The purpose of the study is to investigate how the portrayal of women and their role has changed in textbooks between the years 1988-2016. The study´s point of departure has been three textbooks for the social studies subject for upper secondary school. Three studies have been conducted for the study, 1988, 1996 and 2016. Each year is represented by a textbook. The study aims to contribute knowledge about how women have been portrayed over time and what role women are attributed through the study of textbook images. The questions that answered the letter of intent were: What is the proportion of pictures of women in the textbooks between the years 1988-2016? In what way are the women described in the textbooks between the years 1988-2016? How does the portrayal of women change in the textbooks from 1988-2016? The study of textbooks has been a natural feature. This is because the textbooks are most often an element in teaching that teachers, especially new graduates, use to get a teaching that meets the control documents' requirements for teaching (Ammert, 2011, p. 17; Sparrlöf, 2012, p. 6). Textbooks for upper secondary school were also given because the textbooks convey certain information that becomes a truth for the students (Tingsten, 1969, p. 13, 281). The survey is both quantitative and qualitative. The textbooks have been compiled quantitatively through a table where the reader can see how many pictures there are of men and women respectively. The survey is also qualitative because semiotics has been used as a method to analyze the textbooks' images. The theory for the study has been a gender perspective where the textbooks have been studied based on this. The textbooks have shown that the quantitative presence of images of men is dominant throughout all three textbooks. The study of the textbooks shows a change in how women are portrayed. The change means that the women have been portrayed in roles as caring and supportive as the women have had professions such as nurses, midwives and primary school teachers. To the fact that the women in the later book from 2016 have more leading roles as the pictures show that women have a greater chance of influencing the development of society by being activists and politicians et cetera. Keywords: gender, gender equality, textbooks and social studies teaching

Studiens syfte var att undersöka vilka diskurser om vikingar som konstitueras i avsnitt om vikingatiden i samhällsorienterande böcker ämnade för grundskolans årskurs 1-3. För att svara på studiens syfte utfördes en kritisk diskursanalys på två utvalda läroböcker. Vi använde oss av nodalpunkter för att sortera empirin och analyserade texterna i läroböckerna på olika nivåer för att avslutningsvis jämföra resultatet mot de sociala praktikerna: den populärhistoriska vikingen, den vetenskapliga och styrdokument. Ur analysen framkom det att böckerna förmedlar både en gemensam och en säregen bild av vikingen. Vi kan konstatera att framförallt den vetenskapliga framställningen av vikingen konstitueras i läroböckerna, men vi tolkade det som att läroböckerna ständigt förhåller sig till den populärhistoriska vikingen och denna framställning gick också att skönja i läroböckerna. Jämförelsen mot styrdokumenten visade att läroböckerna har försökt att förhålla sig till styrdokumentens olika delar samtidigt som de har försökt att förhålla sig till de olika framställningarna av vikingen. De konsekvenser vi fann med detta förhållningssätt var att innehållet kunde framstå som ospecifikt och otydligt eftersom diskurserna föreföll att motsäga varandra.

Skolverket har från och med 2017 gjort digital kompetens till en obligatorisk del av grundskolan. I denna studie observeras vilka uppgifter och ändringar två läromedel har tillämpat med avseende på digital kompetens i matematikämnet. En innehållsanalys av de reviderade böckerna gentemot sina tidigare upplagor har tillämpats för att se hur digital kompetens har implementerats i läroböckerna. Undersökningen indikerar att de två läromedlen tydligt visualiserar ett antal uppgifter för att utveckla elevers förståelse för programmering enligt den reviderade läroplanen. I resultatet av undersökningen framkommer att uppgifterna i de senare upplagorna av läromedlen tydligt tematiserar hur eleverna i f-3 ska arbeta med programmering och digital kompetens.

Målet med den här studien är att utforska hur EU kan framställas i läroböcker för samhällskunskap. Studien fokuserar på tolkning av text och bild genom att använda polity-, policy- och politicsdimensionerna som en teoretisk utgångspunkt. Detta är till för att ta reda på böckernas bidrag till den allmänna ämnesdidaktiska forskningen. Genom att utföra en komparativ textanalys och ikonografisk/ikonologisk bildanalys av två läroböckers text och bilder har slutsatser dragits om vilka möjligheter/tendenser som framförs samt i vilket sammanhang EU tas upp i två läroböcker. Med hjälp av den teoretiska utgångspunkten har slutsatser dragits.  Slutsatserna pekar på att dessa två läroböcker relaterar sig i stora drag till polity-, policy- och politicsdimensionerna men främst politydimensionen. Däremot framför den ena boken lite djupare innehåll som träffar mer av de tre dimensionerna genom text, medan den andra boken har framfört mer tydligare bilder inom politics dimensionen. De största sammanhangen i samband med EU är: EU som organisation och institutioner, EU:s skapelse och Sveriges medlemskap, partigrupper i EU och Sveriges partier, EMU i samband med Grekland, Brexit, förhandlingar om frihet och kontroll, partigrupper i EU och Sveriges partier, gemensamma lagar och invandring i Europa.

No description available.

Denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys av fem av realskolans läroböcker i allmänhistoriamellan åren 1905 till 1954. Uppsatsens mål är att undersöka om förändringar har skett i läroböckernamed avseende hur aktörsperspektivet och strukturperspektivet har använts i dem. Uppsatsens fokusär även på hur samtliga läroböcker har skildrat folkvandringstiden för att skapa ett så jämnt ochträffsäkert resultat som möjligt.Uppsatsens syfte är dessutom att se om de svenska läroböckerna för realskolan har förändrats ellerinte under denna femtio års period från realskolans början mot dess slut. Om det finns ett uppenbartmönster i läroböckernas skildring och för att skapa en röd tråd genom dem. För att besvara detta harfyra forskningsfrågor skapats. Nämligen: Vilka bakomliggande orsaker använder författarna för attbeskriva folkvandringstiden? Vilken metod använder böckerna för att beskriva folkvandringstiden,använder de ett struktur- eller ett aktörsperspektiv? Finns det någon dominant perspektiv genomtexterna? Finns det något uppenbar förändring i läroböckerna när det kommer hur folkvandringstidenhar beskrivits? I så fall hur ser den förändring ut? Finns det uppenbara likheter mellan 1905 och 1954års läroböcker när det kommer till innehåll samt hur aktör och strukturperspektivet har använts?Resultat som uppsatsen kommit fram är att aktörsperspektivet har dominerat realskolans läroböckerför specifikt förklarandet av folkvandringstiden. Strukturer har tagits upp men de är få och har inteanvänts till en större utsträckning jämfört med aktörsperspektivets användning.

The aim of this study has been to contribute with insight into how content about the First World War is presented in eight textbooks intended for use in lower secondary school. These eight textbooks were written at different points throughout the 20th century, with the first one being published in 1918, and the last one in 2013. This selection was necessary in order to enable a diachronic approach in regard to the textbooks. Not only did the study want to provide insight into what content is presented, but also how the presentation may have changed from book to book, together with how the different curricula may have influenced the authors. The presented content also needed to be structured in a relevant way, which was achieved by applying a model presented by Niklas Ammert. His categorization divided the content into four themes, where the ascertaining and explanatory content were most prominent.   In order to better understand the study’s diachronic focus, and the correlation between the past, present and future, Reinhart Koselleck’s conceptual history proved to be an adequate stepping stone. He believes that there is a rich purpose in studying concepts and their meaning due to the ambiguity of concepts. The ambiguity can be described on the basis that a certain concept contains several meanings, you apply a context of meaning. The connection between the past, present and future was also further specified with the help of Koselleck's past future and future past.   The study resulted in several conclusions, mainly that the content about world war one is structured through causes, course of events and consequences, mostly connected to Ammert’s ascertaining and explanatory categories. Furthermore, Koselleck’s thoughts contributed to the conclusion that world war one is often understood in close correlation to World War Two, as well as the textbook authors often displaying expectations on future generations.

This essay addresses the research on the use of textbooks and the content of the subject social studies in Swedish schools. The research shows varying results regarding the perception of the subject's core and how the content should be organized. Some argue that the subject is vague and unclear, while others argue that there is a strong selective tradition among social studies teachers. The research also shows that textbooks play a significant role in the teaching of social studies, especially when it comes to economics education. Studies have identified which concepts are most commonly found in textbooks within the subject and which ones are less common. It is emphasized that high-quality textbooks are important for building cumulative knowledge and understanding the subject in depth. Pedagogical subject didactic knowledge (PCK) is an important component for teachers in social studies. PCK is about the teacher's knowledge of the subject and how to best teach it. The tool CoRe is used to develop and analyze the teacher's PCK in social studies. The research also points out that current events and news have a strong connection to the teaching of social studies and that textbooks are used as an important source in teaching. However, the study emphasizes that the use of textbooks varies depending on the school level and subject. In my work, I have analyzed and discussed textbooks in social economics at the high school level using the CoRe tool. The goal was to examine the methods conveyed in the textbooks and how they relate to selected economic concepts for the study. It is clear that it is of great importance for students to learn these concepts in social economics since economics involves making choices based on limited resources. It is emphasized that students need to understand the distribution and scarcity of resources in order to relate the subject to their own everyday lives.

Det jag har gjort är att jämföra innehållet i fyra läroböcker i Samhällskunskap A för gymnasiet. För att uppnå det syftet har en komparativ metod använts. Det område som har valts är politik. Inom politikområdet är det politiska ideologier och partier, det svenska statsskicket och internationell politik vilka varit föremål för mitt intresse. Min ambition var att se hur de lyckades uppfylla fyra utvalda kursmål för Samhällskunskap A. Det visar sig att läroböckerna lyckas uppfylla dessa mål i mycket stor utsträckning. Det finns skillnader mellan böckerna. Den största skillnaden som jag har funnit är att en av läroböckerna har mer av ett medborgarperspektiv jämfört med de tre andra. Dessutom är denna lärobok mer av en handledning medan de andra böckerna påminner mer om varandra och liknar traditionella läroböcker fyllda av fakta och förklaringar.

No description available.