I mitten av 2000-talet gjorde Svenska dagbladet en granskning där tidningen kom fram till att läroböcker spred schablonbilder av invandrare. Det fanns flera undersökningar som visade att även om de negativa bilderna av invandring och invandrare hade tonats ner var böckerna inte klanderfria i sina skildringar. Eftersom jag anser att det är viktigt att läroböckerna inte sprider fördomar och negativa bilder av invandringen som kan leda till att den ökande främlingsfientligheten i vårt samhälla får mer näring, ville jag undersöka hur läroböckerna skildrade invandrare och invandring. I min undersökning valde jag att granska samhällskunskapsböcker på gymnasienivå. Jag valde att granska tre olika böcker och två upplagor av varje bok. En upplaga som kom före 2006 och en upplaga som kom efter 2006. Denna indelning i två perioder gjordes för att undersöka om läroboksförlag och läromedelsförfattare förändrade innehållet under den andra perioden eftersom både medier och forskning hade uppmärksammat problemet med skildringarna av invandringen och invandrare. Mina resultat stämmer överens med tidigare forskning. De visar att det inte förekommer rasistiska eller andra nedvärderande beskrivningar av invandrarna. Däremot knyts invandringen och invandrarna till problem och läroböckernas skildringar av invandringen och invandrare är sällan positiva. Min undersökning visar att de granskade läroböckernas skildringar av invandrare och invandring är något mer negativ under den andra undersökta perioden än den var under den första undersökningsperioden.

Undersökningen går ut på att granska tre läroböcker för årskurs 1 i gymnasiet i religion. Det som granskas i dessa är böckernas texter om hinduism. Hinduismen är en Indisk religion som inte är så vanligt förekommande i Sverige, och Indien har under 50 år varit koloniserat av Storbritannien. För att granska texterna om hinduismen kommer utgår jag från ett postkolonialt perspektiv. Det postkoloniala perspektivet finns inom många vetenskaper, och granskar koloniserade länder och olika aspekter av kulturen utifrån det faktum att landet har varit koloniserat, med ett fokus på kolonialmaktens påverkan. Utifrån fyra definierade punkter granskar jag de tre läromedlen och analyserar texterna om hinduism, och kommer fram till att ett postkolonialt perspektiv belyser flera problematiska formuleringar och beskrivningar. Undersökningen om helhet, även om den enbart granskar tre läroböcker av alla de som finns på marknaden, visar att en granskning av hur hinduismen presenteras i läroböcker för gymnasiet kan vara relevant och hjälpa till med att ge eleverna en mer nyanserad bild av hinduismen.

Nationalismens utbredning i svenska läroböcker förändras med tiden i form av illustrationer, omfattning samt text-och bildmaterial. De böcker som jag studerat i denna uppsats är valda utifrån tre tidsnedslag (1920-, 1960-, 2000-tal) där varje tidsnedslag representerar en form av nationalism som både är lik och olik de andra tidsnedslagen. Genrellt sett så utvecklas nationalismen i takt med samhällets förändringar och ideologier. Det är utifrån samhällets behov som nationalismens utbredning tar form, vilket sedan påvisas i läroböckerna. Historiskt har nationalismen i svenska läroböcker gått från att fungera som propagandamaterial till att spegla en typ av mångkulturalism. / The spread of nationalism in Swedish textbooks change over time in the form of illustrations, amplitude of text and images. The books I studied in this paper are selected from three time strikes (1920 -, 1960 -, 2000's) where every time strike represents a form of nationalism that is both like and unlike the other times. General speaking, nationalism developed in pace with social changes and ideologies. The spread nationalism is based on the shape of society, which then is detected in the shape of the textbooks. Historically, nationalism in Swedish textbooks has gone from serving as propaganda material to reflect a type of multiculturalism.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera hur kvinnor och män konstrueras i läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan. För att uppnå syftet har vi utgått från frågor som rör mönster och skillnader i hur kvinnor och män konstrueras. Vi har även använt oss av mer precisa frågor, frågor som rör kvinnors och mäns sysselsättning, vilka roller de tilldelas samt i vilka sammanhang de förekommer i läroböckerna. Studien omfattar tre läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolans A-kurs. Den metod vi valt för vår studie är socialsemiotiken som vi använt oss av för att analysera såväl text som bild i läroböckerna. Analysen av empirin resulterade i sex kategorier som visar på mönster i hur kvinnor och män konstrueras: Mannen som viktig för samhället, Kvinnan som den ursäktade makthavaren, Mannen som kriminell, Kvinnan som utsatt, Mannen som grovarbetare samt Kvinnan som omsorgsgivare. I sammanläggandet av dessa sex kategorier kan tre stycken dikotomier bildas. Vad dessa sammantaget visar är att ett isärhållande av kvinnor och män är något genomgående i läroböckerna. Kvinnan gör en sak, mannen en annan. Nyckelord: genus, kön, textanalys, bildanalys, socialsemiotik, läroböcker

Even though discrimination of gender in schools and general workplaces is prohibited by Swedish law, there are reports and witness accounts that suggest that discrimination, such as sexual harassment, still exist in Swedish schools. The main purpose with this essay is to look into how questions concerning gender related issues and equality between the sexes is treated in the schools governmental directives, and in textbooks, such trying to examine in what way these questions are addressed in schools. I will answer the following: In what way and to what extent do the governmental directives bring up questions concerning gender related issues and equality, and how are the teachers governed into teaching these matters? Has there been any change concerning these matters between Lgr-80 and Lpo-94? What is written in textbooks in social studies about gender rôle and equality and to what extent do they follow the curriculum? Is there any visible change in textbooks written after Lgr-80 and Lpo-94? In order to answer these questions I will analyze the curricula, Lgr-80 and Lpo-94, and textbooks in social studies written on the basis of these curricula. The study showed a more evident governing towards an active teaching and mentoring the students to equality between the sexes, in Lgr-80 than in Lpo-94. The textbooks followed above all Lgr-80 in three of four cases and in the fourth case the curriculum was not followed at all.

Då derivata är ett viktigt begrepp inom avancerad matematik är det viktigt att eleverna på gymnasiet ges goda möjligheter att lära sig detta. Detta faktum, liksom att olika läroböcker ofta intar en central plats i den svenska matematikundervisningen, har lett fram till ämnesvalet för denna studie, vilken utgörs av en analys av hur derivata introduceras i tre olika läroböcker i matematik. Analysen har gjorts utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv, vilket innebär att man betraktar de egenskaper som är viktiga för förståelsen av ett begrepp och skapar variation kring dessa så kallade kritiska aspekter. Ett mål med studien var även att försöka utröna om det finns en överensstämmelse mellan vad som anses kritiskt för lärande av derivata i de tre böckerna, vilka dessa i så fall är och om det är någon skillnad i hur tydligt de olika läroböckerna lyckas presentera dessa aspekter. Resultatet visar att alla tre böckerna fokuserar på i stort sett samma aspekter, men att det finns skillnader i hur detta görs. Studien visar också att även då samma variationer återfinns i olika böcker kan tydligheten påverkas mycket beroende på hur variationerna presenteras.

ABSTRACT                                                                                                                                                                                                                                                                    Annie Karlsson   Genuskonstruktioner i Bilder      Bilder i läroböcker i franska och tyska för högstadiet.   Gender Constructions in Pictures Pictures in French and German textsbooks. Antal sidor: 28                                                                                                                                                                  Syftet med denna uppsats är att studera hur genus framställs i bildmaterial i läroböcker i franska och tyska för årskurs 7 på gymnasiet. Studien bygger på en kvantitativ samt en kvalitativ analys av hur bilder används och kan tolkas i en franskabok och en tyskabok ur ett genusperspektiv. Resultaten av analysen visar att i båda dessa böcker är bilderna stereotypt orienterade. Flickorna har ljusa eller rosa kläder och bär klänningar eller kjolar för läsaren skall förstå att det är en flicka, och killarna har oftast blå eller mörkt sportiga kläder. Bilderna i boken är ibland vilseledande och matchar inte vad som står i texten till bilden. Om läsaren väljer att fokusera på rubriken och bilden istället för att läsa texten till bilden, kan det leda till många betydelser som inte egentligen är relevanta  för just denna bild.     Sökord: genus, läroböcker, bilder, könsroller, bilddidaktik, stereotyp                                                                                                                                                                  Postadress Linnéuniversitetet  351 95 VÄXJÖ     Gatuadress Universitetsplatsen   Telefon 0470-8000   www.lnu.se

Syftet med examensarbetet är att granska läromedel utifrån överensstämmelse med gällande nationella läroplaner, läroböckers uppbyggnad samt behandling av komplexa frågor. I examensarbetet har samtliga läroböcker för gymnasiekurserna geografi 1 och geografi 2 granskats. Läromedelsanalysen bygger på tidigare forskning samt tidigare använda metoder gällande läromedelsanalyser. Resultatet i undersökningen visar att läroböckerna för kurserna geografi 1 och geografi 2 överensstämmer till större del med kursplanerna, dock finns det några få brister i läroböckernas innehåll. Resultatet visar även att det finns likheter och skillnader i läroböckernas uppbyggnad samt hur läroböckerna behandlar komplexa geografiska frågor. Vi har även kommit fram till i undersökningen och av den tidigare forskningen att det viktigt att läroboken ska vara ett komplement till undervisningen och inte styra den.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera vilken typ av läsförståelse som erbjuds i läromedel i svenska, naturkunskap och samhällskunskap i skolans mellanår. Undersökningen söker svar på vilka textrörlighetsdiskurser som kan identifieras i läroböcker i svenska, samhällskunskap (geografi) och naturkunskap i grundskolans mellanår och hur dessa kan förstås i relation till teorier och forskning kring läsförståelse. Undersökningen omfattar analyser av en grundbok med tillhörande övningsbok i vardera skolämne, och genomförs med hjälp av kvalitativ textanalys. De läromedel som analyseras är Bums (svenska), Koll på världen (geografi) och Naturkunskap 6 (naturkunskap). För att identifiera textrörlighetsdiskurserna används af Geijerstams modell för textrörlighet som analysverktyg. Studien visar att samtliga läromedel domineras av en textbaserad textrörlighetdiskurs med en frekvensmässig hög andel av läsförståelsestrategin att dra ut huvudpunkter ur texten. Svenskämnets läromedel innefattar en större bredd av både läsförståelsestrategier och inbegriper samtliga textrörlighetsdiskurser, medan den interaktiva textrörlighetsdiskursen saknas i läromedlen i samhällskunskap och naturkunskap. Inom ramen för svenskämnets läromedel visar kapitlet kring studieteknik flera likheter med fördelningen av textrörlighetsdiskurse och läsförståelsestrategier som läromedlen i samhällskunskap och naturkunskap. Detta problematiseras i relation till foskning och teorier som lyfter fram behovet av många läsförståelsestrategier inom ramen för samtliga textrörlighetsdiskurser för att kunna skapa förståelse för flera olika typer av texter.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur illustrationer och bilder används i ett läromedel i SO, vilket syfte bilderna har, hur bilder används för att introducera ett nytt kapitel, om text och bild samverkar samt hur kvinnor och män framställs genom bilder i läromedlet. För att undersöka detta har jag analyserat bilderna i läromedlet i form av en dokumentanalys där både bild och text har analyserats. Resultatet visar att bilder används som en del av en multimodal text där bild och text samverkar för att förtydliga och underlätta inlärningen, i en del avsnitt används bilder på ett neutralt informativt sätt medan andra delar i större grad innehåller värderande bilder. Kvinnor och män avbildas inte i lika stor utsträckning, det förekommer betydligt fler män än kvinnor både i form av anonyma och namngivna personer. Slutsatsen av min undersökning är att bilderna fungerar väl i ett pedagogiskt sammanhang men att genusperspektivet saknas och att läromedlet därigenom inte följer kursplanen.