Detta arbete har till syfte att undersöka förhållandet mellan innehållet i tre läroböckerna i historia med styrdokumenten gällande för kursen Historia 1b. För att göra denna jämförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förståelse för historieämnet. Jag har också undersökt hur styrdokument och läromedel skapas, detta för att påvisa vilka faktorer, andra än styrdokumentens krav, som spelar in när läromedelsförfattare skriver sina böcker.   De frågor som jag valt att arbete utifrån är dessa; Hur ser läromedlens innehåll ut i jämförelse med kursplanens och dess mål? Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i läromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats än andra? Sker detta i överensstämmelse med styrdokumenten? Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förståelse för historieämnet och nå de mål som kursplanen sätter upp enbart genom att studera läroböckerna? Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och läromedel?   För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad på en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (främst) textanalytiska metoder som gått ut på att tolka materialet ur både ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv.   I min studie finner jag att; 1) läromedlens innehåll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mål, och att vissa aspekter av dessa krav och mål erhåller mer fokus än andra i läroböckerna, 2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lärobokstraditionen än de nya styrdokumenten, 3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förståelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck på flera olika sätt, och 4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av läromedel och styrdokument, bland dessa märks tydligast olika politiska klimat, samhällsdebatt, nationella riktlinjer och främst lärobokstraditionen.

The aim of this study is to examine the existence of norms in three Spanish textbooks intended for upper secondary school in Sweden. One category of norms, gender norms, is selected for analysis. The focus of the analysis is on how gender norms are represented in the textbooks. The concept of gender also includes - in addition to the relation between man och woman - ethnicity, sexuality and disability. The three analysed textbooks are Caminando 3, Vistas 3 and El Sur paso 3. For this purpose, Norman Fairclough’s Critical Discourse Analysis (CDA) is the method used to examine the discourse of gender in textbooks on a textual, a scholastic and a societal level. The results show that the gender equality is high in the textbooks, both on an individual level as well as on a societal level. Most of the Spanish-speaking nationalities are represented in the textbooks, but the image given of Spanish and Latin American people is a templated, stereotypical one – especially the image of the native American.  Not much space is spared for the disabled or people with divergent sexuality in the textbooks, where the normally functioning, heterosexual person is a norm. If wanting to meet the demands in the curriculum and to be representative for the diversity in society, the authors of textbooks need to reconsider their strategy and include a great variety of people in their textbooks.

This study aims to investigate how women’s and men’s religious and cultural experiences are represented in three religious studies textbooks for the new curriculum GY11. The chapter on Hinduism in each book has been analyzed and subsequently compared to one another. This study focuses on both qualitative and quantitative representation; how much space is given to each sex and what types of experiences are presented. The method used is framing, which means recurring themes and attitudes about said groups have been looked for. The results show that both the quantitative and qualitative representation of Hindu women and men is relatively even, which shows a positive development from textbooks published a decade ago.

The aim of this paper is to examine how gender and religion is described and portrayed in relation to one another in Swedish textbooks. The research questions used in order to reach the aim of the study is what interpretation of gender and feminism is represented in the textbooks and is the gender perspective consistent regarding all religions described in the textbooks, or does it vary depending on which religion that is described? This study is based on four Swedish textbooks used when teaching religion in Swedish upper secondary school. The books chosen are published after the most recent curriculum for the upper secondary school, published in 2011. The curriculum gave new directions stating that questions of gender in relation to religion should be a part of the education. The material is subject for qualitative content analysis and the extracts are analysed with Judith Butler’s performativity theory and three feminist theories. The feminist theories used are based on three different perspectives – biological determinism, social construc- tivism and postcolonialism. The result of the study shows a lack of postcolonial feminist perspective, while a biologi- cal approach towards gender is dominating the textbooks. Representation of gender as a social construction occurs, but not as frequently as the biological approach. In addition to this result the study also shows that the gender perspective represented varies depending on which religion being described. The representations regarding Hinduism and Islam are dominated by a biological approach towards gender, while the authors present a broader perspective on Christianity.

Denna uppsats har undersökt hur totalitära ideologier framställs inom läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Metoden som har utgjort grunden för analysen har varit Faircloughs kritiska diskursanalys som genomsyrats av ett poststrukturalistiskt perspektiv. Materialet har varit tre stycken samhällsböcker riktade mot kursen Samhällskunskap 1B. Olika avgränsningar som definition på totalitarism har gjorts och avgränsningar mot andra ämnen för att kunna konkretisera undersökningsfältet. Uppsatsen har kunnat blottlägga att läroböckerna behandlar tre totalitära ideologier, socialism (kommunism), fascism och nationalsocialism. Dessa olika totalitära ideologier behandlas även olika i avseende av framställning, utrymme och ideologisk genomgång. Sovjetisk socialism (kommunism), fascism respektive nationalsocialism beskrivs utifrån händelser medan marxistisk socialism beskrivs utifrån ideologiska grunder. Den marxistiska socialismen har en positiv bild medan de andra ideologierna har en negativ bild representerad i texterna. Uppsatsen största resultat är att läromedlen inte erbjuder några kunskap om vad fascism och nationalsocialism står för ideologiskt utan endast vilka historiska händelser dessa två ideologier har utfört som till exempel förintelsen. Även kan sägas att resultatet i uppsatsen inte är generaliserbart då för få läroböcker undersöks samt att man inte vet hur eleverna, läraren eller klassrummet använder böckerna och går igenom ämnena. Endast i dessa tre läroböcker kan resultatet vara gällande.

I denna uppsats analyseras de fyra marknadsledande läroböckerna i historia för årskurs 7‒9 med syftet att undersöka om, och hur, de bidrar till undervisning om historiebruk. Syftet och frågeställningarna utgår dels från kursplanen i historia, framförallt dess lärandemål om historiebruk samt de till det kopplade kunskapskraven, dels från en rapport av Skolinspektionen 2015 som visade på stora brister i undervisingen om historiebruk.I uppsatsen visar jag att läroböckerna i varierande men liten grad tar upp historiebruk. Jag kommer fram till att historiebruk sällan tydliggörs och att det ofta framstår som att elever utan föregående förklaring ska kunna genomföra egna tolkningar av historiebruk.

Läroböcker har en stark ställning och fyller viktiga funktioner i många ämnen i skolan. I och med decentraliseringen av skolan har ansvaret för läromedelsgranskning förflyttats från staten till de enskilda lärarna. Ansvaret ställer högre krav på lärarnas förmåga att kritiskt granska och välja läroböcker av god kvalitet. För att lärare ska kunna granska läroböcker är det bra att ha verktyg för att tränga in i och analysera läroböcker utifrån olika perspektiv.    Syftet med studien är att genom en multimodal analys undersöka olika modaliteters funktion och samspel i sex läroböcker i historieämnet avsedda för årskurs 4-6. De modaliteter som undersöks är brödtext, bild, bildtext och rubriker. Studien utgår ifrån ett designteoretiskt multimodalt perspektiv där lärande ses som en process och människan skapar mening genom att integreras i olika modaliteter och delta i olika kommunikativa sammanhang. Metoden som används för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor är en analysmodell som utformades efter en etablerad modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter.    Resultatet visar att det finns ett samspel mellan modaliteterna i läroböckerna men med vissa skillnader. Det som skiljer läroböckerna åt är mängden modaliteter och hur de fördelas i uppslagen. Även läroböckernas layout varierar, med skillnader i typsnitt, färg och placering av modaliteter. Skillnaden i layouten bidrar till att läroböckerna ger olika intryck och påverkar hur lätta böckerna är att orientera sig i. En annan skillnad som framgår är att det förekommer olika bildtyper i läroböckerna såsom fotografier, tidslinjer, släktträd, kartor och tecknade bilder. Bildtyperna fyller olika funktion och bidrar på olika sätt till förståelse.     En slutsats som kan dras är att ingen av de analyserade läroböckerna kan stå för sig själva, eftersom eleverna kan behöva vägledning i att orientera sig bland de olika modaliteterna i läroböckerna. Lärare kan behöva det ha i åtanke vid val och användning av läroböcker i undervisningen.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur olika etniciteter framställs i bilder i läroböcker för årskurs 1–3. Vi har analyserat fyra läroböcker från 1992, 2003, 2012 respektive 2017. Arbetets teoretiska utgångspunkt är Edward Saids teori om hur väst skapas i kontrast till öst. Vi har även använt Stuart Halls teori som säger att mening skapas genom jämförelser och skillnader. Metoderna vi använt oss av är kvantitativ analys av innehållet relaterat till kritisk diskursanalys. Dessa har vi använt för att räknat hur många personer i läroböckerna som har ett annat etniskt utseende än västerländskt och därefter tittat på hur stort utrymme dessa personer får i bilder. Detta gör vi för att se på vilket sätt personerna med annat utseende framställs och hitta eventuella stereotyper. Analysen visar att läroböckerna har en klar överrepresentation av personer med västerländskt utseenden. Personer med ett annat etniskt utseende förekommer oftare i de senare publicerade böckerna och får ibland viktigare roller. De framställs oftast i en gemenskap i alla böcker. Vi hittade endast en bild som kan tolkas vara stereotypisk i boken från 1992. I diskussionen behandlar vi vårt resultat och resonerar kring vikten av varierande representationer i läroböcker i samtidens mångkulturella samhälle.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur den svenska stormaktstiden (1611-1718) framställs i svenska läroböcker över tid. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys för att få fram hur stormaktstiden framställdes i läroböcker. Resultatet analyserades utifrån ett historiedidaktiskt perspektiv. Uppsatsen använde ett övergripande historiemedvetande ramverk och utgår ifrån Klas-Göran Karlssons typologi av historiebruk som verktyg för att analysera resultatet. Arbetet består av två delar, som behandlar åtta läroböcker vardera. Den ena behandlar hur grundskolans läroböcker framställer stormaktstiden. Den andra behandlar hur gymnasieskolans böcker framställer stormaktstiden. Böckerna sträcker sig från början av 1900-talet till 2010-talet. Det kvalitativa resultatet visade att framställningen av stormaktstiden har förändrats från att vara något stort och ärofyllt i början på 1900-talet till att ha neutraliserats efter 1950-talet. Idag framställs stormaktstiden kritiskt och böckerna är väldigt selektiva av hur mycket utrymme stormaktstiden får i läroböckerna. Det kvantitativa resultatet visade på en svag linjär minskning för grundskolan och upp- och nergångar för gymnasieskolan. Historiemedvetande framkommer inte ur någon av böckerna. Läroböckerna visade en tendens till att bruka ett vetenskapligt, existentiellt och svagt icke bruk av historien.

I likhet med det svenska samhället har skolan förändrats genom tiderna, likaså de styrdokument som används som riktlinjer för lärare. Avsikten med denna undersökning är att analysera den aktuella läroplanen, tre läroböcker i religionskunskap för gymnasiet samt läroplanens och läroböckernas relation och koppling till varandra.  Studien belyser således hur tre utvalda läroböcker skildrar islam samt hur väl läroböckerna förhåller sig till att uppfylla läroplanens (Lgy11) direktiv.