<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka svensklärares val av läroböcker på högstadiet. Vad är det som styr detta val och vilka kriterier anser de att en lärobok bör uppfylla? För att få reda på detta intervjuades fem svensklärare på en högstadieskola i Växjö.</p><p>Resultaten visar att lärarna tillsammans, oftast i arbetslaget, väljer ut vilka läroböcker som ska användas.</p><p>Tidigare undersökningar och resultat från denna undersökning visar</p><p>att flera lärare anser att man kan ta eleverna till hjälp vid val av läroböcker. Dock kunde något egentligt elevinflytande inte påvisas. Det är viktigt att böckerna som väljs ut svarar mot kursplanens intentioner, att de täcker målen som efterfrågas i kursplanerna, innehåller varierande övning och att de är allsidiga. Vidare bör övningarna och texterna vara relevanta för eleverna.</p>

<p>Denna uppsats handlar om att utifrån ett genusperspektiv studera och analysera hur svenska gymnasieläroböcker i historia framställer, och har framställt, män och kvinnor, manligt och kvinnligt, under en 30-årsperiod. Detta görs genom att studera dels hur mycket utrymme sagda böcker ger, och har givit, åt manliga respektive kvinnliga namngivna karaktärer, och dels hur dessa karaktärer beskrivs i samma böcker. Analysen bygger således på såväl kvantitativa som kvalitativa resultat, och i detta ligger även ett komparativt moment där böcker som givits ut under Lgy70 jämförs med böcker som givits ut under Lpf94.</p><p>I studien framkommer att det finns såväl likheter som skillnader. Likheterna finner vi främst i de ord och uttryck som används för att beskriva historiska karaktärer. Det är i hög grad samma ord som återanvänts; ord som i många fall medverkar till en historieskrivning med aktiva män och passiva kvinnor. Skillnaden återfinns företrädesvis i den procentuella fördelningen mellan män och kvinnor i böckerna, där man kan se att mängden kvinnor har fördubblats under de 30 år som undersökningen omfattar. Trots denna ökning så står de namngivna kvinnorna ändå bara för 10 procent av alla namngivna karaktärer i de yngsta läroböckerna.</p><p>Slutsatsen som dras utifrån undersökningen blir att man kan observera en kvantitativ förbättring, men en kvalitativ stagnation.</p>

No description available.

<p>I detta arbete har jag studerat och jämfört hur kursmålen i gymnasiekursen kemi A (KE1201) bearbetas i 6 olika läroböcker. Jag har utgått från läroböcker, lärarhandledningar och andra dokument där författarna presenterar vilka kursmål som tas upp i läroböckernas olika kapitel. Det är intressant att veta för den som skall köpa in ny kurslitteratur att den lärobok de väljer tar upp alla kursens mål men även på vilket sätt det görs. De begrepp som läroböckerna utvärderats mot är framför allt helhet och kunskapsintegration.</p><p>Även om studien inte är så omfattande med djupa analyser visar jämförelsen läroböckerna emellan att det råder stora skillnader på hur författarna tänkt sig att bearbeta kursmålen. I fem av sex läroböcker väljer författarna att lägga tonvikten på ett till tre kursmål. Dessa bearbetas mot de resterande kursmålen i olika ordning. Fyra av dessa fem fokuserar på kemiteorin som sedan knyts till och förklarar verkligheten. Till den femte boken "Kemiboken A" från Liber skriver författarna att du utgår från praktiska experimentbeskrivningar. Den sjätte läroboken "Tema och teori" från Bonnier Utbildning bygger på den amerikanska förlagan "Salters advanced chemistry - Chemical storylines" och "Chemical ideas". I den presenteras först olika teman ur verkligheten som hänvisar till teorin i en annan del av boken. Alltså verklighetsbeskrivning först och sedan teoriförklaringar.</p>

The aim of this essay was to investigate how religious topics and events are presented in five coursebooks in social studies. To do this the following questions were answered: In which context do discussions about religion take place? Are religions brought up in different contexts? To which extent do discussions about religion occur? The method consisted of a both quantitative and qualitative content analysis. The results of this essay showed that discussion regarding religion in social studies coursebooks mainly focuses on wars, conflicts, terrorism and to some degree the human rights. Islam was the religion that occurred most frequently in the coursebooks. Furthermore, the effects of the results on Swedish students’ understanding of religion were discussed with the help of Fairclough’s theory on critical discourse analysis. One of the most important conclusions was that the coursebooks give the impression that religion in general and Islam in particular is a threat against democracy.

Enligt skolans styrdokument ska skolan aktivt och medvetet främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Skolan har ansvar för att motverka traditionella könsmönster samt med bestämdhet ta avstånd från allt som strider mot dessa grundläggande värden. Studiens syfte har varit att granska grundskolans läroböcker i matematik och svenska ur ett genusperspektiv i relation till skolans styrdokument avseende jämställdhetsmålen. Studien har fokuserat kring frågeställningarna; Hur fördelas läroböckernas bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män? Hur är fördelningen i bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män i läroböcker utgivna innan och efter införandet av Lgr 11? Hur fördelas läroböckernas författarskap mellan kvinnor och män? Data har baserats på avkodade bilder från aktuella (2014) läroböcker i skolämnena matematik och svenska, årskurs ett till nio, i en svensk kommun. Bilderna avodades utifrån kategorierna flicka/flickor, pojke/pojkar, både flicka/flickor och pojke/pojkar, ej avkodbar och annat motiv. Data har bearbetats med statistiska analysmetoder och utvärderats i förhållande till aktuell forskning samt genusteori som den har framförts av Yvonne Hirdman. Studiens resultat visar på ett rikt innehåll av bilder i kommunens läroböcker i matematik och svenska. Pojkar avbildas oftare till skillnad från flickor framförallt i skolämnet matematik men även i svenska. Sammantaget följer studiens resultat gängse framkomna nationella och internationella mönster. Pojkar avbildas oftare än flickor i nyare matematikböcker (utgivna efter införandet av Lgr 11) jämfört med äldre läroböcker. Skolämnet svenska visar däremot en jämnare fördelning av bildutrymme för nyare böcker. För kommunens läroböcker i matematik och svenska framkommer dessutom en underrepresentation av böcker utgivna under gällande styrdokument. Avslutingsvis finns en överrepresentation av kvinnliga författare för kommunens läroböcker i skolämnena matematik och svenska. Värdet med denna studie har varit att påvisa möjliga påverkansfaktorer till flickors och pojkars identifikation med skolämnena matematik och svenska utifrån en kommuns befintliga läroböcker. Studien visar en möjlig trend mot tydligare manlig dominans när det gäller bildrepresentation i skolans matematikböcker utgivna efter införandet av Lgr 11. Motsatt möjlig trend visar läroböcker i svenska vilka förefaller vara på väg mot en jämnare fördelning av bildutrymme mellan flickor och pojkar.

Studien syftade till att granska och analysera presentationen av islam och dess utövare i läromedelstexter ingående i svenska läroböcker avsedda för årskurserna 4-6 inom ämnet religion, från och med 1980 till och med 2015. Genomförandet inspirerades av kritisk diskursanalys och genomfördes med begreppen orientalism, islamofobi, diskurs och dikotomi som teoretiska utgångspunkter. Analysen visade tendenser till ”andrafiering” av islam och muslimer i samtliga analyserade lärobokstexter, bland annat genom att ”vi” (svenskar) konstrasteras mot ”dem” (muslimer). Det förekom även ett flertal delar i de analyserade texterna där dikotomier kopplade till bilden av islam utmanades. En annan slutsats som drogs är att läroboken, sedd som en diskurs, påverkas av faktorer i den samhällskontext den produceras i exempelvis läroplaner. Analysen visade att läroböckerna pekade på flera gemensamma nämnare mellan islam och andra religioner som kristendom och judendom. Därför drogs slutsatsen att de analyserande lärobokstexterna inte kunde ses som en del i en anti-muslimsk/islamofob diskurs. I övrigt bekräftades till stor del tidigare forskning som visat en mer nyanserad bild av islam och muslimer i läroböcker från senare år. Vid sidan om detta framträdde även en generaliserad bild över friheten hos kvinnor med muslimsk bakgrund boende i samhällen utan lagstött religiöst tvång.

In the late 20th century the Soviet Union collapsed and the eastern European countries were freed from the communist Russian oppression. However, during the Soviet period Marxism was a recurring life stance in the Swedish textbooks for religious education in the gymnasieskola. Today the Soviet Union has collapsed, but the Marxist philosophy has had a huge effect on both single individuals and the modern society as a whole. Nonetheless, the Marxist life stance is nowadays often being replaced by other non- religious life stances in the textbooks of religious education. Therefore, this analysis is a hermeneutic study of the presentation of the Marxist life stance in textbooks for Swedish religious education. The purpose of the paper is to investigate how these textbooks portray the Marxist life stance, and to prove that the societal context and the individual author have an immense effect in the portrayal of both religions and life stances in religious education. The material used in the study spans between the Swedish curriculum Lgy 70, which extends between the years 1970-1994. The results of the study show, as predicted, that the societal context and the individual authors has had an immense effect on the portrayal of the Marxist idea of thought. This is revealed because the portrayal of the Marxist life stance differs a great deal throughout the span of Lgy 70. The large difference in theses presentations displays that the curriculum has some effect in some of the Marxist concepts, but it does not effect the overall presentation of the Marxist life stance.

Studien är en läromedelsanalys där fem böcker för årskurs 7-9 undersöks. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur läroböckerna följer den nya läroplanen som kom år 2011 där det ställs högre krav på att eleverna ska kunna problematisera och diskutera ämnesinnehållet än i tidigare läroplaner. Studien är begränsad till ett av de fyra långsiktiga mål som ges i den nuvarande kursplanen i geografi. Den valda punkten handlar om att eleverna ska kunna värdera olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Metoden som används är en kvalitativ textanalys där jag ställt tre frågor till lärobokstexterna vilka handlar om miljö- och utvecklingsfrågor. Resultatet visar att läroboksförfattarna till stor del tar upp liknande kunskaper i detta ämnesområde. Det finns dock skillnader då författarna valt att ta med olika alternativa förslag på lösningar som berör miljö- och utvecklingsfrågor. Vidare finns skillnader i hur omfattande kunskaper läroböckerna ger och hur eleverna ges förutsättningar till att själva bilda sig en egen åsikt i dessa frågor utan påverkan från läroboksförfattarna.

Mellan flerspråkiga elever och elever med svenska som modersmål har en stor skillnad i resultat kunnat ses i årskurs nio, både gällande nationella prov och slutbetyg. Vidare har det visats att de flerspråkiga eleverna möter många språkliga utmaningar i skolan, bland annat i de läroböcker som används. En aspekt i läroböckerna som visats innebära en potentiell svårighet för dessa elever är mångtydiga ord. Eftersom få studier av ordanvändning har gjorts i läroböcker för de lägre årskurserna granskas därför i denna studie två läroböcker framtagna för årskurs tre utifrån huruvida mångtydiga ord förekommer i dem och i sådana fall på vilket sätt de används. I studien framkommer att mångtydiga ord används i en mycket stor utsträckning på ett flertal olika sätt i läroböckerna. Användningen och förekomsten av de mångtydiga orden ser relativt lika ut mellan de båda läroböckerna men vissa skillnader i vilka ord som förekommer och den frekvens olika ord förekommer i kan ändå ses. Användningen av mångtydiga ord i läroböckerna anses i studien vara så pass omfattande att den potentiellt skulle kunna ge problem i förståelsen för de flerspråkiga eleverna.