A growing military organisation have the need to expand on all fronts. One of the prominent sections in the military that is expanding is communications. Communications is something that all modern armies need and thus it needs to be presented as an interesting and exciting place to work. Communications is however a complex area of work, demanding knowledge of how the very space around you works. The complexity of communications is often metaphorically referred to as ”Black magic” in the sense that noone actually knows why and what is happening. This study aims to show how the metaphor ”Black magic” in the context of communication can affect future officers view of the abstractness that is communications. This is to emphasize the effects of metaphors in the military and how they can shape the future of the growing military. The results from this study show that the metaphor ”Black magic” mainly affect the cadets in two different ways. ”Black magic” can build a mystery around the subject of communications which in turn can intrigue the cadets to learn more about it. ”Black magic” can also create the perception of not needing to learn more of the subject, as it is often seen as something we cannot control or unnatural, something we would rather avoid. The study shows a small example of how military discourse can affect the organizations future and how important it is for officers to be aware of the words they are using for example during education.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka idéer om ras och kön som är kopplade till svarta kvinnors förhållande till sitt hår. Empirin består av intervjuer. Fyra svarta kvinnor har deltagit i en fokusgrupp och fyra andra i separata djupintervjuer. Utifrån detta material har jag genom att anlägga postkolonial teori samt svart feministiskt teori undersökt vilka betydelser familj, plats och idén om ”kvinnlighet” har för svarta kvinnors förhållande till sitt hår. Undersökningen har visat att huruvida familjemedlemmarna är vita eller inte har en betydande påverkan vad gäller svarta kvinnors förhållande till sitt hår. Likaså har platser såsom ort påverkat deras syn håret. Till exempel visar materialet att informanter som växt upp i områden där majoriteten är icke-vita inte känt sig annorlunda i förhållande till sin nära omgivning, något som informanterna som växt upp i ”vita” områden känt. Dessutom visar materialet att viljan att ha ”långt och platt hår” på många sätt är kopplad till det ”kvinnliga idealet”. Ett ideal som svarta kvinnor genom att rakpermanenta håret försöker att anamma.

Varje år förlorar Sverige cirka 133 miljarder kronor på obeskattade arbetsinkomster i form utav svartarbete och det här beloppet utgör en betydande del utav Sveriges ekonomi.Det finns ett förslag om att revisionsplikten för små aktiebolag skall avskaffas vilket kan komma att vinna laga kraft den första juli år 2010. Det här förslaget medför således både för- och nackdelar, dels att de små aktiebolagen har en möjlighet att välja vilka revisions- och redovisningstjänster de anser sig vara i behov utav och dels att det existerar en risk att skattebedrägerierna ökar. Syftet med uppsatsen är då att studera hur den ekonomiska brottsligheten, med hänsyn till svart arbetskraft, kommer att påverkas om revisionsplikten för små företag avskaffas samt att lyfta fram företagens åsikter angående oannonserade besök och andra åtgärder mot svartarbete.Utifrån ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ datainsamlingsteknik har uppsatsens syfte uppfyllts genom att ett antal intervjuer har ägt rum med Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och sex mindre aktiebolag inom restaurang-, bygg- samt frisörbranschen. Vidare har den här empirin sammanlänkats med relevant teoretisk information som låg till grund för studiens slutsatser.De slutsatser som har identifierats är framtagna genom en analys om vad som kan komma att ske om förslaget går igenom. Det föreligger delade meningar om hur samhället kommer att påverkas utav förslaget dock förutspår flertalet respondenter att skattebedrägerierna kommer att öka. Samhället har vidare en positiv inställning till att Skatteverket skall utöka de oannonserade besöken i Sverige vilket kan reducera skattefusket markant.

<p>In the beginning of 2002 a new kind of debate started inside the Swedish trade unions that also were published in the newspapers. The debate was about if the Swedish trade union</p><p>should organize the undocumented workforce or not. In this thesis I will deal with this issue and also investigate what kind of solutions the trade unions in Sweden use on this new</p><p>phenomenon, a phenomenon that recently have become a social and political problem during the last years. This is a new subject within political science and there is limited research made before. Because of that, this thesis will be empirical, inductive and exploring by its nature. The main question in this essay is “How do the Swedish trade unions think about organizing the undocumented workers and what do they believe that the union can do to make the undocumented workers circumstances easier?” In order to answer that I had to used four additional questions; which are the main trade unions in Sweden and which of them are in</p><p>contact with the undocumented workers? Who are undocumented and what does it mean? Which are the trade unions standpoints and arguments in the organization question? What do the Trade unions believe that they can do to make the situation easier for them who are undocumented?</p><p>Briefly are my conclusions that the trade unions in Sweden are divided about if they should organize or not. Sveriges Arbetares Centralorganisation is the only trade union that</p><p>organizes the undocumented workers today but Fastighetsanställdas Förbund express that they want to do it too. In the latest month, a new cooperation have started between undocumented workers and the trade unions LO, TCO, Fastighetsanstaälldas, Hotell och</p><p>Restaurang and SEKO. Perhaps this cooperation will make the situation at work and life a little bit easier for the undocumented.</p>

Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet är att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ”de Andra”. Samtidigt gör vi en jämförelse med hur jazzen en gång framställdes, för att sätta det i en historisk kontext. Det empiriska materialet består av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt två hiphopvideor. Undersökningens resultat visar att det är en stereotyp bild av ”den Andre” som framställs. I jämförelsen med jazz framkommer dock att de rasistiska fördomarna i hiphop är mer subtila än de explicita uttalanden som en gång gjordes när man skrev och talade om jazz.

<p>Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet är att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ”de Andra”. Samtidigt gör vi en jämförelse med hur jazzen en gång framställdes, för att sätta det i en</p><p>historisk kontext. Det empiriska materialet består av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt två hiphopvideor. Undersökningens resultat visar att det är en stereotyp bild av ”den Andre” som framställs. I jämförelsen med jazz framkommer dock att de rasistiska fördomarna</p><p>i hiphop är mer subtila än de explicita uttalanden som en gång gjordes när man skrev och talade om jazz.</p>

I love contrasts and meetings between people. Situations where individual differences are highlighted, affected and shaped by each other. In this project I have been working with five characters: the aggressive one, the frightened one, the social one, the reserved one and the proud one. By analyzing the characters I have tried to understand how they are able to meet and agree with each other. The goal has been to create a place where this can happen, but which is also adapted for each respective character. The project is based on a field study I did in the summer of 2013, when I lived in a masai village in the northern part of Tanzania. Nescar is the name of a masai women I got to know, is means The one that you can trust. The black color in the masai culture is used for protection against evil spirits, in my project I want it to be a symbol of protection of differences.

Syftet med denna uppsats är att analysera och erhålla en djupare förståelse kring latenta föreställningar om ras, sexualitet och femininitet, med utgångspunkt i den svarta kvinnliga hiphopartisten Nicki Minaj framställning av sig själv, och det motstånd hon har artikulerat. Hennes motstånd mot det vita patriarkala majoritetssamhället har mött kritik av de vita artisterna Taylor Swift och Miley Cyrus, samt av den svarta hiphopskribenten Chuck Creekmur. Frågeställningarna berör vilka strategier Minaj använder för att göra motstånd, och vilka reaktioner hennes motstånd får, samt hur Swifts och Cyrus reaktioner kan förstås utifrån teorier om vithet. Det teoretiska ramverket utgörs av hiphopfeministisk och svart feminismteori, främst med utgångspunkt i Chepps (2015) teori om respektabilitet, samt teorier om vithetsnormer, där Yancys (2008) teorier ”om att bli tagen i bakhåll av sin vithet” och ”ond tro” kan nämnas. Metoden som använts är diskursanalys för att genom specifika teman kunna analysera latenta meningar i texterna. Det som framkom i analysen är att Minaj använder många sätt för att göra motstånd, både genom att explicit uttrycka sin åsikt men också genom att utmana sterotypa framställningar av den svarta kvinnans kropp och sexualitet. Swift och Cyrus reaktion på Minaj kritik är typiskt så som många vita reagerar när de konfronteras med sin egen position i vithetsnormen: med chock och aggression mot den rasifierade person som påtalade ojämlikheten.

Marken är en viktig faktor att ta hänsyn till i dagens hårda klimat för våra stadsträd. Allra helst för de träd som skall stå i det mest utsatta delarna av staden, så som på torg, längs med tungt trafikerade vägar eller omringade av bara hårdgjorda ytor. En lösning är skelettjord som används i många städer i Sverige men även i andra länder. I ett projekt i Stockholm testas just nu en vidareutveckling av skelettjordar där AMA-jorden har bytts ut mot biokol. Fördjupningen i denna uppsats kommer därför att handla om hur biokol används rent praktiskt i trädens växtbäddar och vilka effekter detta har på trädens utveckling.   Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur biokol i stadsträdens växtbäddar används med exempel från Stockholm Biochar Project. Syftet är också att undersöka vilka parametrar som används för att mäta biokolets effekt på trädens tillväxt, samt att bedöma vilka effekter biokol har på träd.   Arbetet har genomförts som en intervjustudie som sedan kompletterats med faktasökning i vetenskapliga artiklar och böcker. Intervjupersonen är verksam inom området och arbetar som trädspecialist på trafikkontoret Stockholm stad och är delaktig i Stockholm Biochar Project. Fakta har sökts i olika databaser där sökorden biochar, biokol, terra preta, urbana stadsträd och trädinventering har använts.   Uppbyggnaden av växtbädden med biokol i Stockholm stad har visat sig vara snarlik den gamla modellen men skillnaden kan ses i att AMA-jorden har blivit utbytt mot biokol och även att dimensionerna på makadamen i skelettjorden är något ändrade.   De parametrar som används i Stockholm stad för att mäta trädets tillväxt är stamomkrets. Det finns andra parametrar som går att användas för att bedöma träds tillväxt och dessa skulle även kunna appliceras för att undersöka biokolets effekt på träd.   I en jämförelse av träds tillväxt, där träd av samma art hade växt i liknande förhållanden men i tre olika växtbäddar, visade resultatet att träden som planterats i biokol inte hade den största tillväxten. / The ground is an important factor to consider in today's tough climate for our urban trees. Especially for the trees that shall live in the most vulnerable parts of the city, such as the square, along heavily trafficked roads or surrounded by only paved surfaces. One solution is structured soils which is used in many cities in Sweden but also in other countries. An interesting new development of structured soils where AMA-soil has been replaced with biochar is now being tested in a project in Stockholm. The focus in this paper will therefore be on how biochar is used practically in the tree plant beds and the effects this has on the trees' development.   The purpose of this paper is to get an insight on how biochar in urban tree plant beds are used with examples from Stockholm Biochar Project. And also to examine the parameters used to measure the effect biochar have on tree growth, and to assess the impact of biochar has on the trees.   The work of this paper was carried out as an interview study and was then also combined with research in scientific books and articles. The interviewee is active in the area and works as a tree specialist at the traffic office,Stockholm city and complicit in Stockholm Biochar Project. Researched have been done in various databases where the keywords biokol, biochar, terra preta, urban city trees and tree inventory have been used.   The construction of the plant bed with biochar in Stockholm city has proved to be similar to the old model, but it differs in that the AMA-soil has been exchanged for biochar and also in that the dimensions of the macadam instructured soil is changed.   The parameters used in the Stockholm city to measure tree growth are stem circumference. But there are also other parameters that could be used to measure growth and these could also be applied to assess effect of the biochar on the tree.   In a comparison of tree growth, where tree of the same species had grown in similar conditions but in three different types of plant beds, the results showed that the trees planted in biochar did not have the best growth.

<p>Syftet med uppsatsen ar att undersoka mediernas betydelse for fyra svarta kvinnor som bleker sin hy. I uppsatsen redogor jag for vad fenomenet hudblekning ar och varfor jag anser att det ar ett utslag av ett postkolonialt samhalle. For att kunna utfora en adekvat analys har jag anlagt ett eklektiskt paradigm bestaende av postkolonial teori, Giddens identitetsteori, Bourdieus teori om kulturellt och ekonomiskt kapital samt Freuds identifikationsteori. Med detta teoretiska ramverk tar jag upp flera viktiga centrala fragor som hur dessa fyra svarta kvinnor ser pa sin svarta identitet,vilken betydelse medierna har for formandet och synen pa den svarta identiteten samt vilka klassdimensioner som finns i denna studie. Uppsatsen ar en kvalitativ studie baserad pa djupintervjuer. Resultatet av studien visar att medierna inte har en avgorande betydelse for dessa fyra svarta kvinnor som bleker sin hy. Analysen visar dock att den avgorande faktorn till att mina informanter bleker sig ar det postkoloniala synsattet, stigmatiseringen av den svarta hudfargen som lagklassmarkor samt mediernas uppratthallande av det vita skonhetsidealet. Jag tar aven upp hur man med min studie som utgangspunkt kan implementera studiens resultat i en praktisk mediekontext. Denna gar kort ut pa att medieinstitutioner har ett ansvar i hur de framstaller svarta kvinnor i medier.</p>