No description available.

Det är vanligt förekommande att förskolor lånar bilderböcker från bibliotek. Jag vill därför i denna studie analysera ett biblioteks utbud av bilderböcker som har huvudkaraktär med mörk  hudfärg. Syftet är att ifrågasätta och belysa om det finns en vithetsnorm i bibliotekets utbud  av bilderböcker. Därefter analyseras de böcker med huvudkaraktärer som har mörk hudfärg  för att se om det finns ett “vi” och “dem” eller om någon karaktär ses som “den andre” som  innebär att något eller någon avviker från normen. Syftet är också att se till vilka  genusföreställningar, stereotyper som är synliga och om karaktärer eller platser representeras  olika baserat på var boken geografiskt utspelas. Studien görs utifrån metoden narrativ  dekonstruktion som innebär att analysen görs utifrån binära oppositioner olika motsatspar  med en hierarkisk maktordning. Teorierna som används tillsammans med metoden är  postkolonial teori och ett normkritiskt perspektiv. Ett schema med motsatspar har gjorts  utifrån ett postkolonialt och normkritiskt perspektiv som används i analysen av de utvalda  bilderböckerna. 1560 bilderböcker granskades och endast 26 av 1560 böcker hade  huvudkaraktärer med mörk hudfärg. I majoriteten av böckerna oavsett geografisk plats så är  mönstret att det inte finns tydliga “vi” och “dem” synliga i böckerna. Det poängteras oftast  inte ut att något skulle vara främmande eller avvikande bara i enstaka böcker. I böckerna som  utspelas i Sverige och i Afrika finns exempel på urbana och lantliga miljöer. Det finns fler  lantliga miljöer i böckerna som utspelas i Afrika och i samtliga böcker finns boskapsdjur  vilket inte är lika vanligt i böckerna som utspelades i Sverige. Några av böckerna ger en  föreställning av att Afrika är fattigt eller outvecklat. Det finns fler normativa  genusföreställningar i böckerna som utspelas i Afrika. Gemenskapen är mer påtaglig i de  afrikanska miljöerna än i de svenska. Ensamhet är synlig i böckerna som utspelades i Sverige  men inte i de böcker som utspelas i Afrika. I alla böcker finns variation av utseenden,  personligheter, handlingar, miljöer och normer vilket är en förutsättning för att  diskriminerande stereotyper inte ska skapas (Said 1978).

I denna undersökning har framställningen av ”vi” och ”de andra” i två utvalda läroböcker i samhällskunskap undersökts genom kvalitativ innehållsanalys. En jämförelse mellan två läroböcker har gjorts. Läroboken Se samhället har anpassat språk och är riktad mot introduktionsprogrammet och läroboken Reflex 123 är inte språkligt anpassad och riktad mot övriga gymnasieprogram. I resultatet framkommer det att ”vi” och ”de andra” framställs i likhet med den tidigare forskning som tas upp i undersökningen. ”Vi:et” i båda läroböckerna framställs som bland annat demokratiskt med god moral, svenskt och bidragande. ”De andra” framställs i båda läroböckerna som odemokratiska, stereotypa och omoraliska. De främsta skillnaderna som denna undersökning har identifierat är hur framställningen är påverkad av hur läroböckerna är skrivna. Den språkligt anpassade boken tenderar att ha en mer tillrättavisande ton och den icke språkligt anpassade boken tenderar att ha en mer diskuterande ton. Resultatet har analyserats med hjälp av den postkolonial teorin och läromedelsteorin. Med hänvisning till dessa teorier är undersökningens slutsats att framställningen av ”vi” och ”de andra” reproduceras i utvalda läroböcker vilket i sin tur skulle kunna bidra till att läsaren påverkas av denna framställning.

Med denna uppsats har jag undersökt nyhetskildringen av de boende i Järvaområdet i Stockholm, i samband med fallen av insjuknade och avlidna där i coronasmittan, i mitten av mars 2020. Överrepresentationen av insjuknade och avlidna just där rönte stor medial uppmärksamhet under våren. Området i fråga är sedan tidigare känt i mediala diskurser som ett utsatt och invandrartätt bostadsområde som ofta har figurerat i media med ett tydligt narrativ av social utsatthet, hög brottslighet och segregation. Jag ville undersöka om man i tre av reportageartiklarna, från två av Sveriges största nyhetstidningar, kunde ana spår av sedan tidigare etablerade mediala narrativ med diskriminerande stereotypiserande avbildningar av de boende i dessa redan rikskända så kallade utsatta förorter. Det jag fann var att det fortfarande anas spår av dessa narrativ och stereotyper, men även att det finns en medvetenhet från mediearbetares håll att skildringen historiskt sett har varit skev. Det görs försök att ge röst och skildra de boende på ett inkluderande vis och man lyckas ibland, men övergripande förekommer det fortfarande exkluderande och ihopklumpande skildringar av samt tillskrivande av stereotypa egenskaper till de boende i områdena.

Med grund i ny kritik mot, och den aktuella samhällsdebatten kring, internationell adoption ämnar uppsatsen undersöka den svenska inställningen till ämnet. Genom en kritisk diskursanalys och utifrån postkolonial teoribildning studeras representationen av internationell adoption och den roll transrasiala adopterade ges i Adoptionscentrums tidskrifter, under perioden 1975-2020. Resultatet visar i huvudsak skapandet av en okritisk biståndsdiskurs kring internationell adoption grundad i koloniala maktstrukturer, som reproducerar dikotomin av Globala Nord mot Globala Syd och vidare en marginalisering av ursprungsländerna. Genom “barnets bästa” legitimeras i stort deras verksamhet. Transrasiala adopterades skillnad från icke-adopterade förnekas i tidiga texter, genom vilket rasism och xenofobi som de transrasiala adopterade möter osynliggörs. Senare texter tar tydligare ställningstagande, om än till stor del passivt, mot rasism och betonar adopterades skillnader allt mer adopterade ses som skribenter. Även det positiva i att tillhöra två kulturer betonas.

I Kiruna möts två riksintressen på markerna: Minerallagen och Rennäringslagen. Denna studie undersöker hur Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Norrländska Socialdemokraten och Norrbottens-Kuriren har beskrivit gruvindustrin i Kiruna under de senaste tre åren. Syftet med studien är att undersöka hur de samiska intressena förstås när det gäller gruvetableringsfrågan, och i vilken stor utsträckning som de samiska perspektiven för synas i mediebevakningen. Syftet är också att undersöka vilka andra aktörer som får komma till tals och hur gruvindustrins konsekvenser gestaltas och förstås.  Studien har en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen visar ett generellt mönster av mediebevakningen medan den kvalitativa går närmare in på fyra artiklar med det samiska perspektivet i fokus. Teorier om medielogik och gestaltning har använts för att förklara varför händelsen har blivit en nyhet. Under det teoretiska ramverket beskrivs också journalistens roll i hur medborgarna uppfattar sin verklighet. Postkolonial teori har använts för att förstå hur samhället än idag påverkas av kolonialismen.  Resultatet visar att det samiska perspektivet får synas i nyhetsbevakningen, men att samernas egna röster inte förekommer lika ofta. Den aktören som når ut med sin agenda mest är gruvbolagen och politiker. Rapporteringen präglas också av koloniala diskurser som använts för att legitimera övertagandet av marken.

Several studies within the RE didactics field have shown that there is a lack of considerationwhen writing and teaching about religion, in particular Islam and eastern religions, resulting inrisks of strengthening colonial power dynamics in both education and textbooks. The purposeof this essay is to apply postcolonial theory on three Swedish textbooks made for RE educationin upper secondary school to see the extent of post-colonial power dynamics in the textbooks,the study covered the chapters in which Hinduism was depicted. The study is conducted withthe help of critical discourse analysis which was used to analyze images and texts to see ifcolonial power dynamics as well as if us vs them thinking was present in the material. Theanalysis is divided into three parts to study each textbook separately in which each textbookanalysis is divided into two parts with one text analysis and one image analysis. The studydiscovered that the textbooks did contain colonial power dynamics to some extent in bothimages and text through strengthening ideas of the west as a contrast to the east and the orientand the tendency to create a distance between the west and the east resulting in an us vs themthinking when portraying Hinduism.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka idéer om ras och kön som är kopplade till svarta kvinnors förhållande till sitt hår. Empirin består av intervjuer. Fyra svarta kvinnor har deltagit i en fokusgrupp och fyra andra i separata djupintervjuer. Utifrån detta material har jag genom att anlägga postkolonial teori samt svart feministiskt teori undersökt vilka betydelser familj, plats och idén om ”kvinnlighet” har för svarta kvinnors förhållande till sitt hår. Undersökningen har visat att huruvida familjemedlemmarna är vita eller inte har en betydande påverkan vad gäller svarta kvinnors förhållande till sitt hår. Likaså har platser såsom ort påverkat deras syn håret. Till exempel visar materialet att informanter som växt upp i områden där majoriteten är icke-vita inte känt sig annorlunda i förhållande till sin nära omgivning, något som informanterna som växt upp i ”vita” områden känt. Dessutom visar materialet att viljan att ha ”långt och platt hår” på många sätt är kopplad till det ”kvinnliga idealet”. Ett ideal som svarta kvinnor genom att rakpermanenta håret försöker att anamma.

Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex svenska kvinnor som har en öppet negativ inställning till islam och muslimer i Sverige. Syftet är att dels nå en djupare förståelse om kvinnornas negativa inställning till islam och muslimer men också om deras inställning till feminism. Undersökningen bygger på tre teorier, Edward Saids postkoloniala teori samt två teorier om social identitet, dessa är Erving Goffmans teori om stigma och Hanri Tajfels teori om relationen mellan grupper. I uppsatsen framkommer det att kvinnorna sammankopplar en undergång för det svenska samhället med muslimsk invandring. Återkommande hos alla kvinnorna var en upplevelse av att muslimer tar för stort utrymme i de offentliga rummen. Kvinnornas inställning till muslimer kan förstås som ett resultat av föreställningen av muslimer som en ut-grupp som kvinnorna jämför sig med och hotas av. Kvinnorna tar på olika vis till sig diskriminerande åtgärder för att behålla en särprägel och överlägsen position i samhällshierarkin. Kvinnorna tar även starkt avstånd mot feminister som visar sig vara sammanlänkat med deras inställning till muslimer. Deras negativitet visar sig bland annat grundas i en upplevelse av relativ deprivation. Kvinnorna upplever en orättvisa mot sin in-grupp som grundas på att de tycker att de som sitter på makten i samhället missköter sin position.

Syftet med denna studie är att genom en analys av fyra utdrag ur Linnea Axelssons lyrikepos Ædnan undersöka karaktärernas upplevelser som samiska kvinnor i det svenska majorietssamhället. Med utgångspunkt i den postkoloniala och den feministiska postkoloniala teorin diskuteras verkets användbarhet i svenskundervisningen på gymnasiet. Studien visar att verket och karaktärerna riktar en postkolonial kritik mot det svenska majorietssamhället. Verket lämpar sig väl för svenskämnets litteraturdel eftersom den berör flera aspekter inom ämnets centrala innehåll. Karaktärerna har analyserats utifrån teman makt och identitet, vilket är lämpliga teman för att även i undervisningen belysa mångkulturalitet och utanförskap. Att verket representerar en postkolonial kritik utifrån karaktärernas upplevelser som same och kvinna har i studien varit fördelaktigt i didaktiska sammanhang då det berör både det centrala innehållet i svenskämnet och skolans värdegrundsuppdrag. Potentialen med verket är därmed stor eftersom eleverna genom karaktärerna kan få kunskap om minoritetsgruppers relation till majorietssamhället samt själva få insikt om normer och värderingar som det västerländska samhället bygger på.