The purpose ot this study is to investigate how two teachers of fifth grade say they are working with reading comprehension in their teaching. Furthermore the aim is to investigate how the teachers' instruction in reading cmprehension expresses itself. The study was conducted from a teachers perspective and the questions that the stydy will answer are: How do two teachers in fifth grade believe they should teach in order to develop reading comprehension among their own students, and what methods, activities and materials are the teachers using in order to develop students' reading omprehension in the educational practise. The methods used during the study were interviews and observations. The observations were made in order to complete the picture from the interviews. The result show that two teachers in the same munipicality represent two different teaching methods. One teacher represents the reciprocal method and the other teacher represents a practise where the focus is on the individual to develop their own reading comprehension through individual work. The conclusions are: all students need support and help from other students and teachers to develop their reading comprehension and a system should be developed to enable  all teachers to receive training and knowledge of successful methods for developing reading comprehension based on resarch.

De senare åren har det skett stora förändringar inom redovisningsområdet, både nationellt och internationellt, därav har det varit viktigt att försöka harmonisera redovisningen. I Sverige fick Bokföringsnämnden i uppdrag att både skapa förenklingar för de mindre bolagen samt att samla regelverken på ett ställe, vilket blev inledningen på K-projekten.Bokföringsnämndens arbete med K2 har blivit ett omdebatterat ämne. Det nya regelverket berör de flesta av Sveriges företag, då nästan 90 procent per definition skulle kunna tillämpa K2. Den 31/12 2008 var det första gången som mindre privata aktiebolag kunde använda sig av det nya regelverket K2, som skulle vara ett mer förenklat regelverk. Undersökningar visar dock på att det nästintill inte var några företag som frivilligt valde att gå över till K2.Syftet med vår uppsats är att genom intervjuer med sakkunniga inom redovisningsområdet, identifiera och analysera deras syn angående orsakerna kring den svaga responsen av regelverket K2. Det har lett oss fram till följande forskningsfrågor som har varit viktiga att besvara för uppsatsen: Har efterfrågan på förenklade regler, vid upprättandet av finansiella rapporter, varit så omfattande som tidigare undersökningar uppvisat? Vilka resurser erfordras för att Bokföringsnämnden skall kunna upprätta ett funktionellt regelverk? På vilka sätt kan K2 regelverket komma att innebära problem?I uppsatsen har vi avsett att studera de orsaker som har bidragit till den svaga responsen av K2, vilket har inneburit att det varit viktigt att se helheten för att få en förståelse för problematiken. Det har medfört att vi har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt, då vi har behövt använda vår förståelse för att kunna hantera problematiken med K2-regelverket. Empirin har vi samlat in genom personliga djupintervjuer med fyra sakkunniga inom redovisningsbranschen, vilket innebär att vi genomfört en kvalitativ studie. För att komma fram till slutsatserna har studien pendlat mellan induktion och deduktion, vilket har resulterat i en abduktiv forskningsmetod.Det finns en mängd faktorer som har påverkat företagen då de inte valt att tillämpa K2. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatsen att den främsta anledningen är företagens okunskap, vilket till stor del beror på redovisningskonsulterna och deras ovilja att ta till sig det nya regelverket och dess fulla innebörd. Studien visar samtidigt att K2 i framtiden, med säkerhet, kommer att tillämpas av ett flertal företag då regelverken blir obligatoriska och företagen ställs inför ett aktivt val mellan K2 och K3, då företag är rädda för ytterligare komplexitet i redovisningen.

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som kan ge sjuksköterskan vägledning i att identifiera depression hos äldre, samt hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja äldre personer som drabbats av depression. Studien är en systematisk litteraturstudie och innehåller 20 vetenskapliga artiklar. Sökning genomfördes i Pubmed och Chinal samt i viss mån manuellt med sökorden nurse, depression, care, geriatric, affective disorders, failed age, recognice och support.<strong> </strong>Av resultatet framgick att riskfaktorer för att drabbas av depression är  kön, kroniska sjukdomar samt avsaknad av socialt stöd. Tecken på depression som sjuksköterskan bör observera är smärta, sömnsvårigheter, humörsvängningar och hypokondri. För att underlätta identifiering av depression hos äldre kan sjuksköterskan ta hjälp av skattningsinstrument. Ytterligare en faktor som påverkar identifieringen av depression är sjuksköterskans yrkeserfarenhet. Stöd till äldre med depression grundar sig i kommunikationen, som skall vara rak och ärlig dessutom ska sjuksköterskan visa tydligt att han/hon tar patientens känslor på allvar.  Stödet bör omfatta både fysiska och sociala aspekter. Här har anhöriga en viktig roll att vara ett stöd till äldre med depression.</p><p> Eftersom symtombilden av depression hos äldre kan vara atypisk d v s med symtom som t e x smärta. Då det finns en underdiagnostik och därmed underbehandling är det av största vikt att sjuksköterskor kan identifiera depression hos äldre. Detta bidrar till bättre möjligheter att behandla depressioner och ger de äldre bättre levnadsvillkor.</p>

<p>Sverige är på väg mot ett skolsystem som ger en ökad uppdelning av elever. Det skapas fler och fler valmöjligheter och alternativ för dagens elever. Nivågruppering innebär att eleverna delas upp i lättare och svårare grupper inom ett och samma ämne. I grundskolan har dessa grupper tidigare kallats allmän och särskild kurs. Framförallt är det i engelska och matematik som nivågruppering förekommer. Lärare känner sig otillräckliga och försöker med nivågruppering hitta en bra lösning för svaga, medelpresterande och starka elever. Nivågruppering kan vara ett sätt att hantera klasser med stor elevvariation.</p><p>Detta examensarbete syftar till att beskriva och tolka hur engelsklärare i klass 7-9 uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar av nivågruppering. Arbetet fokuserar på tre områden. Den första delen handlar om lärares attityder till nivågruppering. Lärares motiv för att använda nivågruppering är det andra området och den sista delen är för- och nackdelar som finns i arbetet med nivågruppering enligt lärarna. Fyra engelsklärare verksamma i grundskolan har intervjuats.</p><p>Resultatet av intervjuerna visar att samtliga lärare har en positiv attityd till arbetet med nivågruppering i engelska. Ett av lärarnas främsta motiv för att nivågruppera är svårigheter att arbeta med stora sammanhållna klasser. Detta är på grund av elevernas olika kunskapsnivå.</p><p>Resultatet visar även att lärarna ser en stor fördel med att arbeta i nivågrupperade grupper. De nämner bara några negativa aspekter i deras arbete och för de starka eleverna anger lärarna endast fördelar. Nivågruppering för de svaga eleverna har både för- och nackdelar. De negativa aspekterna är dock framträdande.</p>

Sverige är på väg mot ett skolsystem som ger en ökad uppdelning av elever. Det skapas fler och fler valmöjligheter och alternativ för dagens elever. Nivågruppering innebär att eleverna delas upp i lättare och svårare grupper inom ett och samma ämne. I grundskolan har dessa grupper tidigare kallats allmän och särskild kurs. Framförallt är det i engelska och matematik som nivågruppering förekommer. Lärare känner sig otillräckliga och försöker med nivågruppering hitta en bra lösning för svaga, medelpresterande och starka elever. Nivågruppering kan vara ett sätt att hantera klasser med stor elevvariation. Detta examensarbete syftar till att beskriva och tolka hur engelsklärare i klass 7-9 uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar av nivågruppering. Arbetet fokuserar på tre områden. Den första delen handlar om lärares attityder till nivågruppering. Lärares motiv för att använda nivågruppering är det andra området och den sista delen är för- och nackdelar som finns i arbetet med nivågruppering enligt lärarna. Fyra engelsklärare verksamma i grundskolan har intervjuats. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga lärare har en positiv attityd till arbetet med nivågruppering i engelska. Ett av lärarnas främsta motiv för att nivågruppera är svårigheter att arbeta med stora sammanhållna klasser. Detta är på grund av elevernas olika kunskapsnivå. Resultatet visar även att lärarna ser en stor fördel med att arbeta i nivågrupperade grupper. De nämner bara några negativa aspekter i deras arbete och för de starka eleverna anger lärarna endast fördelar. Nivågruppering för de svaga eleverna har både för- och nackdelar. De negativa aspekterna är dock framträdande.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som kan ge sjuksköterskan vägledning i att identifiera depression hos äldre, samt hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja äldre personer som drabbats av depression. Studien är en systematisk litteraturstudie och innehåller 20 vetenskapliga artiklar. Sökning genomfördes i Pubmed och Chinal samt i viss mån manuellt med sökorden nurse, depression, care, geriatric, affective disorders, failed age, recognice och support. Av resultatet framgick att riskfaktorer för att drabbas av depression är  kön, kroniska sjukdomar samt avsaknad av socialt stöd. Tecken på depression som sjuksköterskan bör observera är smärta, sömnsvårigheter, humörsvängningar och hypokondri. För att underlätta identifiering av depression hos äldre kan sjuksköterskan ta hjälp av skattningsinstrument. Ytterligare en faktor som påverkar identifieringen av depression är sjuksköterskans yrkeserfarenhet. Stöd till äldre med depression grundar sig i kommunikationen, som skall vara rak och ärlig dessutom ska sjuksköterskan visa tydligt att han/hon tar patientens känslor på allvar.  Stödet bör omfatta både fysiska och sociala aspekter. Här har anhöriga en viktig roll att vara ett stöd till äldre med depression.  Eftersom symtombilden av depression hos äldre kan vara atypisk d v s med symtom som t e x smärta. Då det finns en underdiagnostik och därmed underbehandling är det av största vikt att sjuksköterskor kan identifiera depression hos äldre. Detta bidrar till bättre möjligheter att behandla depressioner och ger de äldre bättre levnadsvillkor.

Title: Product abandonment – A comparative study of five ABB-units Level: Master thesis in Business administration, spring 2011. Purpose: The purpose of this paper is to through a comparative analysis examine how different companies, within the same group, works with product abandonment and what factors influence the process. Problem: How important is situational and product specific factors in a product abandonment process in which the organizational factors are constant? Method: This study is based on primary as well as secondary data where interviews represent the primary data. Interviews, following the same interview guide, were made with five companies within the same group. Result: The results from the empirical studies presented in the text below recurring themes derived from the framework. Conclusions: Our conclusions are that the importance of product specific factors is of significant matters in a product abandonment process, even when organizational factors are constant. We base that on that although the companies are within the same group, under the same strategic direction and constructed according to the same organizational structure the product abandonment process is different for the respective companies. Keywords: Product abandonment, product deletion, product elimination, weak products, ABB

Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på vilka tankar goda och svaga läsare i årskurserna ett och tre, bar på beträffandeläsning och läsningens nytta. Dessutom granska ifall det fanns några skillnader i läsintresset hos eleverna. Läsintresse och läsglädje är en förutsättning för att läsfärdigheterna ska utvecklas och om eleven inte upplever läsningen som meningsfull, kan det få stora konsekvenser för hela läsundervisningen. På grund av att läsförmågan minskas när läsglädjen är tryter, ville jag undersöka hur elevernas läsintresse såg ut för goda respektive svaga läsare. Därefter jämfördes och analyserades resultatet för att se ifall det fanns några kopplingar mellan goda läsare och gott läsintresse, kontra svaga läsare och dåligt läsintresse. För att undersöka mitt problem genomfördes intervjuer med sammanlagt 16 elever. Tio av dessa var goda läsare och sex elever var svaga läsare. Dessutom tillhörde de årskurserna 1 och 3, på två olika skolor.  Undersökningen visade att de goda och svaga läsarna hade liknande syn angående läsinlärningen. Dessutom hade de liknande litterär hemmiljö där föräldrarna läste egna skönlitteräraböcker. Däremot fanns det skillnader mellan goda och svaga läsare beträffande föräldrarnas läsning för barnen. De goda läsarna upplevde att föräldrarna läste för lite böcker för barnen, vilket de svaga läsarna inte gjorde. De svaga läsarna menade att de blev lästa för i hemmet.  Alltså omringades alla barnen mer eller mindre av litteratur både i hemmet och i skolan. Studien visade också att de goda och svaga läsarna hade olika syn på läsningens nytta. De goda läsarna upplevde läsningens nytta mer som en aktivitet för deras egen skull, än vad de svagaläsarna gjorde. Däremot hade de goda och svaga läsarna liknande läsintresse, då båda entusiastiskt berättade om sina skönlitterära böcker.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka hur antalet nära vänner spelar roll för sannolikheten att ha varit arbetslös. Vidare syftar uppsatsen till att studera om sambandet mellan antal nära vänner och arbetslöshet påverkas av hur många av de nära vännerna som är arbetslösa eller utlandsfödda. Bland de nära vännerna finns användbara resurser som kan bidra med information, inflytande, sociala referenser och bekräftelse av identitet, vilket kan skapa förutsättningar för individen att lättare etablera sig på arbetsmarknaden. Utifrån data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000 har sambandet undersökts genom logistiska regressionsanalyser. Resultatet visar att antal nära vänner och antal nära vänner som är arbetslösa har ett samband med om individen själv har varit arbetslös. Dock finns det inte ett samband mellan antalet nära vänner som är utlandsfödda och individens egen arbetslöshet. Vår studie bidrar med ytterligare bevis på att det sociala nätverket kan utgöra en skillnad mellan individens möjlighet att få en anställning eller inte, samt belyser problematiken med att resurssvaga nätverk kan vara hämmande för att komma in på arbetsmarknaden.

Denna studie syftar till att bidra med ökad kunskap om vilka strategier lärare i åk 4-6 har för att möta den breda variationen mellan elevers olika kunskapsnivåer i matematikämnet. Syftet behandlas utifrån tre frågeställningar vilka berör strategier som lärare har för att möta svaga elever i matematik, strategier lärare har för att möta starka elever i matematik och strategier lärare har för att möta den breda variationen mellan elevers kunskapsnivåer i matematik. Utifrån de teoretiska perspektiven den didaktiska triangeln och ramfaktorteorin har 12 semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 4-6 utförts och analyserats tematiskt. Analysen resultar i temana placering, tidsbrist, personal, matematikuppgifter, självförtroende, elevhjälp, självreglerat lärande, genomgångar, nivåanpassning, identifiering, relationer och visualisering. För att möta svaga elever i matematikundervisningen påvisas att lärare interagerar med eleverna i fråga genom att placera dem nära läraren under matematiklektionerna. Lärare möter även svaga elever genom att förse dem med grundläggande matematikuppgifter som lärarna dessutom räknar tillsammans med eleverna. Vad gäller strategier för att möta starka elever beskriver de flesta lärare att de förser eleverna med utmanande uppgifter som de även lämnas att arbeta helt självständigt med. För att möta den breda kunskapsnivån mellan eleverna framkommer det att lärare bortprioriterar starka elever och fokuserar på svaga elever. Tidsbristen som samtliga lärare i studien påpekar verkar leda till att svaga elever prioriteras framför starka elever. Slutsatsen visar således att lärare inte möter samtliga elevers behov i matematikundervisningen.