Att elever missförstår likhetstecknets innebörd är vanligt förekommande. Många uppfattar likhetstecknet som en indikation på att göra en uträkning istället för ett tecken som påvisar jämvikt mellan tal. Vi har valt att undersöka hur likhetstecknet presenteras för eleverna i årskurs 1. För att ta reda på detta har vi skapat en enkät där lärare har fått beskriva om hur de arbetar med likhetstecknet. Vi har även undersökt hur likhetstecknet introduceras i olika läroböcker med tillhörande lärarhandledning. Utgångspunkten för denna studie grundar sig i variationsteorin som fokuserar på vad som ska läras och hur lärandet kan möjliggöras. Efter genomförd studie kom vi fram till att undervisningen som den blivit beskriven bör gynna elevers förståelse och ge dem möjligheter att se likhetstecknet som en relation mellan två tal. Trots detta beskriver lärarna att många av deras elever har svårigheter med förståelsen av likhetstecknets innebörd.

No description available.

Syftet med följande arbete är att analysera det internationella/interkulturella perspektivet i två textböcker med tillhörande övningsböcker för engelska i år 9. Läromedelsforskningen och de aktuella styrdokumenten presenteras i arbetets teoridel och perspektivets förekomst analyseras sedan. Detta görs först kvantitativt med hjälp av ett analysredskap som är utformat utifrån det internationella/interkulturella perspektivet som det är uttryckt i de aktuella styrdokumenten. Därefter analyseras texter som visat sig vara relevanta för arbetet i den kvantitativa delen kvalitativt i en diskussion understödd med citat. Resultatet visar att det internationella/interkulturella perspektivet inkluderas i en större andel av Happy no.3:s texter än Good Stuff D:s. I båda böckerna finns dock texter som framställer andra kulturer på ett stereotypt sätt. Good Stuff D har fler övningar som utmanar eleverna vidga sina perspektiv, reflektera och se situationer ur andra människors i andra kulturers perspektiv än Happy no.3.

I detta arbete undersöks hur gymnasieböcker i matematik använder sig av innehållslig variation. Läroböckerna analyseras utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv, med fokus på hur funktionsbegreppet presenteras i kursen Matematik 1c. Inspiration har även tagits från asiatisk matematikundervisning där variation är ett betydande inslag. Begreppen proceduriell respektive begreppslig variation har hämtats från forskning kring denna undervisningstradition, och har också använts för att analysera hur innehållet varieras. Arbetet har två syften, dels att identifiera innehållslig variation i läroböckerna och dels att beskriva en analysmetod för att göra detta. Analysen resulterade i en beskrivning av tio dimensioner av variation som återfinns i böckerna. Studien visar även exempel på hur proceduriell och begreppslig variation kan användas, även om upplägg i enlighet med kriterierna för proceduriell och begreppslig variation återfinns i liten utsträckning i läroböckerna. Resultaten kan ha betydelse för planering av undervisning kring funktionsbegreppet och användningen av läroböcker i allmänhet när det gäller tillämpning av variation som en princip för lärande. Med den utarbetade analysmetoden är det också möjligt att analysera andra områden inom skolmatematiken.

Syftet är att undersöka tre läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet för att se hur manliga och kvinnliga författare beskrivs i dessa och hur genus därmed konstrueras. Arbetet är upplagt som en kvalitativ textanalys, med några inslag av kvantitativ analys. Studien undersöker vilka egenskaper som lyfts fram hos författarna och huruvida dessa skiljer sig mellan de manliga och de kvinnliga författarna. Till grund för studien ligger genusteori som diskuterar manliga och kvinnliga schabloner och den kvinnliga underordningen i samhället. Undersökningen visar hur män och kvinnor behandlas på olika sätt av läroböckerna och att den kvinnliga underordningen återspeglas i texterna, som vid tillfällen förminskar kvinnliga författarskap. I läroböckerna återfinns dock inga författarporträtt som helt och hållet uppfyller varken den manliga eller den kvinnliga schablonbilden. Författarna beskrivs på sätt som kombinerar egenskaper som uppfattas som typiskt manliga och egenskaper som uppfattas som typiskt kvinnliga.

Syftet med arbetet är att undersöka hur stor plats kvinnor och män samt andra länder än Sverige har fått i historieläroböcker och historieundervisningen för grundskolans tidigare år. Vi undersökte böcker från fyra olika årtionden, 1960-, -70, -80 och 2000- talet. En viktig del av undersökningen blev att titta på hur ofta de olika läroböckerna tog upp pronomen som syftade på kvinnor och hur många gånger det förekom pronomen som syftade på män. På samma gång ville vi se hur de olika könen framställs och om där finns någon skillnad dem emellan. I undersökningen kring andra länder ville vi få fram hur ofta de togs upp och i vilka sammanhang detta sker. En central del av analysen var att se om de olika läroböckerna skilde sig åt. Huvudresultaten är att det har skett en förändring när det gäller genus, genus i form av män och kvinnor, i läroböckerna. Detta kan man se genom att det har förekommit en ökning av kvinnliga pronomen från bok till bok. Denna förändring är inte så stor mellan de tre första böckerna men i boken som ligger närmast i tiden kan man se en relativt stor ökning i förhållande till de andra. Resultatet av undersökningen kring olika länder blev inte den samma som i undersökningen av manligt och kvinnligt. Här har det inte förekommit någon förändring i läroböckerna; andra länders historia får inte något större utrymme i någon av böckerna. / The purpose of this project was to examine the emphasis place on women, men and other countries than Sweden has may in history textbooks and the history education for the compulsory education’s earlier years. We looked in books from four different decades. An important part of the survey became to look on how often the different textbooks took up pronomen as aimed on women and how many aisles where occur pronomen as aimed on men. At the same time, we wanted to see how the different sexes is produced and about where there are differences between them. In survey around other countries we wanted to know how often they were taken up and in which contexts it happens. A central part of the survey was to see if the different textbooks were different from each other.When our survey was clear the result became that it has been a change when it comes to genus, genus in the form of men and woman, in the textbooks. This can one see through that it has occurred an increase of the female sex from book to book. This change is not so big between the three first books but in the book that lies nearest in time can one see a relative big increase in relation to the other books. The result of the survey concerning the other countries did not become the same as in the survey of men and women. Here it has not occurred any changes in the textbooks; other nation’s history does not somewhat bigger scope in none of the books.

Uppsatsen fokuserar på hur begreppet hållbar utveckling behandlas i läroböcker i Samhällskunskap A. Syftet med min undersökning är att studera hur hållbar utveckling behandlas i samhällsböckerna i kurs A och jämföra om det finns en diskrepans med kursmålen och hur detta förhållande har förändrats över tid. Som metod har jag valt att göra en läromedelsanalys där jag utifrån en egen operationalisering av begreppet hållbar utveckling undersöker hur lärobokstexterna behandlar begreppet. Undersökningen visade att hållbar utveckling inte har någon central roll i läroböckerna och att väldigt lite har förändrats mellan undersökningstiden 1995 till 2005. Dessutom kan man hävda att det finns en diskrepans mellan läroböckerna och kursmålen, i synnerhet när det gäller dagens kursmål och de senaste läroböckerna.

Anledning till undersökningen var det dåliga resultatet i ämnet fysik som presenteras i Den Nationella Utvärderingen av grundskolan Nu 03 (Skolverket, 2004). Dessutom ger målstyrnings läroplaner stor frihet till lärarna att planera undervisningen och att välja arbetsmetoder och stoff vilket förutsätter vid lärobokskunskap hos lärarna. Arbetet handlar om hur viktig fysikboken är för grundskollärare och elever, hur läraren använder läroböcker samt lärarens uppfattning om en bra fysikbok. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med no lärare på min partnerskola.Undersökningen har visat att läroboken är viktig, ger stöd och underlättar arbetet för både läraren och eleven och att det behövs ett samarbete mellan skolorna och läroboksförlag för att kunna komma fram till en bra lärobok som tillgodoser lärarens och elevens behov. Dessutom har undersökningen visat att dagens lärare inte har fått tillräckligt med kunskap genom sin utbildning vad gäller att bedöma och använda läroböcker. Lärarhögskolorna bör ta hänsyn till det när de lägger upp undervisningen. / Textbok in primary schoolQualitative interviews with primary school teachers

Missuppfattningar inom ämnet evolution är vitt spridda inom skolväsendet, både bland elever, studenter och lärare. Denna studie avser att undersöka om och hur vanliga missuppfattningar reproduceras i svenska läroböcker. En innehållsanalys utfördes på läroböcker för grundskolans senare år samt för gymnasiets kurs Biologi 1. Resultatet från analysen visade att manifesta problem, vilka är direkta reproduceringar av missuppfattningar i text, förekom i alla de analyserade böckerna. Latenta problem, som inte är meningar som är felaktiga i sig men snarare ganska oskyldiga påståenden som kan misstolkas av läsaren och kan leda till framtida missuppfattningar, förekom i högre grad i läroböckerna för grundskolans senare år. Analysen visade även att direkt identifiering och hantering av vanligt förekommande missuppfattningar förekom i högre grad hos läroböckerna för gymnasiets kurs Biologi 1. Slutsatser från denna studie är att reproducering av missuppfattningar förekommer i svenska läroböcker och att dessa kan vara svåra att undvika i många fall.  Dock så kan vi som lärare minimera dessa missuppfattningar genom att vara försiktiga med vilka ord vi använder i undervisningen samt genom att belysa de missuppfattningar som finns.

Den här studien är baserad på tematiska innehållsanalyser av två valda läroböcker i bildämnet och två kvalitativa intervjuer med bildlärare verksamma i grundskolan. Studien syftar till att synliggöra läroböckernas relevans och aktualitet i förhållande till bildämnet genom att ställa frågan: Vilka innehållsliga teman lyfter de valda läroböckerna fram och vilka återfinns i båda? och på vilket sätt kan de innehållsliga teman kopplas till det centrala innehållet för årskurs 7-9 i kursplanen för ämnet bild? Den syftar också till att bidra med en diskussion om bildämnets behov av och bildlärarens förhållande till läromedel, med specifikt fokus på läroböcker genom att ställa frågorna: Hur uppfattar de intervjuade bildlärarna de utvalda läroböckernas innehåll i förhållande till den egna undervisningen? och Vad framträder i lärarnas utsagor vad gäller uppfattning av läromedel generellt i ämnet?Ur undersökningen av de två valda läroböckerna har det framkommit fem gemensamma teman: Konsthistoria, Identitet, Visuell kultur, Filmprojekt/rörlig bild och Porträtt, vilket visar på arbetsområden som anses aktuella i dagens bildundervisning. Dessa arbetsområden har sedan kopplats till det centrala innehållet för årskurs 7-9 i bildämnet där det framkom att fyra av de fem arbetsområdena har en direkt koppling till det centrala innehållet.Ur de två genomförda intervjuerna med bildlärarna framkom sex gemensamma aspekter: Att man som nybliven lärare tar över bilduppgifterna från den förra bildläraren, En önskan om färdigt material, Internets stora roll när det kommer till att hitta inspiration, Konsthistoria, Budget och Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Även här framkom det särskiljande aspekter: Den ena bildläraren menar att det skulle bli mer likriktad kunskap bildlärare emellan om det fanns fullgoda läroböcker man som bildlärare följer runt om i Sverige. Den ena bildläraren uppskattar utformningen av boken Bild för högstadiet då den ger utrymme för idéer och planering, ger en grund för lärare att utgå från och att det är uppdelat i olika teman. Slutligen uppskattar en av bildlärarna att boken Bildundervisning och lärande genom bilder har ett kapitel om bedömning och betygssättning.