Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur genus och sexualitet konstrueras i läroböcker för ämnet idrott och hälsa. Studien svarar på följande frågeställningar: ”Vilka normer om kön och sexualitet förmedlas i läroböcker för ämnet idrott och hälsa?” och ”Hur förmedlas och uttrycks normer om kön och sexualitet i läroböcker för ämnet idrott och hälsa?”. Metod Tre stycken läroböcker, skrivna utifrån gällande läroplaner i ämnet idrott och hälsa, analyserades med utgångspunkt i diskursanalys som metodologisk ansats. Materialet granskades kritiskt och delades in i åtta olika teman utifrån vad som talades om och hur det talades om detta. Utifrån teman identifierades fyra diskurser: könsrollsdiskursen, kvinnor som problemdiskurs, män som normdiskurs och heteronormativitetsdiskursen. Dessa diskurser analyserades med utgångspunkt i Hirdmans genussystem och alternativa genusformler som Grahn har tagit fram och som sedan användes för att diskutera studiens resultat. Resultat Studiens resultat visar på att läroböckerna utgår ifrån två identifierade kön som tillskrivs specifika egenskaper och beteenden. Dessa två binära kön, flickor/kvinnor och pojkar/män, sätts ständigt i relation med varandra och beskrivs som dikotomier till varandra. Kvinnor framställs ofta som problematiska och bristfälliga medan män framställs som norm och utgångspunkt. Analyserade läroböcker består delvis av könsspecifik text men de inkluderar könsneutral text i flera sammanhang. I både bild och text framkommer normer som kan kopplas till heteronormativitet. Att två av tre läroböcker exkluderar HBTQ-identiteter helt och att en bok behandlar homosexualitet endast i ett särskilt stycke tyder på att heterosexualitet framträder som norm i läroböcker. Slutsats Slutsatsen är att genom att jämföra och särskilja flickor/kvinnor och pojkar/män med varandra skapas olika normer gällande genus. Att exkludera eller särbehandla HBTQ-identiteter i läroböcker påverkar och konstruerar normer om sexualitet. / Aim The aim of the study is to investigate how gender and sexuality are constructed in textbooks designed for the subject Physical education and Health. The study will answer the following research questions:” What norms about gender and sexuality are conveyed in textbooks for sport and health?” and” How are norms about gender and sexuality conveyed and expressed in textbooks for sport and health?”. Method Three textbooks, written along current curriculum in the subject of sport and health, were analyzed with a discourse analysis as methodological approach. The material was critically reviewed and divided into eight different themes based on what was talked about and how it was talked about. Based on the themes, these four types of discourses were selected: gender discourse, women as a problem discourse, men as a norm discourse and heteronormativity discourse. These discourses were analyzed on the basis of Hirdman's gender system and alternative gender forms developed by Grahn and then used to discuss the result of the study.  Results The results of the study indicate that the textbooks are based on two identified sexes which are attributed to specific characteristics and behaviors. These two binary sexes, girls/women and boys/men, are constantly put in relationship with each other and described as dichotomies to each other. Women are described often as problematic and deficient, while men are presented as a norm and origin. Analyzed textbooks consist in part of gender-specific text but include also gender-neutral text in several contexts. Both, pictures and text show norms that can be linked to heteronormativity. The fact that two of three textbooks completely exclude LGBTQ identities and that one book involves homosexuality only in a particular part suggests that heterosexuality appears as the norm in textbooks. Conclusions Findings in this study indicate that by comparing and distinguishing girls/women and boys/men with each other create different norms regarding gender. Norms about sexuality are affected and constructed because textbooks exclude LGBTQ identities and treat them differently compared to heterosexuality.

No description available.

Denna studie berör lika tillgång till politisk kunskap och är en komparativ studie av innehållet i samhällskunskapsläroböcker riktade mot yrkesförberedande och högskoleförberedande gymnasieprogram. Problemet som står i fokus är en eventuellt ojämlik social fördelning av kunskap och makt som riskeras att utvecklas mellan olika samhällsgrupper, vilket i förlängningen kan påverka individers politiska kunskap och deltagande. Läroböcker är det primära materialet i studien. Resultatet som framkom var att skillnader mellan böckerna specificerade för yrkesprogram och högskoleförberedande program var relativt små i relation till helheten. Det som synliggjordes var att böckerna för högskoleförberedande program hade något mer text och detaljrikedom. I övrig framkom det av studien att de största skillnaderna inte återfanns mellan spannet yrkes- och högskoleförberedande böcker utan att de största skillnaderna är mellan olika författare och bokserier.

Bakgrund: TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är en studie som mäter elevers kunskaper i matematik och NO. Enligt TIMSS rapport (Skolverket, 2012) är matematikundervisningen i svenska skolor till störst del läroboksstyrd och matematikläroboken styr undervisningen i större utsträckning än i andra EU/OECD länder. Det innebär att det som avgör vad elever lär sig är vad läroboken har att erbjuda. TIMSS rapport visar också att svenska elevers resultat i matematik sjunker i jämförelse med andra länder. År 1991 avskaffades förhandsgranskningen av läromedel och idag ligger det på organisationen och/eller läraren att välja läromedel som leder till att elever utvecklar de förmågor som svarar mot kursplanen i matematik. I elevers utveckling av matematiska förmågor spelar kommunikationen en betydande roll (Ahlberg, 1995; Säljö, 2015). Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppgiftstyper elever får arbeta med genom samtalsbilderna som finns i elevböckerna Favorit matematik 1-3 samt vilka huvudräkningsstrategier elever i årskurs 1-3 ges möjlighet att utveckla i samma läromedel. Syftet är även att undersöka hur och i vilken utsträckning som uppgifterna och samtalsbilderna uppmanar eller inbjuder elever att kommunicera matematik verbalt. Slutligen vill vi undersöka om det finns någon progression mellan årskurserna 1-3 vad gäller huvudräkningsstrategier och uppgiftstyper. Metod: I studien har olika analysinstrument använts. Vi har valt att göra en innehållsanalys med en kvalitativ och kvantitativ del. Det innebär att även vårt analysinstrument utgörs av en kvalitativ del och en kvantitativ del. Den kvalitativa analysen handlar om att identifiera analysenheter och variabler och den kvantitativa delen avser hur frekvent varje variabel är. Resultat: Resultatet visar att elever får tillfälle att möta och pröva olika uppgiftstyper och huvudräkningsstrategier i arbetet med samtalsbilderna och de tillhörande frågorna i Favorit Matematik 1-3. Elever får dock inte möjlighet att utveckla sina matematiska förmågor i lika stor utsträckning via kommunikationen som rekommenderas i lärarhandledningen. Vad gäller progressionen för uppgiftstyp och strategi, finns det ingen jämn tillväxt eller minskning utan det ökar och minskar ojämnt.

The main aim of this thesis is to determine which type of knowledge is most prevalent in activities that are based on historical sources in two Swedish textbooks published for History 1b, aimed for upper secondary school students. This was achieved with the use of Ammert and Sharp’s (2016) matrix called “Knowledge types in textbook activities”, which categorizes the type of knowledge generated through textbook activities into four categories: Statement, Explanation, Reflection/analysis, and Emancipatory. The results of this study show that statement questions are the most common questions provided in both textbooks’ source-activities, while emancipatory questions is only shown once. Furthermore, by studying the source-activity sections’ function in relation to the textbook’s main text it could be concluded that textbooks whose source-activity sections’ function is to problematise the content of the main text need to include more explanatory, reflecting/analyzing and emancipatory than textbooks whose source-activity sections’ function is to both create and problematise new knowledge that is not related to the main text. This is due to the latter’s need of statement activities for the pupils to absorb and understand the new knowledge that is presented, while the same is achieved in the former’s relation to the main text. Finally, this study shows the advantage a teacher has in using this matrix when purchasing new textbooks and planning the course content. By using this method the teacher can both improve their selection of textbooks and create activities that compliment the knowledge generated through the textbook activities, which leads to the teacher’s job becoming more efficient and effective.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka bilder av det nutida Kina, och vilket historiebruk som förmedlas i sju svenska läroböcker för gymnasieskolans historieämne. Detta görs genom en kvalitativ text- och bildanalys som delas in i två delar; en orientalistisk diskursanalys om skapandet av “den andre” utifrån Hägerdals två teoretiska begrepp Exotism, i denna undersökning kallad “Den andre”, och Positionell överlägsenhet, samt Klas-Göran Karlssons historiebrukstypologi. Urvalet av böcker sker genom att de sju vanligast förekommande läroböckerna i kursen historia 1b valts ut. Resultatet visar att traditionella bilder av Kina lever kvar i form av synen på Kina som ett hot, ett land med starka kontraster, tudelad fascination och fruktan, att man bedöms efter den västerländska världens utveckling, och som beroende av stimulans från västvärlden för att kunna utvecklas som land. Undersökningen visar att det moraliska och ideologiska, tillsammans med det existentiella, historiebruket dominerar i läroböckerna.

<p>Med utgångspunkt i postkolonial teori är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre läroböcker för religionskunskap för grundskolans senare år ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar på frågorna: Hur uttrycks en föreställning om ’vi’ och ’dem’ i text och bild? Vilken islambild skapas utifrån detta? I vilken mån är läroböckernas islambild orientalistisk?</p><p>Med en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. Läroböckernas bilder undersöks på två sätt: i vilka länder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremål befinner sig samt på vilket sätt de avbildas – med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrån, ovanifrån eller i ögonhöjd med betraktaren samt på nära, medellångt eller på långt avstånd.</p><p>Uppsatsens slutsats är att det i de tre läroböckerna ges uttryck för en föreställning om ’vi’ och ’dem’ på ett sätt som framställer ’dem’ som annorlunda ’oss’, att ’de’ befinner sig på ett geografiskt och socialt avstånd från ’oss’ och att ’de’ är underlägsna ’oss’. Den islambild som utifrån detta skapas är orientalistisk. Islambilden är dock något olika i de olika läroböckerna. I Religion och liv 9 är islambilden starkt orientalistisk, i SO Direkt Religion är den orientalistisk och Religion Punkt SO 3 svagt orientalistisk.</p>

<p>Inledningsvis identifieras de mål i kursplanen för fysik B på gymnasieskolan som har kvantmekaniskt innehåll. Syftet med detta arbete är att genom en textanalys utifrån dessa identifierade kursmål, beskriva hur fem gymnasieläroböcker i fysik B tar upp de utvalda målbeskrivningarna. När det gäller hur atomers struktur presenteras, saknar en av böckerna en modern kvantmekanisk beskrivning och tre böcker ger ingen modern kvantmekanisk beskrivning av elektronernas positioner i en atom. Problem med hur spinn ska beskrivas finns överlag i alla böckerna. Alla läroböckerna förankrar sin framställning om sambandet mellan energinivåer och atomspektra i Bohrs atommodell. Alla introducerar också fotonbegreppet på liknande sätt; genom Plancks kvanthypotes och Einsteins ljuspartikelantagande (när han förklarade den fotoelektriska effekten). En sammanfattning av slutsatserna blir att det finns vissa problem med framställningen av kvantmekaniska fenomen i läroböckerna och i synnerhet då det gäller atomers struktur. Detta kan medföra problem när eleverna ska uppfylla kursplanens mål.</p> / <p>In the national syllabus for the B-course in physics for the Swedish upper secondary school, there are some stated objectives to be achieved. This paper identifies the objectives that have quantum mechanical related content. The aim is then to analyse how five Swedish textbooks for the B-course in physics for upper secondary school describe physics that are related to these identified objectives. One of the books do not have a quantum mechanical description of the structure of the atom and two of the other books lack a quantum mechanical description of the positions of the electrons inside an atom. There is a general problem how spin is presented. All books describe the electronic energy levels and atomic spectra in the light of the atomic model of Bohr. All books do also introduce the photon in the quantum hypotheses of Planck and Einstein’s explanation of the photoelectric effect. The main conclusion of this study is that there are some problems how the textbooks present physics that have quantum mechanical related objectives in general, but in particular those parts that are related to the atomic structure. This can lead to problems for the students to fulfil the goals in the syllabus.</p>

<p>I detta examensarbete diskuteras frågor kring lärares val av läromedel igymnasieskolans engelskundervisning. Läroboken har en mycket stark roll inom skolan,framför allt inom språkundervisningen, även om lärarna är fria att välja att arbeta utanen lärobok. Syftet med detta examensarbetet är att studera varför lärare väljer att arbetamed en lärobok, eller varför de väljer att arbeta med annat material i sin undervisning.Tanken är att diskutera vilka eventuella för- och nackdelar en lärobok har framför andraläromedel och förklara dess popularitet.</p><p>I examensarbetet presenteras tidigare forskning inom ämnet, samt annan litteraturkopplat till området, följt av egen datainsamling i form av intervjuer. Den tidigareforskningen visar på att en stor del av lärarna arbetar med lärobok, och att läroboken isig är kritiserad, men även nödvändig för många. Läroboken fungerar som stöd ochskapar ordning och struktur som är oerhört viktig för många elever och lärare.</p><p>Den litteratur och forskning som presenteras fungerar som inramning av ämnet ochlägger grunden för diskussionen och de intervjuer som presenteras i examensarbetet.Intervjuerna ger möjligheten att studera fyra lärare med olika lång erfarenhet inom yrketoch på så vis få en inblick i deras arbete och vardag inom gymnasieskolan. Lärarnaanvänder sig av läroboken i olika stor utsträckning, men sammanfattningsvis kan detsägas att läroboken har flera positiva effekter på undervisningen, men att valet avläromedel i grunden ligger på eleverna och själva läroboken.</p><p>I slutet av examensarbetet knyts den tidigare presenterade litteraturen ochforskningen samman med intervjuerna för att forma en diskussion där läroboken ochalternativa läromedel diskuteras sida vid sida. Det visar sig att läroboken är ett merkomplext fenomen där flera aspekter måste tas i hänsyn innan den kan förkastas ellerhyllas. En bra lärobok kan vara ett vara ett viktigt stöd för både lärare och elever, medanen undermåligt använd lärobok kan hämma undervisningen. Gråskalan mellan dessa tvåär naturligtvis omfattande och det är närmast omöjligt att påstå att den ena är bättrelämpad än den andre utan stor inblick i både läraren och elevernas situation.</p>

<p>Kultur är viktigt inom språkundervisningen. De flesta forskare är överens om är att kultur är inlärd, och resultat av en process, att den kommuniceras via språket och att den är ett socialt samspel. Däremot visar forskningen att inom undervisningen har kultur alltid liktställs med faktainformation samt att kultur presenteras som en enhetlig produkt, ett ”fullbordat faktum” där traditioner, vanor, sätt att vara och tänka blandas med fakta om målspråkslandet.</p><p>Syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur innehållet i gymnasieskolans textböcker i spanska har förändrats över tiden utifrån ett kulturellt perspektiv. Genom att analysera både texter och illustrationer har jag studerat vilka kulturella aspekter som dominerar samt vad som utelämnas. I analysen har också ingått att se vilka delar av den spansktalande världen som står i fokus och om bilden av denna är enhetlig eller varierande.</p><p>Resultatet visar att förändringarna är små mellan åren 1973-2007. Kultur presenteras som faktainformation där den geografiska aspekten dominerar. Spanien är landet som dominerar och bilden är i stort sett enhetlig. Relativt lite om övriga spansktalande länder tas upp men också här dominerar enhetskulturen.</p><p>I de tidiga böckerna presenteras materialet som en förberedelse inför framtiden, ett perspektiv som inte finns i den senaste boken där det mer handlar om interkulturell förståelse här har det således skett en förändring.</p>