Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur bildlärare på gymnasiet använder sig av läroböcker för att förankra teoretiska och praktiska arbetsmoment och hur de anser att detta påverkar elevernas lärande i bildämnet. Detta har gjorts utifrån kvalitativa intervjuer utifrån en kunskapsteoretisk ståndpunkt där tyngden har legat på att få en förståelse av hur bildlärarna upplever sin sociala verklighet. Resultatet av den här undersökningen visar att bildlärarna använde sig av läroböcker men oftast efter att först ha bearbetat innehållet. Anledningen var för att läroböckerna i sin helhet inte ansågs kommunicera sitt innehåll väl samt för att läroböckerna ansågs hämma eleverna av olika anledningar. Lärarna valde själva ut vilka läromedel de skulle använda och kunskapsresultaten ansågs bli bäst om de varvade teori och praktik även under de teoretiska momenten. Vad gäller lärarnas konceptioner i relation till deras användning av läroböcker så har två tolkningar av resultaten gjorts. Antingen pekar resultatet mot att konceptionerna har en stark förankring i deras undervisning i och med att ämnets status bland lärarna sågs som kommunikativt och i ständig förändring eller  att det starka behovet av att behöva konkretisera de teoretiska inslagen snarare kan ses som en pedagogisk nödvändighet än att ha en ämneskonceptionell orsak.   Sökord: Läromedel, läroböcker, pedagogik, didaktik, ämneskonception, lärare, bildlärare

Denna studie har som utgångspunkt att analysera läroböcker för nybörjare i franska för att se vilken kulturell bild som ges av franskhet och fransk identitet. Genom att använda en kritisk diskursanalys som metod, kan man upptäcka de representationer som ges av olika kulturella företeelser. Emellertid är begreppet kultur komplext att definiera och sammanfatta; det handlar om en dynamisk alltjämt pågående process som är nära sammanlänkad med identitet, nationalitet och lärande. Därför är det relevant att studera läroböckernas definitionsramar för att undersöka hur tankegångar kring uppdelningen av ”vi-och-dem” ser ut. I detta fall uppdelningen mellan vad som anses vara franskt, genom det som anses vara svenskt, då läroböckerna riktar in sig på elever i den svenska skolan. De analysperspektiv som valts ut i enlighet med denna uppsats syfte består av tre tematiska delar. Dessa består av att se hur kunskap förmedlas i kulturell vardagspraktik, hur kulturella artefakter samspelar med identitetsformering, samt hur de kulturella representationerna bygger upp en bild av verkligheten. Arbetet strävar efter att tydliggöra och problematisera de kulturella värderingar och representationer som finns i språket och i bilderna, och hur de samspelar med varandra för att dels bygga upp en avkodning av verkligheten, dels en tolkning av verkligheten. Detta för att möjliggöra elevernas egna kulturella identitetsskapande. Då språkundervisningen traditionellt och historiskt sett till stora delar vilar på det innehåll som ges i läroböckerna, är det viktigt att se vilka bilder som ges och hur mångskiftande de är.

Examensarbete (15 hp)

Syftet med denna studie är att undersöka det svenska spanskämnets kanon på gymnasiet, hur den ser ut och hur den förändrats över tid. Detta genom att studera 77 läroböcker för gymnasiet, för att se vilka författare som förekommer i dessa, och på så sätt fastställa spanskämnets kanon. En kanon är en term som används inom bland annat litteraturvetenskapen och som betecknar normen för de författare som anses vara de som varje bildningssökande bör läsa och känna till något om. En kanon är långsamt föränderlig och kan inte vara alltför omfattande, det ska vara rimligt att kunna ta del av en kanon under en livstid. Det är en kollektiv åsikt som ligger till grund för kanon, vilken påverkas av flera olika faktorer. Jag har definierat och motiverat tre maktfaktorer som kan spela in på kanonisering av författare, vilka är ”kön”, ”nationalitet” och ”litterära pris”. Dessa maktfaktorer samt läroplaner med tillhörande kursplaner ligger till grund för analysen. Undersökningen är genomförd genom kvantitativ innehållsanalys. Min undersökning visar att kanon för spanskämnet är dominerad av män från Spanien, och för de kvinnor och latinamerikaner som förekommer verkar litterära priser ha större betydelse för kanoniseringen för ämnet. Undersökningens resultat är intressant då det inte tidigare gjorts studier i spanskämnets kanon på gymnasiet. Resultatet är viktigt då det belyser de maktfaktorer som kan ha inverkan på kanonbildning i ett ämne. Det visar även hur klassiker som är mer bestående i en kanon är svårare att tränga undan för att ge plats åt kvinnor och författare från Latinamerika. Dock syns en tendens mot att fler latinamerikaner och fler kvinnor kan komma att ta del av kanon för ämnet i framtiden.

Läroböcker har blivit en stor del av undervisning och det är viktigt att läroböckerna är rättvisa. Syftet och frågeställningen med uppsatsen är att få fram hur drottning Kristina framställs i läroböcker inom ämnet historia. Jag har använt mig av hermeneutiken eftersom den handlar om att granska och tolka olika texter som handlar om drottning Kristina. Det speciella med läroböckerna från 1920- och 1960-talet är att de innehåller sammanfattad text om drottning Kristina utan någon djupgående diskussioner. De belyser inte Kristina ur ett genusperspektiv utan fokuserar på att hon var manlig, inte ville gifta sig och att hon abdikerade för katolicismen. 1980-talets lärobok finns även i en nyare version från 2005 där man kan hitta en skillnad mellan de båda böckerna. Under 1980-talet höll författarna samma nivå som tidigare nämnda böcker där Kristina blev svartmålad men under 2005 förbättrades genusperspektivet. Även om det än idag finns brister ser man tydliga skillnader eftersom demokratin och jämställdheten nu finns i de nyare upplagorna. Framför allt kan vi i den sista boken, från 2007, se att man lyfter fram andra faktorer än Kristinas dragning till den katolska läran.

Abstract This essay is based on a qualitative and quantitative study. We have compared history textbooks on an upper secondary level and how the books handle the Soviet Union. This study is done in Växjö as a region. Furthermore we also made interviews with upper secondary teachers and forms with upper secondary students. Our study of the textbooks has been ranges within the period from 1917 until 2009: we choose the year 1917 because the Soviet revolution started at the former date. We discuss whether the texts in the books are neutral or more critical. Also how teachers and students experience the textbooks. Our study shows that the books mostly are neutral but not always as we would judge to be optimal for the students training. Another important thing that we found out was that students generally are not that interested in learning about Soviet. As future teachers did we find this result very significant because we find this area to be important for the student's history awareness.

Abstract Författare: Martin Olsson, Växjö universitet, GIX182.   Svensk titel: Israel-Palestinakonflikten. En studie om hur konflikten tas upp i läroböcker från 2000-talet i relation till skolans styrdokument.   English title: The Israeli-Palestinian Conflict. A study about how textbooks in the 21th century deal with the conflict in relation to the schools steering documents   Denna uppsats handlar om hur Israel-Palestinakonflikten tas upp i läroböcker ifrån 2000-talet i relation till styrdokumenten gällande för gymnasiets Historia A kurs. Syftet är att försöka se hur läroböckerna uppfyller de krav som skolans styrdokument ställer på framställningen av konflikten.   Jag har använt mig av två stycken metoder när jag sökt svar på mina frågor, den ena kvantitativ och den andra kvalitativ, båda med liknande syfte i att se hur Israel-Palestinakonflikten tas upp, men med olika perspektiv. Den kvantitativa undersökningen skall svara på hur stort utrymme som ges och hur stort intresset är på konflikten och den kvalitativa undersökningen skall svara på ett antal djupare frågor som tas upp nedan. Jag använder mig av Janne Holméns metod som han vill kalla ”analys av relativ tendens”, som är en kvalitativ metod.   Med hjälp av den kvantitativa och kvalitativa metoden skall jag undersöka dessa frågor som jag ställt till materialet:   Den övergripande frågan: v  Hur pass utförligt och allsidigt beskrivs Israel-Palestinakonflikten i läroböcker från 2000-talet i relation till skolans styrdokument? För att undersöka detta har jag ställt dessa frågor: v  Hur stort utrymme ges till konflikten? v  Hur framställs orsaken till konflikten och vilka aktörer tas upp? v  Vilka tidsramar sätts för konflikten? v  Hur ser framtiden ut för Israel-Palestinakonflikten?   Det resultat jag kommit fram till är att läroböckerna inte svarar upp till de krav som ställs när vi tittar på Israel-Palestinakonflikten.  Den kvantitativa undersökningen kommer fram till att intresse och utrymme som ges i böckerna är litet, och den kvalitativa ger bevis på en enkel bild som skildras i framsällningen i läroböckerna. Vi kan här dra paralleller till tidigare forskning som säger att historieundervisningen och läroböcker är en spegelbild av vårt samhälle. Där kan vi då fatta slutsatsen att vi ser på Israel-Palestinakonflikten med enkla perspektiv och med all litteratur och media som uppdaterar oss om konflikten varje dag endast bidrar med en enkel framställning.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur ämnesinnehåll om miljöproblem och hållbar utveckling i läroböcker ämnade för geografiundervisning förhåller sig till miljöetiska ideologier. Uppsatsens metod utgår från en ideologianalys med hjälp av idealtyper av miljöetiska ideologier. Ideologianalysen utgår ifrån att undersöka läroböckernas texter om miljöproblem och hållbar utveckling utifrån kategorierna natursyn, relation mellan människa och natur samt vad som beskrivs vara moraliskt signifikant och relatera detta till idealtyper av miljöetiska ideologier. Sammanlagt har fyra läroböcker ämnade för undervisning i den nationella kursen geografi 1 analyserats. Resultatet av läroboksanalysen visar att samtliga läroböcker främst ger uttryck för en senmodern antropocentrism och i lägre grad inslag av uttryck för ekocentrism. Uttryck för biocentrism har endast återfunnits i ett textstycke i en av läroböckerna. Inga uttryck för modern antropocentrism har återfunnits. Modern antropocentrism och biocentrism bedöms därmed vara uteslutna i läroböckernas beskrivningar av miljöproblem och hållbar utveckling.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares attityder till läromedel, läroböcker vs IKT. Vilka motiv och vilka faktorer vilar bakom dessa lärares val och vilka didaktiska konsekvenser kan de se i användandet av dessa läromedelsformer. Vi använde oss av metoderna observation och intervju för att söka svar på detta inom svenskundervisningen med lärare i årskurs 5 i två olika kommuner. Våra resultat visar att samtliga lärare är positivt inställda till att använda IKT i sin undervisning och att samma lärare också till stor del använder läroböcker som en utgångspunkt i sin lektionsplanering. Det visade sig också finnas skillnader mellan de två undersökta kommunerna i frågan om huruvida de använde IKT eller läroböcker i undervisningen. I den mer resursstarka kommunen fann vi att IKT användande var mer utsträckt än i den mindre resursstaka kommunen. Ett svar på detta kunde vi spåra till kommunernas skolplaner där deras prioriteringområden skiljde sig åt. Resultatet visade också att det inte handlar om att välja antingen den ena eller den andra sidan utan att mer använda dessa läromedel som komplement till varandra.