycken läroböcker avsedda för kursen Historia 1a1. Böckernaundersöktes genom en kvalitativ textanalys. Resultatet visar att den ekonomiskahistorien är svår att följa i läroböckerna, eftersom de är uppbyggda utifrån den politiskahistorien. Vidare visar resultatet att läroboksförfattarna skildrar orsaker till händelser istörre utsträckning än vad de skildrar konsekvenser. Det medför atthistorieframställningen blir osammanhängande. Dagens resursfördelning är därför svåratt följa som en förändringsprocess i läroböckerna.

Denna studie undersöker hur kultur framställs i tre läroböcker för elever i årskurs 7 i ämnet engelska. De läroböcker som undersöks i studien är Wings Blue, HAPPY och Focus on English, endast textboken är analyserad inget annat material. Studien undersöks genom en textanalys med både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att kunna se förekomster av språket och för att analysera texter för att ta fram det väsentliga innehållet i textens delar, i helheten och i den kontext som den ingår. Den teoretiska utgångspunkten som studien bygger på är ett funktionellt perspektiv. Resultatet av studien visar att det är den amerikanska och den brittiska kulturen som har den dominerande särställningen i alla tre läroböcker. Den brittiska varianten av engelskan är den som förespråkas i böckerna och där två av de tre analyserade läroböcker i den här studien påvisar skillnaden mellan amerikansk och brittisk engelska i texten. Människorna från de engelskspråkiga länderna framställdes inte utifrån några märkbara stereotyper. Förekomsten av uttryck, fraser och ordspråk var låg i alla tre läroböcker.

Detta examensarbete undersöker hur marxismen framställs i läroböcker. Detta är intressant eftersom att läroböcker används mycket i skolan och deras innehåll ses som auktoriativt av elever (det vill säga, de tror på det som står däri). Marxismen är också en central ekonomisk teori som kan läras ut i både samhällskunskap och historia. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marxism framställs i läroböcker. Detta syfte preciseras i frågeställningar som frågar vilka aspekter av marxismen som inkluderas i läroböcker och om dessa aspekter skiljer sig åt mellan böcker för ämnena historia och samhällskunskap samt mellan böcker för högstadiet och gymnasiet. De aspekter jag utgår ifrån är marxismens grundläggande beståndsdelar fastställda av Vladimir Lenin. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys som problematiserar undervisningsinnehåll (och som därmed är en bred didaktisk analys) visar denna undersökning på att framställningen av marxismen i läroböcker är exkluderande när det gäller aspekter av marxismen, att läroböcker i historia inkluderar mer aspekter än de i samhällskunskap, samt att ingen signifikant skillnad mellan böcker för högstadiet och gymnasiet föreligger. Undersökningen visar också på att Karl Marx analys av det kapitalistiska samhället är en aspekt som ofta exkluderas i läroböcker vilket kan ses som ett dolt budskap om vad som är centralt i Marx teorier.

Det har alltid funnits ungefär lika många kvinnor som män. Ändå har kvinnor ofta osynliggjorts ihistorieskrivningen. I detta examensarbete undersöks skildringarna av män och kvinnor underantiken och medeltiden i läroböcker i historia för gymnasieskolans A-kurs utgivna mellan 1976och 2008. Både läroböckernas skrivna texter och dess bildmaterial undersöks. Analysen visar attdet inte finns några stora skillnader mellan läroböckernas ord och bilder, inte heller mellankapitlen om antiken och medeltiden, när det kommer till skildringen av kvinnor och män. Isamtliga böcker finns i stället ett konsekvent förhållningssätt till kvinnohistoria ellergenushistoria. Detta förhållningssätt har i många utav läroböckerna tydligt påverkats av denakademiska utvecklingen av kvinnohistoria och genushistoria, men detta resultat är inte entydigt.

I denna uppsats utreds hur Förintelsen presenteras i utvalda historieläroböcker. Metoden som har använts i studien är en pedagogisk textanalys, vilken går ut på att man tittar på urval, stil och förklaringar i läroböckerna för att sedan koppla dessa till bakgrundsbilden. I detta fall utgörs bakgrundsbilden av läroplanen och den tidigare forskningen på området. Även bildernas funktion i läroböckerna har analyserats. Studien omfattar tio samtida historieläroböcker, producerade för gymnasiet efter år 2000. Läroböckerna har analyserats var och en för sig, för att därefter jämföras med varandra. Detta för att fastställa huruvida de ger en entydig eller kontrastrik bild av Förintelsen i avseendet vad som skrivs, hur det skrivs, vilka förklaringar som ges och vilken funktion bilderna har. Resultatet ställs sedan mot läroplanen och vad tidigare forskning ansett som centralt vid förståelsen av Förintelsen. Studien visar att de samtida historieläroböckerna i stor utsträckning skiljer sig åt. Variationen svarar mestadels mot tidigare forsknings syn på hur Förintelsen skall förstås och förklaras. De demokratiska värderingarna som läroplanen vill att skolan skall fokuserar på kan skönjas i några av läroböckerna, men på olika sätt och olika mycket.

No description available.

Lärobokens framställning av islam och muslimer är en uppsats som syftar till att ge ettdiakront perspektiv i utvecklingen av islam i läroböcker samt studera hur islam framställs isvenska läromedel. Författarna har utgått från fyra läroböcker som används i två olikagymnasieskolor i Halmstad. Böckerna kommer från olika förlag för att här försöka framställaom där finns en generell framställning av islam som används i olika förlag. Läroböckerna ärskrivna både före och efter 2001 för att se om det har skett en förändring i hur islam framställsefter 11 september, detta eftersom att synen på islam förändrades i media då World TradeCenter byggnaderna föll den 11 september, vilket kan ha kommit att påverka läroböckerna.Framställningen av islam ställs även här i kontrast till den judiska och kristna religionenspresentation. Denna undersökning har författarna gjort utifrån islamologen Jonas Otterbecksmodell.