The purpose of this essay is to clarify the use of maps in a selection of religious textbooks and to compare this with the use of maps in historical textbooks which is done by applying a quantitative method. In the religious textbooks the maps that shows religions expanse will be analysed by applying a qualitative semiotic analysis. The positive and the negative aspects of the use of maps will also be made visible in the essay and be related to research about the human memory and memory training. The researched material is SO-serien ämnesbok, Utkik 7-9 grundbok and Prio stadiebok. From all three publishers both the historical and the religious textbooks are studied. After analysis of the researched material it can be established that the use of maps in religious textbooks for high school is limited. In comparison between books from the same publisher, there are big differences between the historical and religious textbook. The use of maps in historical textbooks is relatively widespread. In one of the publisher’s textbooks, they use maps five times more in historical textbook then in religious textbook. Analysis of the maps that portray the spread of different religions around the world shows that various methods are used in different textbooks. Colors are mainly used in the SO-serien Religion: ämnesbok and Prio Religion 7-9 grundbok. Utkik 7-9 Religon grundbok doesn't show any religious spread in the maps, they use pictures that are connected to the maps. This design has several difficulties like the lack of pluralism in religions, colors that are emotionally charged, maps of the world where part of the world is missing, small variations in scale and map projection. Despite this there is benefits in using maps as Lgr11 provides. That the student will work with different working methods and the language of the human mind consists of pictures. By religion, knowledge linked to a geographic context, students get a knowledge context which leads to maintaining knowledge instead of learning isolated facts that tend to be forgotten.

Denna studie syftade till att undersöka bilders syfte i relation till läsaren i naturvetenskapliga läroböcker samt vilka meningar bilder i naturvetenskapliga läroböcker erbjuder läsaren. Analysmetoden som användes i denna undersökning är framtagen utav Dimopoulos, Koulaidis och Sklaveniti. Metoden används för att analysera vilken relation bilderna har som syfte att ha med läsaren samt hur abstrakta bilderna är. Fyra biologikapitel, fyra fysikkapitel och fyra kemikapitel från tre olika läroböcker i naturvetenskap skrivna för klass 4-6 analyserades. Resultaten visade att bilderna till största del i alla ämnen inte hade som syfte att ses som abstrakta utan istället ville göra det enkelt för läsaren att förstå dem. Abstraktionsgraden bestämdes av flera olika komponenter tillsammans. Antingen befann de sig på samma nivå som läsaren eller så hade de som syfte att vara mindre dominanta än läsaren. Resultaten visade också att det var en större spridning ifråga om bilderna hade som syfte att skapa en intim eller opersonlig relation med läsaren. Bildernas abstraktionsgrad var inte stark för någon av bilderna.

Syftet med studien är att undersöka vilka medieidéer och mediekunskaper som erbjuds i läroböckernas avsnitt om media från 1990-talet fram till 2010-talet och, beroende på hur medieidéerna och mediekunskaperna erbjuds i läroböckerna, hur en eventuell förändring av samhällskunskapsundervisningens primära mål ser ut i läroböckernas medieavsnitt. De frågeställningar vi ämnar besvara är: Vilka medieidéer erbjuds i läroböckernas medieavsnitt från 1990, 2000 och 2010-talet? Vilka mediekunskaper erbjuds i läroböckernas medieavsnitt från 1990, 2000 och 2010-talet?, Hur ser förändringen av hur mediekunskaperna erbjuds i läroböckernas medieavsnitt ut över tid? Och Hur har samhällskunkapsundervisningens primära mål i läroböckernas medieavsnitt förändrats över tid? Genom att föra samman Giddens medieteorier med Englunds utbildningsfilosofier har vi skapat tre mediekunskaper som vi har valt att kalla: essentialistiska mediekunskaper, progressivistiska mediekunskaper och rekonstruktivistiska mediekunskaper. Metodiskt har vi genomfört en idéanalys där vi använt medieteorierna som raster på läroböckernas medieavsnitt och utifrån resultatet har vi analyserat vilka mediekunskaper som erbjuds. Undersökningen visar att alla medieidéer och mediekunskaper har erbjudits sedan 1990- talet fram till 2010-talet. De essentialistiska mediekunskaperna har haft en mer dominerande ställning i läroböckerna från 1990-talet, medan de rekonstruktivistiska mediekunskaperna har fått en mer dominerande ställning i läroböckerna skrivna på 2000- och 2010-talet. Samtidigt går de progressivistiska mediekunskaperna från att ha en likbördig ställning som de rekonstruktivistiska mediekunskaperna i läroböckerna från 1990-talet till att ha en underordnad ställning gentemot både de essentialistiska och rekonstruktivistiska mediekunskaperna i läroböckerna från 2000- till 2010-talet. Utifrån detta har vi tolkat att läroböckernas medieavsnitt över tid har gått från att vara mer deskriptiva och kunskapsförmedlande, där skolan är underordnad samhällsutvecklingen, till att vara mer kritiskt medborgarförberedande. / <p>2015</p>

Den här studien har haft sin utgångspunkt i historieläroböcker för gymnasiet. Läroböcker används i stor utsträckning i undervisningssammanhang. Enligt styrdokumenten ska alla läroböcker förmedla demokratiska värden, vilket är ett av skolans centrala uppdrag. För att lyckas med det här krävs också att en ökad förståelse för vad odemokratiska värden innebär. Syftet med den här studien var att undersöka hur väl historieläroböcker behandlar dylika värden. För att uppfylla syftet har utgångspunkten varit två frågeställningar: Hur stort utrymme får den italienska fascismen i historieläroböckerna för gymnasiet? Hur skildras den italienska fascismen i läroböckerna? Två metoder, varav en kvantitativ och en kvalitativ har använts för att besvara frågeställningarna. Den kvantitativa metoden har använts för att mäta antal sidor som den italienska fascismen tilldelas i läroböckerna, medan den kvalitativa metoden har tillämpats för att ta reda på hur ideologin skildras. Resultaten har visat att den italienska fascismen fått ett litet och i det närmare oförändrat utrymme över tid. De visar också att styckena över tid, har gått från att vara mer utförliga och förklarande till svepande och otydliga. Slutsatsen av resultaten blev att de nya läroböckerna i större utsträckning än de äldre misslyckas med att förmedla kunskap om fascismens odemokratiska värden, för att läsaren ska kunna förstå det i motsats till demokratin.

I denna studie undersöks hur den samiska befolkningen framställs i sju läroböcker kopplade till ämnet geografi i högstadiet mellan åren 1956 och 2012. Syftet med studien var att ta reda på hur framställning sett ut och förändrats över tid, samt att ta reda på orsaker till förändringen. Vidare ställdes resultatet mot respektive kursplan som var aktiv vid den analyserade bokens utgivningstillfälle. För att ta reda hur framställningen sett ut över tid utfördes en kritisk diskursanalys av läroböckerna, sedan kopplades diskurserna som framkommit till kursplanerna. Resultatet visade att diskurserna som fått definiera den samiska befolkningen har ändrats mycket genom åren, även om flera teman var återkommande. I resultatet framkom det att den samiska befolkningen framställs i relation till vad majoritetsbefolkningen inte är. Den samiska befolkningen beskrivs ofta som grupp och inte som individer. Innebörden av att vara same har ändrats från att var något biologiskt till något som definieras av språk och kultur. Möjliga orsaker till diskursförändringar som kom fram i denna undersökning var införandet och avvecklandet av SIL, samernas egna möjlighet att påverka sin framställning och ändrat fokus i kursplanerna. Resultatet visade också att det som efterfrågades i kursplanerna styrde framställningen och vad som togs upp i läroböckerna.

Förmågan att kommunicera är något som framhålls viktigt i de flesta ämnen i Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 (Skolverket 2011). Matematikämnet är inget undantag. Undervisningen ska sträva efter att eleverna ska utveckla fem matematiska förmågor. Kommunikationsförmågan är en av dessa, och innebär att kunna utbyta information om ett matematiskt innehåll. Enligt våra erfarenheter präglas matematikundervisningen av individuellt arbete, där kommunikationsförmågan hamnar i skymundan. Syftet med denna studie är att undersöka hur några lågstadielärare definierar kommunikationsförmågan samt hur de organiserar undervisningen för att ge eleverna möjlighet att utveckla denna förmåga. Vi vill även undersöka hur läroböckerna uppmuntrar eleverna att använda kommunikationsförmågan. För att få svar på detta utförs tre intervjuer med yrkesverksamma lärare. Likaså observeras en matematiklektion med respektive lärare. En läromedelsanalys genomförs också av de läroböcker som de verksamma lärarna använder. Resultatet visar att lärarnas definitioner av kommunikationsförmågan skiljer sig åt. De undervisningsmetoder som lärarna använder för att möjliggöra elevernas utveckling av förmågan är främst problemlösningsuppgifter, genomgångar samt att de uppmuntrar eleverna att redogöra för sina lösningsstrategier. Resultatet av läromedelsanalysen visar att uppgifterna i läroböckerna i mindre omfattning uppmuntras att använda kommunikationsförmågan. Utformningen av de uppgifter där kommunikationsförmågan uppmanas består främst av att beskriva tankesätt, med hjälp av olika uttrycksformer, men även spel och räknehändelser framkommer i resultatet.

No description available.

Migration är ett dagsaktuellt ämne i samhället och skolan. Skolan är en social och kulturell mötesplats vars uppdrag är att genom sin undervisning och verksamhet bidra till att elever stärker sin förmåga att förstå andra kulturer. Migration kan beskrivas som ett samlingsbegrepp för människors flyttningar över olika avstånd, vilka varierar i takt med förändringar i samhället. Genom en kvalitativ innehållsanalys av sju läroböcker för gymnasieskolans geografiämne syftar denna uppsats till att undersöka hur migration framställts i skolans geografiämne samt hur detta speglar sin tids samhälle och de förändringar som sker i skolan. Gymnasieskolans styrdokument uppdaterades år 2000 och 2011. I samband med detta gavs nya läroböcker ut. Resultatet visar att beskrivningarna i läroböckerna ger en förenklad bild av migration och att kursböckernas innehåll inte förändras i takt med att kursdokumenten uppdateras. Dessutom visar resultatet att det förekommer få problematiseringar av begreppet som relaterar till en samhällsaktuell problematik. Därmed anses inte läroböckerna spegla hela styrdokumentens innehåll, vilket ställer högre krav på lärare att bidra med de aspekter som saknas i böckerna.

Läroböcker har i Sverige länge varit en del av den socialiserande institution som skolan varit och fortfarande är. Flertalet forskare (bland andra Tingsten, 1969; Eilard, 2008; Mattlar, 2008) visar hur dessa böcker på olika sätt och med olika innehåll har förmedlat nationella identiteter. Syftet med denna uppsats har varit att upptäcka den nationella identitet som samtida svenska läroböcker i samhällskunskap förmedlar. För att undersöka detta har en kritisk diskursanalys gjorts av texten i böcker i samhällskunskap. Fokus har legat på grundläggande kunskap, sociala relationer samt sociala identiteter som texten förmedlar om Sverige när Sverige beskrivs i relation till andra länder. Resultatet är en mångfacetterad bild där vissa drag varit mer framträdande än andra. Bilden av Sverige förmedlas i böckerna som ett demokratiskt, välutvecklat och rikt land vars relationer med andra länder präglas av såväl samarbete som konkurrens. Den nationella gemenskapen som blir synonym med Sverige i böckerna har en stark ställning och tas för given. Jämfört med andra länder värderas Sverige främst positivt.

I detta examensarbete presenterar jag resultatet från en läromedelsanalys där syftet var att ta reda på hur problemlösning presenteras i läroböcker i ämnet matematik. Läromedelsanalysen genomfördes med Kress och van Leuweens multimodala teori om hur visuell kommunikation tar form i texter. För att uppnå syftet med mitt examensarbete valde jag frågeställningarna: Vilken föreställning om problemlösning presenteras i läroböckernas text respektive bild? Hur samspelar text och bild? Vilken relation skapar läroböckerna till läsaren genom text respektive bild samt i samverkan mellan texten och bilden? Hur används semiotiska resurser för att skapa en helhet mellan olika element i det visuella rummet? I resultatdelen diskuterar jag resultatet från analysen av läroböckerna utifrån mina frågeställningar. Analysen av båda läroböckerna är sammanslagna för att synliggöra likheter och skillnader mellan valen som läroboksförfattarna har gjort för respektive lärobok samt vilken inverkan det har för elevers inlärning av matematisk problemlösning. Exempelvis har läroboksförfattarna valt att använda olika metoder för problemlösingsuppgifterna i respektive lärobok. Ena metoden visade sig vara mer krävande för både elever och lärare att tillämpa än den andra och påvisar därför att den andra metoden förmodligen är mer anpassningsbar till elever med olika förmågor i matematik. Likheten mellan läroboksförfattarnas val synliggjordes i layouten samt användningen av olika textelement. Exempelvis har båda läroböckernas skrift samma upplägg.