I förskolans uppdrag ingår det att i samspel med barnen främja de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. Dessa är; människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet med svaga och utsatta (Skolverket 2016). I den här studien tittar vi närmare på värdet; "solidaritet med svaga och utsatta". Anledningen till det är att vi i vår egen utbildning till förskollärare, samt på de förskolor vi arbeter på saknar reflekterande diskussioner om vad detta värde innebär i en förskolepedagogisk kontext. Studiens syfte är därför att ur ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares beskrivningar av deras värdegrundsarbete med soidaritet med svaga och utsatta.Genom de didaktiska frågorna; Vad (vilket innehåll lärs ut) och Hur (vilka metoder används) söker vi svar på hur förskollärare arbetar med detta värde. För att få svar på detta intervjuar vi sex förskollärare. Resultatet visar att på samtliga förskollärares arbetsplatser finns det inte ett planerat arbete samt att värdet inte lyfts till reflektion om dess innebörd. Dock, framkommer det i resultatet fem olika innehållsområden som förskollärarna kopplar ihop med deras arbete med solidaritet med svaga och utsatta, samt sex metoder som de anser främja detta arbete. Gemensam nämnare för de olika ämnesområdena handlar om att barnen i ord och handling visar att de bryr sig om sina kamrater. Metoder som förskollärare använder sig av är att de i den dagliga verksamheten bäddar i arbetet med solidaritet med svaga och utsatta i de vardagliga situationer som uppstår i barnens samspel.

Evacuation of trains in tunnels is currently taking place in diverse ways. One of the methods implies that passengers leave the train along the railways on elevated walkways. The knowledge about the impact of elevated walkways on the safety level is today very limited. As more and more elevated walkways are designed in rail tunnels, it is important that studies and evacuation trials are made to investigate how those affect the safety level of the evacuation. This master thesis’ project aims to investigate the relationship between low light conditions, people's behaviour and ability to evacuate a train on an elevated walkway. To investigate this, the core in the work consisted a practical evacuation trial which purpose was to study people’s movement on a raised walkway under different illumination levels: 200 lux, 5 lux and 1 lux. A total of 16 escape trials were performed as controlled evacuations on a simulated elevated walkway with the measures 1.2x20 meters with a level difference down to the ground plane of 1.24 meters. The result of the evacuation trial showed that the intensity of illumination played a significant role in both the movement speed, the person flow and the peoples distance to the edge. The peoples flow and speed did generally decrease during the partial trials performed during the weaker light intensities, 5 lux and 1 lux, compared to partial trials performed during 200 lux. A general result regarding the effect of light intensity on the people’s distance to the edge is that during the partial trials performed with the weaker light intensities, 5 lux and 1 lux, more people chose to go further from the edge. The conclusion of these results is that a minimum brightness in tunnels should be 1 lux, but a stronger illumination should be sought to increase the safety of the passengers in case of evacuation. Regarding the learning effect on the trial procedure, it can be seen from the results that the more trials carried out, the closer the edge the people went combined with an increased speed and flow. The people became comfortable in the environment and hesitated less, which generated a source of error in the result. A conclusion of the practical evacuation trial is that by conducting a trial in this type of environment, we were given the opportunity to study the problems as well as the complexity that an evacuation may imply. The experiment further provided valuable information and knowledge about the problems that may arise in an evacuation, both from a technical and behavioural perspective.

This thesis focuses on students’ encounters with working life. The thesis aims to contribute to an increased understanding of the potential value of digital job portals in interplay with traditional social networks by capturing students’ perceptions of their paths to working life. A qualitative research method has been applied where respondents from University West have been interviewed both individually and in groups. Both current and previous students were included in the study. Eleven semi-structured individual interviews and two group interviews were conducted and recorded with the support of field notes. Based on this combined approach, which also permitted interaction among the respondents, the study could capture a greater variety of both current and previous students’ experiences. The study contributes with knowledge based on a number of students’ experiences of their encounters with working life, both before and after completing their studies at the university. The results of the study suggest that the interplay between digital job portals and traditional contact networks is of great importance. Digital job portals seem to provide a broad picture of the job opportunities in relation to the education, while the contact networks provide more in-depth understanding as well as relationships that might contribute to actual job offers. Hence, values are created as a result of their interplay. In addition, the study shows that the practice part of the work integrated learning approach at University West is instrumental for students in enriching their contact networks and that this, in turn, often result in their first jobs. On the basis of the results, recommendations are suggested for further studies as well as for actions that might improve the students’ paths to working life.The recommendations concern capturing of previous students’ experiences, analysis of the effects of Work Integrated Learning and in particular different forms of practice, exploringmore aspects of comp / Denna studie handlar om studenters möte med arbetslivet. Syftet har varit att bidra till en ökad förståelse för digitala jobbportalers potentiella värde för studenter i samspel med traditionella kontaktnätverk i studenternas möte med arbetslivet. En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats där respondenter i form av alumner och sistaårsstudenter från Högskolan Väst har fått svara på frågor både enskilt och i grupp. Elva semistrukturerade enskilda intervjuer samt två gruppintervjuer har genomförts och spelats inmed stöd av fältanteckningar. Detta för att få en djupare förståelse för respondenternas upplevelser och erfarenheter av vägen till arbetslivet.Studien bidrar med kunskap om ett antal studenters upplevelser och erfarenhet av mötet med arbetslivet, både innan och efter avslutade studier på Högskolan Väst. Studiens resultat tyder på att samspelet mellan digitala jobbportaler och traditionella kontaktnätverk har en stor betydelse. Ett sätt att beskriva samspelet skulle kunna vara att digitala jobbportaler bidrar till en bred bild av arbetsmarknaden kopplat till utbildningen medan kontaktnäten bidrar till djupare förståelse och relationer som kan leda vidare till jobb. Värde skapas i hur dessa kompletterar och samspelar med varandra. I tillägg visar studien på att arbetsintegrerat lärande inte endast är viktigt för att koppla samman teori och praktik utan praktikperioder bidrar även till att berika studenternas kontaktnät, som i sin tur kan skapa förutsättningar för studenterna att få ett första arbete efter studierna. Med utgångspunkt i resultatet utformades rekommendationer för fortsatt arbete. Dessa rör att ta tillvara på tidigare studenters erfarenheter av vägen till arbete, analysera effekterna av AIL och särskilt olika former av praktik, utforska fler aspekter av kompetensförsörjning och -förmedling, samt digitala jobbportalers utformning och funktion.

Chilenare är den största sydamerikanska invandrargruppen i Sverige som började sin flykt hit efter militärkuppen år 1973. Cirka hälften av de chilenska invandrarna är kvinnor och majoriteten har tagit sig till Sverige på grund av flykt eller anhöriginvandring. Många av dem var vid migrationen lågutbildade och kunde sällan fler språk än spanska. Studiens syfte är att undersöka hur chilenska invandrarkvinnor har reproducerat socialt kapital. Detta undersöks genom att ta del av deras berättelser om hur de upplevde vägen till etableringen på den svenska arbetsmarknaden. Forskningsfrågorna lyder som följer: 1) Hur tog sig chilenska invandrarkvinnor till sin arbetsmarknadsetablering? 2) Hur skapade sociala nätverk socialt kapital? Vilka resurser har de innehållit? 3) Vilka sociala aktörer har påverkat arbetsmarknadsetableringen för chilenska invandrarkvinnor? De teoretiska begreppen som används är Bourdieus kapitalbegrepp, Granovetters styrka i svaga länkar, samt Putnams överbryggande och sammanbindande socialt kapital. Utifrån dessa begrepp har jag skapat en konceptuell modell. Till studien har det använts en kvalitativ metod i kombination med en egocentrisk nätverksanalysmetod. Studiens resultat visar att de chilenska invandrarkvinnorna har haft det relativt lätt att etablera sig i den svenska arbetsmarknaden och nyttjat både svaga länkar och informella arbetssökningsmetoder för att hitta jobb. Undersökningsresultat visar också att sammanbindande sociala nätverk är av stor betydelse för de chilenska invandrarkvinnorna. Resultat visar att socialt och kulturellt kapital förlorade sitt värde i början av migrationen men som med tiden gick att återskapa. / Chileans are the largest South American immigrant group in Sweden that began their escape after the military coup in 1973. About half of the Chilean immigrants are women and the majority have made it to Sweden due to exile or family reunion immigration. Many of them had basic school education. At the time of migration Spanish was their only language. The purpose of the study is to investigate how Chilean immigrant women have reproduced social capital. This is examined by taking part in their stories about how they experienced the path to establishment in the Swedish labor market. The research questions are as follows: 1) How did Chilean immigrant women made their way to their labor market establishment? 2) How did social networks create social capital? What resources have they contained? 3) What social actors have had an impact on the labor market establishment of Chilean immigrant women? The theoretical concepts used are Bourdieu's capital concept, Granovetter's “strength of weak ties”, and Putnam's bridging and bonding social capital. The study has used a qualitative method in combination with an egocentric network analysis method. The results of the study show that Chilean immigrant women have found it easy to establish themselves in the Swedish labor market and have used both weak links and informal job search methods to find jobs. Survey results also show that “bonding” social networks are of great importance to the Chilean immigrants. Results show that social and cultural capital lost value at the beginning of migration but over time could be recreated.

Masteruppsatsen Möjligt att mäta möten? undersöker mötesplatsers betydelse för social sammanhållning. Social sammanhållning förstås i denna studie genom två teoretiska begrepp, co-presence och svaga band, begrepp hämtade från urbanmorfologisk, kulturgeografisk och urbansociologisk forskning.  Syftet med studien kan beskrivas som tvådelat. Den första delen syftar till att undersöka vilken betydelse mötesplatser ges för att kunna bidra till att skapa social sammanhållning i en svensk större stads översiktsplan. Detta studeras genom en kvalitativ innehållsanalys av Malmö stads översiktsplan.  Den andra delen av studien syftar till att haka i den urbanmorfologiska forskargruppen Spatial Morphology Groups (SMoG) arbete med utvecklingen av det GIS-baserade verktyget Place Syntax Tool som de uppmuntrar mastersstudenter att använda för att utvärdera om det är ett användbart verktyg för att genomföra tillgänglighetsanalyser. I denna studie testas verktyget genom att analysera en större svensk stads stadsstruktur, Malmö, för att undersöka den rumsliga relationen mellan tillgången till mötesplatser och den byggda strukturen genom begreppet social sammanhållning.  Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen av Malmö stads översiktsplan visar att kommunen främst planerar för mötesplatser utifrån begreppet co- presence. Samtidigt går det att se att de förväntningar som Malmö har på vilka effekter som möten ska ge i form av social sammanhållning är mer kopplade till begreppet svaga band. För att bidra till att öka den sociala sammanhållningen ges mötesplatser betydelsenatt kunna (1); möjliggöra för möten mellan människor med olika bakgrunder, (2); överbrygga fysiska och sociala barriärer samt (3); främja demokrati, delaktighet och trygghet.  Place Syntax-analyserna synliggör var i staden det finns hög respektive låg tillgång till olika typer av mötesplatser. Det synliggörs även om en stad är rumsligt segregerad på grund av att olika områden är dåligt sammankopplade på grund av gatunätverkets konfiguration. Place Syntax Tool bedöms vara ett användbart verktyg för att mäta tillgången till mötesplatser i städer och se mönster över var det kan sättas in åtgärder i den fysiska miljön för att öka möjligheten för människor att mötas.  Resultatet av en Place Syntax-analys som visar på att det finns en hög tillgång till mötesplatser i en stad går inte att likställas med att det finns social sammanhållning. Det resultatet kan visa är huruvida det är möjligt för olika individer och grupper att mötas i en stad vilket bedöms vara en förutsättning för att social sammanhållning överhuvudtaget ska kunna uppnås.

Sammanfattning Titel:                                   Swot-modellen – Modellen, dess användning och användbarhet för framgångsrika företag i regionen   Nivå:                                  C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare:                         Joachim Saillard   Handledare:                       Lars Torsten Eriksson   Datum:                               2012-07-16   Bakgrund:                          Swot-modellen ger en struktur för beskrivning och analys av en organisations starka samt svaga sidor, dess externa hot och möjligheter. Modellen har funnits i cirka 50 år och nått stor spridning. Vad har forskningen om swot-modellen hittills kommit fram till? Hur ser små- och medelstora företag i Gävleregionen på modellen i sina praktiker?   Syfte:                                  Syftet med uppsatsen är att göra en state-of-the-art genomgång av forskningen om swot-modellen samt visa hur en grupp regionala små- och medelstora företag använder modellen samt kritiskt testa Framför-databasens potential som empiriskt material. Avsikten är att lägga en grund samt skapa en utgångspunkt för fortsatt forskning om modellen som verktyg för företagsutveckling i den regionala miljön.                                             Metod:                                Studien bygger på en genomgång av ett stort antal forskningsartiklar om swot-modellen. De flesta artiklar analyserar enskilda aspekter av modellen, medan några visar sig ge en översikt över olika modellstudier. Eftersom det visar sig att ytterst få studier redovisar empiriska data om modellens användning och fortsatta empiriska studier behövs, har en genomgång också gjorts av swot-kommentarer i en databas för regionala företag – det så kallade Framför-projektet som drivs av bland annat Svenskt Näringsliv, Aktiv Revision och kommunerna i Gästrikland. I databasen finns registrerade data för små- och medelstora företag, åren 2002-2012. Databasen bygger på standardiserade intervjuer där svar registrerats om swot-data. Baserade på dessa har en sekundäranalys gjorts och den empiriska genomgången har behandlats som en pilotstudie om företags beskrivning av interna faktorer.   Resultat & slutsatser:       Studien ger en analys av forskningen om swot-modellen. Den visar att antalet teoretiska studier om swot-modellen ökat, medan få empiriska studier gjorts. Den empiriska delen visar att företagen i regel är väl förtrogna med modellen, men inte alltid har aktuella värden för dess huvudkategorier. Den aktuella databasen behöver förstärkas och modellen ges en bättre koppling till aktiv implementering.    Förslag till fortsatt forskning:                           Fortsatta studier behövs om företagens strategiska beslutssituationer utifrån swot-modellen som utvärderingsverktyg, och möjligen andra kompletterande teorier/modeller.   Uppsatsens bidrag:            Studien ger en överblick över den hittillsvarande forskningen om swot-modellen, dess användning och användbarhet för olika organisationer. Eftersom förvånansvärt få empiriska studier hittills gjorts kan uppsatsens empiriska studie ses som ett särskilt forskningsbidrag.   Nyckelord:                         Swot, företag, interna faktorer det vill säga starka och svaga sidor, strategisk planering, Framför-databasen, swot-modellens dualperspektiv. / Abstract Title:                                   The swot model – the model, its usage and usefulness for successful firms in the region   Level:                                 Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author:                               Joachim Saillard   Supervisor:                        Lars Torsten Eriksson   Date:                                  2012-07-16   Background:                      The swot-model provides a structure for description and analysis of an organizations strong and weak sides, its opportunities and threats. The model has existed approximately 50 years and has attained a big spread. What has the present research on swot concluded? How do small- and medium sized firms in the region of Gävle treat the model in their practices?   Aim:                                    The aim of the thesis is to do a state-of-the-art review on the research concerning the swot-model, and to show how a group of regional small- and medium sized firms use the model as well as to conduct a critical examination of the Framför-databases potential as empirical substance. The intention is to form a basis and starting point for future research, regarding to the model as a tool for business development in the regional environment.   Method:                             The study is founded on a review of a big number of research papers about the swot-model. Most of them analyze certain aspects of the model, while others seem to give a summary over different model studies. Since there has been shown to be exceedingly few studies who account for empirical data about the models use and further empirical studies is needed, a review of a database containing swot-comments – the so called Framför-project which is run by the Federation of Swedish Enterprise, Aktiv Revision and the municipalities in Gästrikland, has also been carried out. In the database there are registered data for small- and medium sized firms between the years 2002-2012. The database builds on standardized interviews of which swot-data have been registered. Based on this, secondary analysis has been carried out and the empirical review has been attended as a pilot study about firms’ descriptions of their internal factors.   Result & Conclusions:      The study provides an analyze on research concering the swot-model. It shows that the number of theoretical studies about the swot-model has increased, while few empirical studies have been carried out. The empirical part of the study shows that the firms generally are well familiar with the model, but that they don’t always have current values for its main categories. The current database needs to be strengthened and the model given a better connection to active realization.   Suggestions for future research:                 Future research is needed about the firms strategic decision situations with the swot-model as an evaluation tool as starting point, and possibly other complementing theories/models.   Contribution of the thesis:                          The thesis provides an overview over the research up until now concerning the swot-model, its use and usefulness for different organizations. Since surprisingly few present empirical studies have been carried out, the empirical study that the thesis provides can be seen as a particular research contribution.    Key words:                         Swot, firms, internal factors i.e. strong and weak sides, strategic planning, the Framför-database, swot-model dual perspective.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilka lässtrategier som tidigare forskning anser främjar mellanstadieelevers läsförståelse, samt om det finns lässtrategier som gynnar goda respektive svaga läsare. Studiens resultat bygger på 16 publikationer som har tagits fram genom databassökningar och manuella sökningar. Publikationerna har analyserats och kategoriserats in i olika scheman för att underlätta arbetsprocessen och möjliggöra ett så transparent resultat som möjligt. I resultatet framkommer ett flertal lässtrategier som visar god effekt för elevers läsförståelse. En stor del av forskningen baseras på lässtrategiprogram där enskilda lässtrategier är sammansatta och analyserade i en helhet. Forskning visar att såväl svaga som goda läsare är i behov av lässtrategiundervisning, samt att sådan undervisning bör bedrivas kontinuerligt under en längre tid. Många forskare betonar även vikten av att lärare bör modellera lässtrategier i undervisningen för att skapa en gynnsam undervisning samt att en god kännedom om sina elever är till stor fördel för både lärare och elever.

This project studies the signal detection and identification problem in high-dimensional noisy data and the possibility of using it on microbiome data. An extensive simulation study was performed on generated data using as well as a microbiome dataset collected on patients with Parkinson's disease, using Donoho and Jin's Higher criticism, Jager and Wellner's phi-divergence-based goodness-of-fit-test and Stepanova and Pavlenko's CsCsHM statistic . We present some novel approaches based on established theory that perform better than existing methods and show that it is possible to use the signal identification framework to detect differentially abundant features in microbiome data. Although the novel approaches produce good results, they lack substantial mathematical foundations and should be avoided if theoretical rigour is needed. We also conclude that while we have found that it is possible to use signal identification methods to find abundant features in microbiome data, further refinement is necessary before it can be properly used in research. / Detta projekt studerar signaldetekterings- och identifieringsproblemet i högdimensionell brusig data och möjligheten att använda det på mikrobiomdata från människor. En omfattande simuleringsstudie utfördes på genererad data samt ett mikrobiomdataset som samlats in på patienter med Parkinsons sjukdom, med hjälp av ett antal goodness-of-fit-metoder: Donoho och Jins Higher criticis , Jager och Wellners phi-divergenser och Stepanova och Pavelenkos CsCsHM. Vi presenterar några nya tillvägagångssätt baserade på vedertagen teori som visar sig fungera bättre än befintliga metoder och visar att det är möjligt att använda signalidentifiering för att upptäcka olika funktioner i mikrobiomdata. Även om de nya metoderna ger goda resultat saknar de betydande matematiska grunder och bör undvikas om teoretisk formalism är nödvändigt. Vi drar också slutsatsen att medan vi har funnit att det är möjligt att använda signalidentifieringsmetoder för att hitta information i mikrobiomdata, är ytterligare experiment nödvändiga innan de kan användas på ett korrekt sätt i forskning.

The thesis work was carried out within the Swedish Transport Agency's ERTMSproject to assist in deciding on the power supply of the facilities along the railways related to the project. This work applies to areas such as the implementation of the new rectifier, the Rectiverter, and power supply design with focus on redundancy and the overall electricity quality. The work was carried out by processing data from one week's power quality measurement at one of the signal plants where there was an installed Rectiverter. The results were set against current standards and causes of events discussed. The work indicates that the tested facility where power quality was measured meets the applicable standards. However, measures can be made to increase the efficiency of the facility, concerning both redundancy and direct power losses. This refers to the choice of power supply at facilities around the country and the conversion of AC to DC before the UPS and DC to AC-voltage after UPS to the Rectiverter. In chapter one terminology and abbreviations are listed. Chapter two contains an introduction to the report where background, purpose and objectives are formulated. Theory of power quality concepts, data processing, prevailing standards and information about the facilities of the Swedish Transport Administration can be found under chapter three. In chapter four, the methodology used for the power quality measurement and how it was carried out is presented. This includes the collection of sources, used equipment, practical set-up and used method for analysis. In chapter five, the results from the measurement are presented, which are then discussed further in the discussion (chapter six). The report is then summarized with conclusions and suggestions for further work in chapters seven and eight.