<p>Läroböcker är viktiga källor för kunskapsinhämtning och dess användare har oftast stort förtroende för det skrivna ordet i dessa böcker. Vi vill med denna uppsats uppmärksamma olika maktförhållanden i läroböckerna och uppmana lärare att gå utanför lärobokens ramar i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att analysera framställandet av Indien i historieläroböcker från 1930-, 1960-, 1970- och 2000-talet. Läroböckerna analyseras med hjälp av den kritiska diskursanalysen och den sociokulturella praktiken belys med hjälp av postkolonial teori. Kolonialdiskursen är den dominerande diskursen i läroböckerna från 1930-talet, medan läroböckerna från de övriga undersökningsperioderna bygger på den dominerande västdiskursen. I dessa texter relateras och värderas Indien utifrån ett västerländskt perspektiv. I läroböckerna från 1930- och 1960-talet beskrivs britterna vara uppbyggare av Indien, medan britterna i de övriga böckerna beskrivs som erövrare och utnyttjare. I läroböckerna från 1930-talet förekommer det inte någon indisk diskurs, utan Indien berörs enbart i samband med kolonialväldet England. I läroböckerna från de övriga perioderna identifierades olika indiska diskurser och gemensamt för dessa är förfrämligandet av Indien och dess befolkning. Den dominerande västdiskursen ifrågasätts inte, utan befästs och reproduceras i de undersökta historieläroböckerna. Totalt undersöks 20 historieläroböcker varav 18 av dessa präglas av postkoloniala föreställningar. De två avvikande böckerna är skrivna under 1970-talet och i den ena urskiljs ett mer implicit postkolonialt perspektiv, medan den andra är helt fri från postkoloniala föreställningar.</p>

Läroböcker är viktiga källor för kunskapsinhämtning och dess användare har oftast stort förtroende för det skrivna ordet i dessa böcker. Vi vill med denna uppsats uppmärksamma olika maktförhållanden i läroböckerna och uppmana lärare att gå utanför lärobokens ramar i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att analysera framställandet av Indien i historieläroböcker från 1930-, 1960-, 1970- och 2000-talet. Läroböckerna analyseras med hjälp av den kritiska diskursanalysen och den sociokulturella praktiken belys med hjälp av postkolonial teori. Kolonialdiskursen är den dominerande diskursen i läroböckerna från 1930-talet, medan läroböckerna från de övriga undersökningsperioderna bygger på den dominerande västdiskursen. I dessa texter relateras och värderas Indien utifrån ett västerländskt perspektiv. I läroböckerna från 1930- och 1960-talet beskrivs britterna vara uppbyggare av Indien, medan britterna i de övriga böckerna beskrivs som erövrare och utnyttjare. I läroböckerna från 1930-talet förekommer det inte någon indisk diskurs, utan Indien berörs enbart i samband med kolonialväldet England. I läroböckerna från de övriga perioderna identifierades olika indiska diskurser och gemensamt för dessa är förfrämligandet av Indien och dess befolkning. Den dominerande västdiskursen ifrågasätts inte, utan befästs och reproduceras i de undersökta historieläroböckerna. Totalt undersöks 20 historieläroböcker varav 18 av dessa präglas av postkoloniala föreställningar. De två avvikande böckerna är skrivna under 1970-talet och i den ena urskiljs ett mer implicit postkolonialt perspektiv, medan den andra är helt fri från postkoloniala föreställningar.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida läroböcker för samhällskunskap och historia i gymnasiet upprätthåller eller motverkar de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat västvärlden. Detta sker med hjälp av en läromedelsanalys, närmare bestämt en ideologikritisk textanalys, av sex stycken läroböcker för gymnasiets A-kurser i samhällskunskap och historia. Analysen av läroböckerna har genomförts utifrån tre analysredskap som framarbetats med utgångspunkt i postkoloniala teorier inriktade på Afrika. Dessa analysredskap är: a) över- och underordning, b) dikotomier och c) etnocentrism och eurocentrism. Resultatet visar att läroböcker upprätthåller de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat västvärlden. Detta sker genom att läroböckerna framställer Afrika och afrikaner som oförmögna att styra sina egna länder, genom att framställa Afrika som den negativa polen i uppställda dikotomier samt genom att läroböckerna utgår från ett etnocentriskt och eurocentriskt synsätt i framställningen av Afrika. / 2010ht4734

Uppsatsens syfte är att, med hjälp av postkolonial teori belysa matens roll i några personers migration till Sverige. Nio stycken informanter har berättat om sina erfarenheter och minnen av hemlandets mat och maten i Sverige och på olika sätt diskuterat sin personliga och kollektiva utveckling ur ett matperspektiv. Resultatet visar att mat spelar en viktig roll för gemenskaps- och tillhörighetskänslan i sociala situationer samt att informanterna ibland upplever att de hamnar mellan två kulturella gemenskaper, ett slags ”third space” med möjlighet att föra dessa närmare varandra med hjälp av hybridisering. Mat blir då ett konkret sätt att både se och upptäcka den utvecklingen men också någonting att bygga nya gemenskaper runt.

Textbooks are a very influential medium considering the fact that they often introduce students to information they have never read or heard about before, and as such they become very important in forming students’ opinions on different matters. In this study I have taken a closer look at five textbooks in history that are currently being used in the Swedish upper secondary school. My aim has been to find out how East Asia is pictured and also how much space East Asian history is given in these textbooks with the postcolonial theory as theoretical basis. My study shows that East Asia is given very little space compared to Europe in these books, with an average of less than a twentieth of the number of pages that deal with European history. However, compared to other non-European and non-western parts of the world East Asia is given relatively much space. Concerning the picture of East Asia I have found two different discourses that are dominating the scene. One discourse is characterized by a postcolonial and stereotypical perspective on East Asia, where the countries are described as passive and inferior to the Western world. The other discourse, however, shows a more nuanced perspective on East Asia. I have also found a number of problematic factual inaccuracies in the chapters on East Asia in these books. Conclusively my study shows the importance of a critical perspective on textbooks when using them in education. Keywords: Östasien, Kina, Japan, historiedidaktik, historieläroböcker, omvärldsbilder, postkolonial teori, orientalism, diskursanalys.

Skolverket och styrdokumentens värdegrund formulerar vikten av att problematisera exkluderande faktorer mellan olika kulturer och etniciteter i skolan. Hur bemöter läromedel det uttalade målet? Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan Vi och De i läromedel och därmed hur framställandet konstrueras och bidrar till en andrafierande diskurs. Innehållsanalysen utgår från en kritisk textanalys i form av postkolonial teori där språkliga mönster, variationer och dolda budskap analyseras. För att bemöta studiens syfte formas kartläggningen kring att belysa hur icke-europeiska kulturer i läromedel i historia framställs. Vidare delas de icke-europeiska kulturerna upp i Afrika och Asien. Resultatet visar att båda läromedlen, i olika grad, förmedlar en eurocentrisk utformning som skapar och befäster redan existerande fördomar om den Andre.

I have in this essay focused on the attitude towards the medieval muslims in swedish textbooks, in the subject of history from the years between 1954 and 2012. I have made an analysis on the discourse in the books and what they says about the muslims who lived before 1500 AD. The theory I have is a Postcolonial one from the authors Edward Said, Ania Loomba and Leela Gandhi. I have also analyzed the rhetorics the authors have used in every textbook. The results I have identified is that the attitude towards the muslims have changed during the years, from a generalizing view that says that the muslims were driven by the religion and that they were different from the Christian European society that existed during the same time. During the years the attitude changed to be more objective and don´t focus so much on the religion as a power over the will of the people and more towards economic and political reasons for the expansion during the 7th and 8th century. The religious tolerance towards Jews and Christians during the islamic reign in the Middle East is presented and is mentioned in most of the books during all of the decades. My conclusions according to the theory is that the change in the attitude can be a result of a higher level of knowledge about the medieval muslims and a decrease in how much the postcolonial theory have influenced the authors.

No description available.

Studien är en kvalitativ innehållsanalys av den amerikanska tv-serien Orange  is the new black, där vi har undersökt hur etniska stereotyper konstrueras i serien. Orange is the new black har omtalats som en tv-serie som bryter mot många av de klassiska fördomarna kring etniska grupper. Genom att undersöka vilka stereotyper som tidigare har förekommit i media har vi sedan kunnat undersöka hur etniciteter framställs i vårt undersökningsobjekt, hur de framställs i relation till varandra och om serien lyckas utmana gamla stereotyper, och i så fall hur? För att undersöka detta har vi använt semiotik som metod. Problemet som vi ser är att människor påverkas av vad de ser i medierna och att media påverkar hur samhället ser ut. Med hjälp av postkolonial teori och begreppen stereotyp och hegemoni undersöker vi hur en tv-serie kan hjälpa till att styra samhällets strukturer och attityder gentemot andra etniciteter. Den postkoloniala teorin menar att västerländsk kultur ofta är etnocentrisk och bidrar till att skapa klyftor mellan “vi” i väst, och “de” andra.   Vi kom fram till att Orange is the new black bekräftar existerande stereotyper snarare än att bryta mot dem, och att serien i hög grad bidrar till att förstärka skillnaden mellan etniska grupper. Vi har därmed dragit slutsatsen att tv-serien också då påverkar samhällets hegemoni genom att porträttera den vita medelklassen som en grupp som står över afroamerikaner, latinamerikaner, asiater och white trash. Som vidare forskning föreslår vi att fokus förflyttas från innehållet till hur mottagarna uppfattar stereotyper i Orange is the new black.