Denna kvantitativa innehållsanalys har undersökt representationen av kvinnor och män i läroböcker i engelska. Läroböckerna är skrivna för årskurs 4-9. Läroböckerna heter Happy year 4, Happy year 5, Happy year 6, Happy year 7, Happy year 8 och Happy year 9. De analyserade läroböckerna används i svenska skolor och är utgivna efter att lgr11 började användas. Analysen delades in i fem kategorier, vilka var; Yrken, Aktiviteter, Hemmet, Kända och historiska människor och Kläder. I analysen fann man en överrepresentation av kvinnor i hemmet. Det fanns fler män än kvinnor representerade i yrken. Männen hade även flera olika typer av yrken jämfört med kvinnorna i läroböckerna. Fler kända och historiska män än kända och historiska kvinnor fanns representerade i läroböckerna. Fler män utförde aktiviteter jämfört med kvinnorna i läroböckerna. Denna överrepresentation av antingen män eller kvinnor i de olika kategorierna ledde till att jämställdheten i läroböckernas samt läroböckernas genusperspektiv ifrågasattes.

Syftet med studien är att analysera uppgifter under problemlösningsrubriker i läroböcker, för att se hur stor andel av dessa uppgifter som verkligen är problemlösningsuppgifter, hur de fördelades mellan års­kurserna 4, 5 och 6 samt var i läroboken de är placerade. Totalt analyserades 573 upp­gifter fördelade på två läroboksserier för årskurs 4–6 med 3 respektive 6 läroböcker i varje serie.  För att veta vilka uppgifter som kan klassificeras som problemlösningsuppgifter utgick vi från definitionen att det till problemlösningsuppgifter inte ska finnas en färdig metod för hur uppgiften ska lösas. Uppgifter som kan lösas med ett kreativt resonemang kategoriserades som problemlösnings­uppgifter, där kreativt resonemang betyder att en helt ny lösningsmetod måste skapas, eller att en befintlig måste anpassas. För att avgöra om ett kreativt resonemang krävdes för att lösa en uppgift gjordes en kategorisering som baseras på om läroboken presenterar en lösningsmetod som kan imiteras eller anpassas, eller om en ny lösningsmetod måste skapas. Det är enbart uppgifter i de två senare kategorierna som klassificeras som problemlösningsuppgifter.  Det sammanställda resultatet för alla läroböcker visade att 67 % av de analyserade uppgifterna var problemlösningsuppgifter. Då det finns rutinuppgifter bland uppgifter som läroboksförfattarna utger vara problemlösningsuppgifter, finns det risk att elever inte får den tid som var tänkt till att utveckla problemlösningsförmågan.  Resultatet visar att problemlösningsuppgifterna är relativt jämnt fördelade mellan årskurserna 4–6 inom läroboksserierna. Det innebär att problemlösningsförmågan får utvecklas under en längre tid. Dessutom visade det sig att nästan alla problemlösningsuppgifter återfinns i slutet av ett kapitel. Eftersom alla elever inte hinner arbeta sig igenom alla uppgifter i ett kapitel, blir det viktigt att läraren gör att urval för att alla elever ska ges möjlighet att arbeta med problemlösningsuppgifterna i slutet av kapitlet.  Studiens resultat kan bidra till en medvetenhet som är viktig för att lärare ska kunna anpassa sin undervisning inom problemlösning utifrån lärobokens möjligheter och begränsningar.

Sedan svenskämnet introducerades i skolväsendet har vad som ansetts centralt inom ämnet varierat. Över tid uppstod ämneskonceptioner inom ämnet; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Än idag anspelar styrdokument och läroböcker på de tre ämneskonceptionerna, och även en fjärde – svenska som erfarenhetspedagogiskt demokratiämne – har diskuterats. Forskning visar dessutom på en diskrepans mellan vilka ämneskonceptioner som berörs inom studieförberedande- och yrkesförberedande program på gymnasiet. Denna studie har genom en kvalitativ komparativ textanalys analyserat ämnesplanen för svenska 1, samt två läroböcker för svenska 1, för att urskilja vilka ämneskonceptioner som där är synliga. Analysen visade på skillnader mellan såväl ämnesplan och läroböcker, där olika ämneskonceptioner var framträdande, som mellan läroböcker för olika programtyper. Resultaten visade att svenska som färdighetsämne var mer framträdande inom läroboken för studieförberedande program, medan svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne var tydligare i läroboken för yrkesförberedande program. Detta resultat motsäger tidigare forskning.

I denna uppsats analyseras de delar som berör forntiden och vikingatiden, i fyra utvalda läromedel för historia i årskurs 4–6. Analysen syftar till att undersöka om och hur dessa läromedel svarar på kursplanens uttryckliga krav på att undervisningen skall bidra till att eleverna utvecklar en förståelse för hur historia kan användas utifrån olika syfte och mottagare. Syftet och frågeställningarna grundas i kursplanens centrala innehåll och kunskapskraven för historieämnet, och frågeställningarna motiveras av skolinspektionens kvalitetsgranskning av historieundervisningen 2015 som visat på en mängd brister i grundskolans undervisning gällande historiebruk. Tidigare forskning visar på att läroböcker innehar en central roll i historieundervisningen och att läroböcker dagligen används för att planera eller genomföra undervisningen vilket tillsammans med skolinspektionens granskning av undervisningen motiverar en analys gällande i vilken utsträckning läromedel från fyra ledande läromedelsförlag belyser och redogör för begreppet historiebruk. Genom en komparativ analys av de fyra läromedlen framgår det att ett av fyra läromedel redogör för och diskuterar historiebruk. / <p>Godkänt datum 2020-06-09</p>

Uppsatsen studerar tre svenska läromedel som omfattar Samhällskunskap kurs 1b i gymnasiet. Den undersöker om dessa lever upp till skolans styrdokuments krav på saklighet och allsidighet samt tar upp olika demokratimodeller i undervisningen kring demokrati och hur dessa värderas. Den teoretiska utgångspunkten är Robert Dahls idealtyper för fullständig proceduriell demokrati samt tre demokratimodeller: den liberala, den republikanska och den marxistiska. Slutsatsen är att det finns en tydlig bias, där läroböckerna inte lever upp till styrdokumentens krav på saklighet och allsidighet, utan den liberala demokratimodellen dominerar och värdesätts tydligt positivt i relation till alternativen, om de alls diskuteras.

The aim of this study is to examine exercises in English textbooks and how they vary in terms of what cognitive ability they are intended to train. By using Bloom’s revised taxonomy as a framework, we evaluate how the exercises can be used to train the students’ cognitive abilities. In this study, I ask how many of each cognitive ability are being trained when using the chosen English textbooks. According to the results, most of the exercises in the analyzed books help to practice cognitive abilities of a relatively low complexity, such as remember and understand. More complex cognitive abilities such as apply and analyze are rare in comparison and the most complex cognitive abilities, evaluate and create, are nonexistent. This result is similar to other research where Bloom’s taxonomy has been used to classify textbook exercises. Other research has shown that the exercises mostly practice the lower cognitive abilities as well. While there are likely many reasons for this, one reason could be that the textbook authors don’t need to include exercises of higher cognitive complexity because there are no demands for it, according to the Swedish National Agency for Education’s regulatory documents. That includes both older and newer versions of those documents.

No description available.

Uppsatsen består av en diskursanalys som ur ett postkolonialt perspektiv granskar två läroböcker i historia A kursen för gymnasiet. Metoden som används i arbetet är en diskursanalys som ska försöka granska dikotomiseringar och homogeniseringar som kan finnas i skildringarna i läroböckerna. Uppsatsen tar ansats ur Edwards Saids postkoloniala teori Orientalism. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur européer och andra folkgrupper skildras i läroböckerna samt hur dessa skildringar bidrar till generaliseringar och dikotomier av folkgrupper   Resultatet visar att båda böckerna innehåller orientalistiska drag genom homogeniseringar och dikotomiseringar av ett europeiskt ”vi” i västerlandet i motsatsförhållande till Orienten och österlandet. Denna uppdelning mellan öst och väst förekommer särskilt i boken Alla tiders historia Maxi där den blandar olika perspektiv mellan struktur och aktör medan boken Epos Tema är lite mer strukturbaserad och innehåller mindre aktörperspektiv. Båda böckerna skildrar främst ur ett europeiskt perspektiv där skildringen av utomeuropeiska folk och länder sker genom västerländska normer.

Läroplaner i matematik för gymnasiet tar upp att matematik ska kopplas till karaktärsämnen. Särskilt tydligt är det i läroplanen för Matematik 1a, som läses av alla elever på yrkesprogram. Skolverket har i en modul med titeln "Undervisa matematik på yrkesprogram" förtydligat vad som önskas i fråga om att koppla samman matematik med karaktärsämnen. Speciellt finns ett fokus på att uppgifter bör vara autentiska. Lärare låter ofta undervisningen utgå från en lärobok i matematik, snarare än från läroplanen. Det är därför viktigt att läroböcker har god överensstämmelse med läroplanen. Det föreliggande arbetet är en undersökning av huruvida läroböcker för Matematik 1A erbjuder stöd för att koppla samman matematik med karaktärsämnen, samt av i vilken utsträckning sådant stöd är autentiskt. Undersökningen består av analys av totalt fyra uppgifter hämtade från två olika läroböcker i matematik. Bedömningen av uppgifternas autenticitet görs med avseende på en modifierad version av ett ramverk som använts av Skolverket för att skapa instruktioner till hur man konstruerar autentiska uppgifter. Arbetets omfattning är mycket begränsat, varför inga säkra besked kan ges. Undersökningen tyder på att det i läroböcker för Matematik 1A görs försök att sammankoppla matematiken med karaktärsämnen, men att det finns brister i fråga om autenticitet av sådan sammankoppling.

Hållbar utveckling är ett centralt tema i högstadiets biologiundervisning. Det finns dock olika förståelser av hållbar utveckling inom svensk skola. Det ses bland annat i de tre undervisningstraditionerna faktabaserad, normativ och pluralistisk som förekommer i undervisningen. Av dessa är endast den pluralistiska kompatibel med styrdokumenten. Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt dessa undervisningstraditioner finns representerade i läroböcker i biologi. Specifikt om det finns skillnader i representationen av undervisningstraditionerna inom delar av innehållet. Eftersom läroboksanvändningen bland NO-lärare är hög får läroböckernas innehåll och eventuell representation av undervisningstraditionerna påverkan på lärarnas undervisningspraktik. För analysen användes idealtyper där texterna i läroböckerna jämfördes, analyserades och kategoriserades utifrån undervisningstraditionerna. Resultatet visar att alla tre undervisningstraditioner återfinns i läroböckerna, dock finns skillnader i representationen mellan böckerna. Denna skillnad mellan böckerna kan få betydelse för lärares undervisningspraktik och som konsekvens leda till en bristande likvärdighet i undervisningen.