I denna kvalitativa intervjustudie har syftet varit att undersöka hur fem gymnasielärare i samhälls­kunskap förhåller sig till de egna åsikterna i undervisningen om politik och politiska frågor. Huruvida lärare bör vara transparenta eller förtegna med sina personliga politiska åsikter i under­visning förefaller vara en fråga i vilken meningarna går isär. Studien har syftat till att genom empirin explicitgöra de olika hållningar som lärarna intar i undervisningen och hur dessa motiveras av lärar­na. Vidare har lärarnas uppfattningar om hur de olika hållningarna påverkar undervisningen och elevernas politiska uppfattningar undersökts. Ásgeir Tryggvasons använder begreppen objektivitet och neutralitet för att beskriva hur lärare kan förhålla sig till de personliga åsikterna i under­visningen. Dessa begrepp graderas i stark och svag. Neutral är den lärare som är förtegen med de egna åsikterna i undervisningen. En objektiv hållning är liktydigt med en lärare som är transparent med vad denne tycker men som bedriver en allsidig undervisning. Dessa hållningar har fungerat som det teoretiska ramverket för uppsatsen och har använts som ett verktyg för kodning och tema­tisering av det empiriska materialet. De hållningar som explicitgjorts hos de enskilda lärarna visar på en mångtydighet och komplexitet. Samtliga lärare, förutom en, diskuterade för- och nackdelar med både en starkt neutral och en svagt neutral hållning. De undersökta lärarna har utifrån sina övergripande hållningar sorterats in i tre olika grupper. Två av lärarna föredrog en starkt neutral hållning i kombination med en starkt objektiv hållning. Den andra gruppen består också av två lärare, vars hållningar kan etiketteras som starkt objektiva men svagt neutrala. En av de undersökta lärarna har fått utgöra en egen kategori. Denne har en svagt neutral hållning och den objektiva hållningen kan beskrivas som kluven mellan både stark och svag objektivitet.

Syftet med studien har varit att studera samt problematisera hur förskolans olika fysiska lärmiljöerpåverkar barns lek och samspel. Hur lek och samspel kommer till uttryck i relation till de olikarummen. Studien bygger på observationer samt intervjuer, där vi på en förskola i mellersta Sverigehar följt en mindre barngrupp i två olika fysiska lärmiljöer. I analysen av empirin har det framkommitatt de två miljöerna påverkar barnens lek och samspel på olika sätt. I resultatet framkommer det attbarnen gärna kombinerar olika material och miljöer och vi får uppfattningen att det gynnar barnensfantasi, lek och samspel både med varandra och med miljön. Det framgår också i vårt resultat att bådamiljöerna behövs på en förskola för att på så vis främja alla barns olika intressen, tillfredsställa allabarns behov samt erbjuda barnen de bästa förutsättningarna till lärande och utveckling. Detframkommer att olika miljöer och material kommunicerar med oss på olika sätt, då rummen sänder utolika budskap om hur man förväntas agera i rummen. Olika miljöer och material i förskolan kanskapa både möjligheter och begränsningar för barnen. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Denna studie syftar till att skapa en förståelse för hur förskolebarn gör genus med ​svagt kodat material och hur det kan bidra till jämställdhetsarbete på förskolans verksamhet. Utifrån vårt material i form av rådata och transkriberingar av videofilmer, blev det tydligt att materialet förskolebarnen lekte med var svagt kodat och förde med sig för-och nackdelar för förskolans jämställdhetsarbete. Dessa fördelar har visat sig överväga nackdelarna, för att ett svagt kodat material gjorde genusskapandet mindre framträdande på grund av att materialet inte hade ett förbestämt användningsområde eller var något som kunde kopplas till en specifik könsnorm. Detta medförde att förskolebarnen fick använda sin fantasi på ett djupgående sätt och barnen blev uppmanade till att samarbeta för att driva leken framåt. Medans tidigare forskning fokuserade i större utsträckning på starkt kodat material med ett tydligt användningsområde och även fokus på pedagogers attityder och hur det i sin tur påverkade förskolebarnens genusskapande, så medför denna studie till ett fokus på ett barnperspektiv ochettsvagtkodat material. Vi har på så sätt lyft fram barnet som en aktiv deltagareiskapandetavgenusutifrån ett posthumanistiskt perspektiv där allt ses vara sammanflätat och allt påverkas av varandra, vare sig det är material som förskolebarn leker med eller hur förskolebarn själva påverkar och blir påverkade av sin omgivning. Därav har vi bidragit med en ökad förståelse för hur barn skapar genus i förhållande till sin omgivning där både människor, material och miljö bär på agens till att påverka i hur genus görs. / <p>2020-06-08</p>

Föreliggande studie undersöker vad språkkompetens och tolkningsriktning har för inverkan på tolkningsstrategier inom tolkning i offentlig sektor. Undersökningen utgår ifrån fyra videoinspelade rollspel som har tolkats av fyra tolkar med olika tolkerfarenhet mellan språken svenska och spanska. Rollspelen utgick från ett manus och rollspelarna uppmanades att utsätta tolkarna för specifika svårigheter på specifika punkter under samtalen. Analysen har utöver observation av videoinspelningar, och transkription av dessa, även utgått från tolkarnas retrospektion, ett språktest och en intervju angående deras språkkompetens. Analysmetoden har dessutom utgått från och replikerat Arumí Ribas och Vargas-Urpis studie (2017) och har genomfört en kvantitativ analys på grundval av Wadensjös sju typer av avvikande återgivningar (1998). Denna analysmetod har visat sig innehålla begränsningar då Wadensjös avvikande återgivningar inte har kunnat användas för att identifiera alla typer av tolkningsstrategier. Studien har dock kunnat fastställa att tolken tillämpar fler tolkningsstrategier till sitt svaga språk än till sitt starka språk men att fortsatt forskning är nödvändig på detta område. / The present study examines what influence language competence and directionality have on interpreting strategies in public service interpreting. It is based on four video recorded roleplays which were interpreted by four interpreters with different interpreting experience between the languages Swedish and Spanish. The roleplays were based on a script and the roleplayers were asked to expose the interpreters to specific difficulties at specific points during the conversation. In addition to the observation of video recordings, and the transcription of these, the analysis has also been based on the interpreters’ retrospections, a language test and an interview regarding their language competence. The analysis method has also been based on and has replicated Arumí Ribas and Vargas-Urpi's study (2017) and has conducted a quantitative analysis on the basis of Wadensjö's seven types of renditions (1998). This analysis method has shown limitations since identification of all types of interpreting strategies could not be done only through Wadensjö's seven types of renditions. The study has determined that the interpreter applies more interpreting strategies to his/her weak language than to his/her strong language but that further research is necessary in this area.