<p>ABSTRACT</p><p>A Qualitative Discursive Analysis of Eight Contemporary Geography Books</p><p>Teacher Training with an Intercultural Profile 2006</p><p>Author: Susanne Ljunglöf</p><p>Tutor: Jan-Eric Mattson</p><p>The aim of this paper is to describe which discourses concerning the different continents problems, future and development that I can find in the descriptions of the continents in a number of contemporary geography books.</p><p>The aim has been divided in four questions:</p><p>- Which aspects of the continents problems are expressed in these geography books?</p><p>- Which impressions concerning the continents development and future are expressed in these geography books?</p><p>- Which conceptions about the population in the different continents are expressed in these geography books?</p><p>- Which cultural reference creates these discourses?</p><p>The method used for conducting this study is a text analytical method called general discourse analysis.</p><p>My conclusions:</p><p>- The different continents problems, development and future are described through entirely diverse discourses.</p><p>- The reviewed geography books take their origin i a western perspective in their description of the different continents.</p><p>- As a reader it is always important to be aware of the ethnocentric perspective that could be expressed</p>

<p>A lot has been written about Nobel and Nobel Prize winners. In literature it is common to describe patterns or trends in Nobel’s peace prize rewards. One aim with my study is to examine if the same is possible to distinguish in how the authors of textbooks have written about Nobel’s peace prize. The study show that is not a complete pattern to be seen in the school textbooks I have read. What has created a difficulty in my study of school textbook is that the information /facts about peace prize winners have been fragmentary or insufficient. There is only one textbook from the 1940´s, that has a chapter, which is called peace prize winners. This chapter has disappeared in the examined textbooks from the 1950´s up to today’s textbooks. The study shows however that from the 1980´s up to today’s it has become more common to mention peace prize in the school textbook.</p>

<p>Even though discrimination of gender in schools and general workplaces is prohibited by Swedish law, there are reports and witness accounts that suggest that discrimination, such as sexual harassment, still exist in Swedish schools.</p><p>The main purpose with this essay is to look into how questions concerning gender related issues and equality between the sexes is treated in the schools governmental directives, and in textbooks, such trying to examine in what way these questions are addressed in schools. I will answer the following:</p><p>In what way and to what extent do the governmental directives bring up questions concerning gender related issues and equality, and how are the teachers governed into teaching these matters?</p><p>Has there been any change concerning these matters between Lgr-80 and Lpo-94?</p><p>What is written in textbooks in social studies about gender rôle and equality and to what extent do they follow the curriculum?</p><p>Is there any visible change in textbooks written after Lgr-80 and Lpo-94?</p><p>In order to answer these questions I will analyze the curricula, Lgr-80 and Lpo-94, and textbooks in social studies written on the basis of these curricula.</p><p>The study showed a more evident governing towards an active teaching and mentoring the students to equality between the sexes, in Lgr-80 than in Lpo-94. The textbooks followed above all Lgr-80 in three of four cases and in the fourth case the curriculum was not followed at all.</p>

<p>Jag har i mitt arbete gjort en studie av litteraturvetenskapliga tolkningsstrategier i läroböcker. Syftet med detta arbete är att klassificera och ta reda på vilka litteraturvetenskapliga infallsvinklar som används av läroboksförfattarna med utgångspunkt i deras framställning av Selma Lagerlöfs författarskap.</p><p>I min analys utgår jag från Anders Palms texttolkningsmodell med dess olika primärfaktorer, samt Gösta Löwendahls modell för lyrikanalys för att urskilja de tolkningsstrategier som använts i de litterära analyserna av Lagerlöf och hennes verk.</p><p>I min undersökning framkom, trots mycket aspektrika framställningar, att den dominerande infallsvinkeln i flertalet läroböcker är textcentrerad med tonvikt på handlingen, tankeinnehållet, språket och motiven i Lagerlöfs berättelser.</p>

Uppsatsens syfte är att utifrån kriterier som Lundberg och Reichenberg ställt upp för lättlästhet pröva omdet är möjligt att göra bedömningar om huruvida en lärobokstext är lättläst eller inte. Utifrån Lundberg &amp;Reichenbergs kriterier granskas tre läroböcker som heter Vi läser, Huset på Alvägen och Förstagluttarna a,b och c. Vi läser gavs ut första gången 1989 och andra upplagan 2005, Huset på Alvägen gavs ut 2008 ochFörstagluttarna gavs ut första gången 1999 och en andra upplaga 2007.Kriterierna för lättlästhet handlar om att lättlästa texter är ganska korta, att texten innehåller ett tilltal tillläsaren, att meningarna i texten är varierande olika långa, att texten binds ihop av sammanbindande ord ochatt texten inte innehåller långa substantiv. Dessutom ska texten inte ha för många olika och svåra ord, textenska vara skriven så att sambanden mellan olika händelser är tydlig, att passiv form undviks och slutligen atttexten är skriven med konkreta begrepp. Utifrån kriterierna ställdes följande tre frågeställningar: Är detmöjligt att utifrån Lundbergs och Reichenbergs kriterier bedöma graden av lättlästhet? Skiljer sigläroböckerna åt ifråga om de är lättlästa utifrån kriterierna? Om ja! På vilket sätt skiljer de sig åt?Utifrån kvantitativa och kvalitativa metoder däribland uträkning av LIX, beräkning av antalet substantiv ochkvalitativ textgenomgång visar resultaten att läroböckerna är lättlästa utifrån de uppställda kriterierna.Resultaten visar också att böckerna skiljer sig en del åt i utformning och i de olika kriterierna för lättlästhet.Reultatet har kopplats till tidigare forskning om lättlästa texter.

Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans läroböcker i historia. Studiens syfte är att undersöka och redogöra för hur framställningen av Gustav III i svenska läroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förändrats under åren 1902-2005. Vidare är syftet att studera huruvida denna framställning är redovisad som en beskrivande, berättande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i läroböcker. Uppsatsens slutliga syfte är att undersöka hur Gustav III har framställts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det källmaterial som studien bygger på är sju läroböcker tryckta mellan åren 1902-2005. Dessa har detaljstuderats för att ta reda på hur historieskrivningen rörande kungen har sett ut och förändrats. Resultatet av uppsatsen visar att framställningen av kungen har varierat genom den dryga hundraårsperioden med olika sorters texttyper där både beskrivande och berättande texter har förekommit. Vidare har även resultatet visat att det förekommit texter som varken har kunnat karakteriseras som beskrivande, berättande eller argumenterande, och som därför har blivit tilldelade en egen kategori. Inga argumenterade texter har funnits i de undersökta läroböckerna. Gustav III har i huvudsak framställts som en intelligent och upplyst regent som var influerad av den franska kulturen.

A lot has been written about Nobel and Nobel Prize winners. In literature it is common to describe patterns or trends in Nobel’s peace prize rewards. One aim with my study is to examine if the same is possible to distinguish in how the authors of textbooks have written about Nobel’s peace prize. The study show that is not a complete pattern to be seen in the school textbooks I have read. What has created a difficulty in my study of school textbook is that the information /facts about peace prize winners have been fragmentary or insufficient. There is only one textbook from the 1940´s, that has a chapter, which is called peace prize winners. This chapter has disappeared in the examined textbooks from the 1950´s up to today’s textbooks. The study shows however that from the 1980´s up to today’s it has become more common to mention peace prize in the school textbook.

Läroboken har för avsikt att lära eleven något, i denna står sådana fakta som någon eller några ser som elementär och sann. Det är omöjligt att en lärobok ska innehålla allt om en världsreligion. Detta leder till en urvalsproblematik, vad ska tas med och vad ska lämnas därhän? Finns det något mönster i denna urvalsprocess? Denna studie syftar till att undersöka hur i slam skildras i tre stycken läroböcker i religion riktade till år 4-6 . Studien syftar även till att diskutera hur dessa skildringar av islam ser ut i relation till styrdokumentens föreskrifter. Syftet utmynnade i följande tre frågeställningar: ∑ Vilka likheter respektive olikheter mellan kristendom och islam presenteras i de granskade böckerna? ∑ Hur framställer de granskade böckerna islam- som ett enhetligt system eller som en religion med variation? ∑ Finns det några argumenterande och problematiserande inslag i de granskade böckerna? Denna studie tar sitt avstamp i den kvalitativa forskningstraditionen. Syftet är inom denna att söka efter bakomliggande mönster och söka förståelse kring dessa. Går det att finna några mönster gällande den förmedlande bilden av islam i de tre granskade böckerna? Hur ser den förmedlade bilden ut i relation till styrdokumentens föreskrifter? Studiens resultat påvisar att det är svårt att uttala sig om några generella mönster i de granskade böckerna. Resultatet pekar dock på att ingen av de granskade böckerna utgår från likheterna mellan kristendomen och islam. Studiens resultat påvisar även att läroböckerna i vissa avseenden ej ligger i linje med styrdokumentens föreskrifter.

Syftet med den här studien är att undersöka textlämpligheten och dyslexianpassning av de texter som förekommer i svenska läroböcker i engelska A på gymnasiet. De läroböcker som undersöks är Master Plan, Straight Forward, RealTime1 och Spring Board 1. För att navigera rätt bland tidigare forskning och lärobokstexterna väljer jag att jobba utefter en frågeställning: 1.Vad kan ses som dyslexianpassning och vad är icke dyslexianpassning i läroböcker som används i engelska A? För att kunna undersöka textlämpligheten och dyslexianpassningen i lärobokstexterna användes två metoder; strukturell textanalys och innehållsanalys/läsbarhetsanalys. Resultatet av dessa analyser är bland annat att läroboken RealTime1 har stora fördelar för elever med dyslexi vad gäller textlämplighet.

Syftet är att ur ett genusperspektiv undersöka hur människan framställs i fyra läroböcker om religionskunskap, avsedda för gymnasieskolan. Läroböckerna är från åren 1973, 1988, 1998 och 2006 och undersökningen intar således ett diakront perspektiv. Frågan är om framställningen förändrats under tidsperioden 1973-2006, och i så fall på vilket sätt. Metoden utgår från beskrivande idéanalys där textanalysen utgör ett verktyg för att kunna utröna underliggande strukturer i textmaterialet. Som verktyg används en analysmodell vilken i sin tur är förankrad i teorin. Yvonne Hirdmans teori om Genussystemet har en central roll i uppsatsen. Resultatet visar på att det i samtliga undersökta läroböcker – med utgångspunkt i genusteorin – finns underliggande ideologiska budskap i framställningen av människan. Framställningen har förändrats över tid, men då i förhållande till hur författarna framställer människan, utifrån perspektivval, disposition och urval. Däremot har ingen förändring skett – ur ett genusperspektiv – under tidsperioden 1973-2006, eftersom underliggande ideologiska budskap förekommer i samtliga undersökta läroböcker, om än i olika omfattning.