No description available.

I denna undersökning har framställningen av ”vi” och ”de andra” i två utvalda läroböcker i samhällskunskap undersökts genom kvalitativ innehållsanalys. En jämförelse mellan två läroböcker har gjorts. Läroboken Se samhället har anpassat språk och är riktad mot introduktionsprogrammet och läroboken Reflex 123 är inte språkligt anpassad och riktad mot övriga gymnasieprogram. I resultatet framkommer det att ”vi” och ”de andra” framställs i likhet med den tidigare forskning som tas upp i undersökningen. ”Vi:et” i båda läroböckerna framställs som bland annat demokratiskt med god moral, svenskt och bidragande. ”De andra” framställs i båda läroböckerna som odemokratiska, stereotypa och omoraliska. De främsta skillnaderna som denna undersökning har identifierat är hur framställningen är påverkad av hur läroböckerna är skrivna. Den språkligt anpassade boken tenderar att ha en mer tillrättavisande ton och den icke språkligt anpassade boken tenderar att ha en mer diskuterande ton. Resultatet har analyserats med hjälp av den postkolonial teorin och läromedelsteorin. Med hänvisning till dessa teorier är undersökningens slutsats att framställningen av ”vi” och ”de andra” reproduceras i utvalda läroböcker vilket i sin tur skulle kunna bidra till att läsaren påverkas av denna framställning.

Med utgångspunkt i FN:s årtionde för utbildning i hållbar utveckling 2005-2014 har begreppet hållbar utveckling vävts in i gymnasieskolans styrdokument. Uppsatsen undersöker vad som händer med begreppet hållbar utveckling när det översätts från läro- och ämnesplaner till läroböcker för gymnasieskola. Fyra olika ämnen ingår i studien: företagsekonomi, geografi, naturkunskap och samhällskunskap. Undersökningen bygger på en kvalitativ innehållsanalys gjord på fyra olika läroböcker, en i varje ämne. Analysen syftar till att visa huruvida begreppet används samt att mäta hur begreppet används i böckerna, med hjälp av en skala som avspeglar om hållbar utveckling gestaltas utifrån sin ”svaga” eller ”starka” variant. Resultatet tyder på att begreppet tillämpas i läroböckerna på ett ojämnt sätt. Böckerna i geografi och samhällskunskap ägnar lite plats åt begreppet och det nämns inte ens en gång. Böckerna i företagsekonomi och naturkunskap ägnar mer plats åt begreppet, nämner det och anknyter det dessutom bättre till respektive ämne. Beträffande gestaltningen är den starka varianten av hållbar utveckling något vanligare och till och med dominant i böckerna i geografi och naturkunskap. Dessa ämnesskillnader kan förklaras med olika faktorer: påverkan av ämnenas egna traditioner, begreppets grundläggande tvetydighet samt läro- och ämnesplanernas benägenhet att bli spänningsfält för olika kunskapssyner. Det är dock svårare att förklara varför två böcker (geografi och naturkunskap) använder en starkare variant av begreppet men inte de andra två böckerna (företagsekonomi och samhällskunskap).