: Denna studie har som syfte att öka kunskapen om läromedel i svenska som andraspråk i årskurs 3 och undersöker vilka möjligheter andraspråkslever erbjuds för att utveckla sin läsförståelse. Läsförståelsen påverkas av olika faktorer såsom ordförråd, läsförståelsestrategier, kunskap om olika textgenrer, bilder som illustrerar texterna samt huruvida texterna är autentiska eller icke autentiska. Schemateorin belyser även förkunskapernas roll för att få en god läsförståelse. I studien används en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka vilka textgenrer och arbetsuppgifter eleverna möter i två läromedel i svenska som andra språk, nämligen Briljant Svenska 3 och Språkis-svenska för nyfikna B. Resultatet visar att eleverna för det mesta möter berättande, icke autentiska texter som är illustrerade med bilder som stämmer med textens innehåll. Läsförståelseuppgifterna som eleverna möter består framförallt av direkta frågor.

En läroboksstyrd matematikundervisning innebär mindre möjligheter att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om lärares varierande undervisning om problemlösning i och utöver lärobok i årskurs 2. Fyra frågeställningar användes för att uppnå syftet. Hur många problemlösningsuppgifter finns det i läroböcker i årskurs 2 och hur många av dessa kan definieras som rika problem? Vilka uppgifter arbetar lärare med utöver lärobok? Hur menar lärarna att de utvecklar elevernas problemlösningsförmåga? Som teoretisk utgångspunkt användes rika problem, rika matematikuppgifter och Schoenfelds ramverk för matematiskt beteende. De metoder som användes var textanalys, observationer och intervjuer. Resultatet visar att av 1467 uppgifter i läroböcker var 64 stycken problemlösningsuppgifter. Av dessa 64 kunde 10 definieras som rika problem. Tre av de fem lärarna arbetade med rika matematikuppgifter när de arbetade utöver lärobok. Lärarna menar att de utvecklar elevers problemlösningsförmåga genom att arbeta med grundliga matematiska kunskaper, problemlösningsstrategier, metakognitiva frågor och klassrumsklimatet.

No description available.

Hur Svenska kyrkans gudstjänstliv presenteras i sex olika läroböcker från 1973, 1980, 1997, 2001, 2014 och 2017. Resultatet jämförs med gällande läroplan och Grace Daies teori om sekularisering.

Historiska talsystem är sedan den nya läroplanen trädde i kraft 2011 en del av kursplanen i matematik. Det betyder i sin tur att läromedel som har för avsikt att spegla kursplanen i matematik säkerligen kommer ha uppgifter relaterade till exempelvis det babyloniska talsystemet eller det egyptiska talsystemet för att nämna ett par. Den här läromedelsanalysen har för avsikt att utforska just den här typen av uppgifter. Vad är utmaningen i uppgifterna? Hur kan dessa uppgifter utveckla elevers matematiska förmågor? Dessa två frågor är utgångspunkten för den här studien. Genom att kvalitativt undersöka fyra läromedel för årskurs 4 till 6 presenteras olika typer av uppgifter och vad de kan erbjuda elever gällande just utmaningar och matematiska förmågor.    Läromedlen som analyseras är fyra böcker som förekommer i svenska skolor; Pixel 5a, Eldorado 6b, Koll på matematik 6b samt Mera favoritmatematik 6a. Ett brett spann av uppgifter analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk om konceptuella och kreativa utmaningar (Jäder, 2019; Lithner, 2008). I läromedlen finns det många liknande uppgifter men också många som skiljer sig åt vilket öppnar upp för olika typer av både konceptuella och kreativa utmaningar. Olika typer av uppgifter gör också att olika förmågor kan utvecklas. Vissa uppgifter har både potentialen att utmana elever konceptuellt och/eller kreativt, men också potentialen att utveckla de matematiska förmågorna. Den avgörande faktorn för huruvida de olika matematiska förmågorna kan utvecklas är oftast mängden information eller instruktioner som eleven ges av läromedlet. / Historical number systems are since 2011, when the new curriculum was introduced, part of the mathematical subject. That means that educational mathematical workbooks that intend to contain what is in the course plan surely will include tasks related to the Babylonian or the Egyptian number systems, for instance. The purpose of this analysis is to explore tasks of this subject. What is the challenge of these tasks? How can these tasks develop the mathematical skills of pupils? These are the two questions this study seeks to answer. Through a qualitative analysis of four different workbooks for year 4 to 6, various tasks are presented in terms of challenges and possibilities.   The four analysed workbooks are all used in Swedish schools; Pixel 5a, Eldorado 6b, Koll på matematik 6b (Understanding mathematics) and Mera favoritmatematik 6a (More favorite mathematics). A wide range of tasks are analysed with a theoretical framework concerning conceptual and creative challenges (Jäder, 2019; Lithner, 2008). There are many similar tasks but also many different and unique ones which allows for different kinds of challenges and possibilities to develop mathematical skills. Some tasks have the potential to both challenge students conceptually and/or creatively but also develop their mathematical skills. The deciding factor whether a task has the potential to develop students’ mathematical skills is usually the amount of information or instructions provided by the workbook.

Denna studie undersöker de fyra senaste utgåvorna av läromedlet Religion och liv. Med hjälp av Stuart Halls teori om representation undersöks på vilket sätt kristna, kristen tro och kristet liv framställs i läroböcker för högstadiet.

Den svenska skolan har ett jämställdhetsuppdrag som är förtydligat i skolans styrdokument och det påverkar hela skolans verksamhet. Undervisningen och valet av läromedel ska vara i riktlinje med skolans jämställdhetsmål och skolans värdegrund. Det läromedel som används mest i undervisningen i den svenska skolan är läroböcker och de har stor påverkan på skolelevernas kunskapsbildande.Att granska läroböcker ur ett genusperspektiv är viktigt för att undersöka hur män och kvinnor porträtteras i bilder och i text. Man undersöker hur många kvinnor samt män som porträtteras och hur de porträtteras, man undersöker om det finns tydliga könsstereotyper och skillnader i hur män och kvinnor porträtteras.I examensarbetet redogörs det för vad forskning skriver om hur män och kvinnor porträtteras i läroböcker ur ett genusperspektiv. Finns det skillnader i hur män och kvinnor porträtteras och vad är skillnaderna. I alla de granskningar av läroböcker som är med i examensarbetet kommer de fram till att det finns skillnader i hur män och kvinnor porträtteras. Skillnaderna kan handla om att det finns en överrepresentation av män i läroböckerna jämfört med representation av kvinnor, att det existerar stereotypiska könsroller i läroböckerna och att i de flesta läroböcker representeras inte kvinnor i kapitel om politik. I examensarbetet redogörs det också för om porträtteringen av män och kvinnor i läroboken stämmer överens med skolans jämställdhetsmål och värdegrund.

SammanfattningNationell och internationell forskning belyser att familjer och kärleksrelationer konstrueras på ett ensidigt sätt i läromedel, med ett starkt kärnfamiljsideal. Det rör sig exempelvis om att det främst är kvinnor som skildras i den privata sfären (Mahamud 2005), samtidigt som det problematiseras att vara ensamstående eller leva tillsammans som ogifta (Mohammed 2007) Samkönade relationer tenderar att utelämnas (Hickman 2012; Mattlar 2006), och i de fall hbt-teman behandlas sker det snävt och distanserat (Larsson & Rosén 2006).Studiens syfte är att analysera hur familjer och kärleksrelationer konstrueras genom text och bild i läromedel inom sfi och anknyter till kritisk diskursanalys. Den behandlar tre nybörjarläromedel för sfi. I analysen används Kress och van Leuweens (2001) multimodala diskursanalys i kombination med Hallidays funktionella grammatik (Halliday & Mathiessen 2014). Utgångspunkten för analysen är frågeställningar utarbetade från språkets ideationella, interpersonella och textuella metafunktion (Kress & van Leuween 2006). Analysen har även ett transdisciplinärt anslag, då den lutar sig mot begreppet hegemoni samt relaterade koncept.Resultatet visar att den vita kärnfamiljen med olikkönade föräldrar utgör subjektet och utgångspunkten i läroböckerna. Frånsteg från detta ideal används som en pedagogisk resurs för att mana till diskussion och förmedla berättelser på ett sätt som sätter de avbildade grupperna i objektposition samt stärker deras minoritetsstatus. Samkönade relationer inkluderas i endast ett av läromedlen. Där konstrueras de som objekt för diskussion och analys samtidigt som personerna varken framträder som individer eller får ta plats i läromedlets narrativa huvudfåra. Denna selektivitet präglar även läromedlens avbildning av etnisk och kulturell variation samt ensamstående föräldrar. Ur ett genusperspektiv är slutligen kvinnor mest framträdande i processer som anknyter till barn och relationer. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

SammanfattningUndervisningen i matematik är starkt beroende av läroböcker. Tidigare granskades läroböcker av staten, men i samband med decentraliseringen av skolan avskaffades denna granskning.Läroböckernas innehåll och upplägg skall styras av styrdokument och kursplaner. Detta inger en stark tilltro till läroböckernas tillförlitlighet. Tidigare forskning visar att undervisningen i matematik har mer fokus på inlärning av strategier på bekostnad av begreppsförståelse, på grund av läroböckernas proceduella karaktär. Dock ser läroböckernas upplägg olika ut, både vad gäller innehåll, begrepp och procedurer.Vår studie innebär att genomföra en komparativ läroboksanalys med fokus på skriftliga räknemetoder som matematiskt område. Syftet är att belysa hur olika läroböcker i matematik för årskurs 3 behandlar skriftliga räknemetoder inom addition och subtraktion samt hur detkan relateras till Lpo94 och Lgr11.Metoden för studien består av en analys där läroböcker i matematik analyseras.Analysredskapet har vi själva konstruerat för att möta studiens syfte. Analysen är avkomparativ karaktär, där de olika läroböckerna jämförs, i form av en kvantitativ innehållsanalys. Utifrån resultatet av analysen framkommer en stor variation av hur stor del de analyserade läroböckerna tillämpar skriftliga räknemetoder. Variationen gör sig ocksåtydlig i hur många olika strategier läroböckerna erbjuder vid utförande av skriftliga räknemetoder. Samtliga läroböcker använder uppmaningar, frågor eller exempel som formulerar vad som förväntas av eleven under utförandet av olika uppgifter. Slutsatsen visar att samtliga läroböcker går i linje med rådande styrdokument och aktuell forskning men i olika omfång. Detta innebär att lärare bör inta ett kritiskt förhållningssätt till val av läroböckeroch dess roll i undervisningen. / Program: Lärarutbildningen

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur genus och sexualitet konstrueras i läroböcker för ämnet idrott och hälsa. Studien svarar på följande frågeställningar: ”Vilka normer om kön och sexualitet förmedlas i läroböcker för ämnet idrott och hälsa?” och ”Hur förmedlas och uttrycks normer om kön och sexualitet i läroböcker för ämnet idrott och hälsa?”. Metod Tre stycken läroböcker, skrivna utifrån gällande läroplaner i ämnet idrott och hälsa, analyserades med utgångspunkt i diskursanalys som metodologisk ansats. Materialet granskades kritiskt och delades in i åtta olika teman utifrån vad som talades om och hur det talades om detta. Utifrån teman identifierades fyra diskurser: könsrollsdiskursen, kvinnor som problemdiskurs, män som normdiskurs och heteronormativitetsdiskursen. Dessa diskurser analyserades med utgångspunkt i Hirdmans genussystem och alternativa genusformler som Grahn har tagit fram och som sedan användes för att diskutera studiens resultat. Resultat Studiens resultat visar på att läroböckerna utgår ifrån två identifierade kön som tillskrivs specifika egenskaper och beteenden. Dessa två binära kön, flickor/kvinnor och pojkar/män, sätts ständigt i relation med varandra och beskrivs som dikotomier till varandra. Kvinnor framställs ofta som problematiska och bristfälliga medan män framställs som norm och utgångspunkt. Analyserade läroböcker består delvis av könsspecifik text men de inkluderar könsneutral text i flera sammanhang. I både bild och text framkommer normer som kan kopplas till heteronormativitet. Att två av tre läroböcker exkluderar HBTQ-identiteter helt och att en bok behandlar homosexualitet endast i ett särskilt stycke tyder på att heterosexualitet framträder som norm i läroböcker. Slutsats Slutsatsen är att genom att jämföra och särskilja flickor/kvinnor och pojkar/män med varandra skapas olika normer gällande genus. Att exkludera eller särbehandla HBTQ-identiteter i läroböcker påverkar och konstruerar normer om sexualitet. / Aim The aim of the study is to investigate how gender and sexuality are constructed in textbooks designed for the subject Physical education and Health. The study will answer the following research questions:” What norms about gender and sexuality are conveyed in textbooks for sport and health?” and” How are norms about gender and sexuality conveyed and expressed in textbooks for sport and health?”. Method Three textbooks, written along current curriculum in the subject of sport and health, were analyzed with a discourse analysis as methodological approach. The material was critically reviewed and divided into eight different themes based on what was talked about and how it was talked about. Based on the themes, these four types of discourses were selected: gender discourse, women as a problem discourse, men as a norm discourse and heteronormativity discourse. These discourses were analyzed on the basis of Hirdman's gender system and alternative gender forms developed by Grahn and then used to discuss the result of the study.  Results The results of the study indicate that the textbooks are based on two identified sexes which are attributed to specific characteristics and behaviors. These two binary sexes, girls/women and boys/men, are constantly put in relationship with each other and described as dichotomies to each other. Women are described often as problematic and deficient, while men are presented as a norm and origin. Analyzed textbooks consist in part of gender-specific text but include also gender-neutral text in several contexts. Both, pictures and text show norms that can be linked to heteronormativity. The fact that two of three textbooks completely exclude LGBTQ identities and that one book involves homosexuality only in a particular part suggests that heterosexuality appears as the norm in textbooks. Conclusions Findings in this study indicate that by comparing and distinguishing girls/women and boys/men with each other create different norms regarding gender. Norms about sexuality are affected and constructed because textbooks exclude LGBTQ identities and treat them differently compared to heterosexuality.