Storskaliga strukturer präglar idag stora delar av samhället. Det är resultatet av en strukturutveckling som har pågått under en längre tid i Sverige. Det har resulterat i en allt mer industrialiserad produktion med större produktionsenheter som ger en effektivare livsmedelsproduktion. Det är dock allt fler konsumenter och producenter som har börjat efterfråga en småskalig livsmedelsproduktion som alternativ till den storskaliga produktionen. Den småskaliga livsmedelsföretagen är idag flera till antalet än de större. Det finns en vilja att föra ihop dessa företag med personer, organisationer för att etablera kontakter. Dessa kontakter är speciellt viktiga för företaget i starten för att få tillgång till möjligheter och resurser. Denna studie undersöker därför hur aktörer i gårdsmejeristers sociala nätverk är användbara vid start och etablering av företag. Detta görs med kvalitativa intervjuer med fem gårdsmejerister i Mellansverige. Studiens resultat visar att det nationella resurscentrumet Eldrimner är den mest framträdande aktören vid starten av företaget för att få tillgång till kunskap och ny utrustning. Föreningar, andra gårdsmejerister och även andra småskaliga producenter blir sedan allt mer framträdande aktörer som ger tillgång till kunskap samt sammanför gårdsmejerister med andra användbara aktörer vid etableringen. De sistnämnda hjälper varandra och löser gemensamt problem. Det finns en risk att det blir en allt för sluten grupp, vilket kan göra det svårare att få tillgång till ny information. Om informationen eller resurser inte fås att tillgå i det befintliga sociala nätverket använder de ofta tillfälliga och ytliga kontakter, men det kan vara svårt att få ut informationen från dessa aktörer. Restauranger och grossister är sedan framträdande aktörer för att få ut produkterna på marknaden genom att sammanföra gårdsmejerister med restauranger, grossister och kunder.

Vi har noterat att forskningen om socialt kapital inom familjeföretag är begränsad. Syftet med uppsatsen är att bidra till att utöka den forskning som sedan tidigare existerar om ämnet socialt kapital. Därför har vi valt att studera hur det sociala kapitalet nyttjas vid ett ägarskifte mellan två generationer inom ett familjeföretag. Studien behandlar också hur företaget nyttjar familjens och de anställdas sociala kapital när behovet av arbetskraft uppstår, samt hur det sociala kapitalet påverkas när företaget nyanställer personer under en expansion. För att kunna utforska detta område och besvara våra frågeställningar, har vi valt att genomföra en kvalitativ fallstudie. Företaget som har studerats, valdes genom att en släkting till en av oss arbetar på företaget. Via denna individ har vi fått kännedom om företagets aktuella situation och gjort bedömningen att det specifika företaget är lämpligt studera. Vi har genom intervjuer med personer inom företaget tagit reda på följande; (1) att det sociala kapitalet kan medföra mycket positivt i en generationsväxling i familjeföretag, genom att kunskap, erfarenhet och kontaktnät kvarstår via släktbanden; (2) att det sociala kapitalet i företaget i viss mån påverkas negativt när personalstyrkan ökar, men att integrationen påverkar den positivt; (3) att de anställda av egen vilja hjälper företaget genom att tipsa och sprida jobbannonser via sociala medier, på grund av att de känner en tillhörighet till företaget. Med denna uppsats vill vi bidra till forskningen om socialt kapital, och vi hoppas att det deltagande företaget, samt andra familjeföretag, kan dra nytta av vårt bidrag. / We have noted that research on social capital within family business is limited. The aim of this thesis is to help expand the research that already exists within the domain social capital. Therefore we have chosen to study how social capital can be used for a change of ownership between two generations within a family business. The study also addresses how the company can use family and employee social capital when the need for labor occur as well as how social capital is affected when the company recruits people during an expansion. In order to explore this area and answer our questions, we have chosen to conduct a qualitative case study. The company that has been studied, was chosen because one of the writers has a relative working there. It is through this acquaintance that we became aware of the company's current situation and assessed that the specific company was suitable to study. We have, through interviews with people within the company, found out the following; (1) that social capital can contribute positively in renewals of staff within the family business through the maintenance of knowledge, experience and contacts that remain within the family ties; (2) the social capital within the company is affected somewhat negatively when the workforce increases, but that integration of said workforce affects it positively; (3) that employees, by their own free will, help the company by recommending and spreading job advertisements through social media because they feel an affiliation to the company. With this thesis, we want to contribute to the research on social capital and we hope that the participating company, and other family businesses, can benefit from our contribution.

<p>Seniorboende är en ny boendeform för äldre, från 55 år och uppåt. Vilka faktorer går att urskilja i offentliga debatten när det gäller tillkomsten av dessa boende? Varför flyttar människor dit och hur upplevs boendet? En stor förändring för äldre var när kvarboendeprincipen hade sitt intåg i Sverige under 1950- talet. Denna innebar att människor inte längre kunde tvingas flytta ifrån sina hem när de blev gamla och sjuka. Under våra verksamma år inom äldreomsorgen har vi sett ytterligare en stor förändring i form av ädelreformens införande år 1992. Ett ökat ansvar lades på kommunerna och i och med detta avvecklades ålderdomshemmen för att lämna plats för särskilda boenden. Dessa två stora förändringar har haft betydelse för hur man ser på den åldrande människan och boendet på äldre dar. Samhället har förändrats från att vara kollektivt inriktat till att idag vara allt mer inriktat mot individualismen. Dagens äldre har andra krav och förväntningar på boendet därför har tanken om seniorboende vuxit fram. Denna boendeform är en vanlig hyresrätt men utformningen är annorlunda med tanke på att de ska kunna bo kvar vid ökat hjälpbehov. När man uppför dessa boende bygger man ofta med central placering i samhället. En viktig faktor i byggandet är en gemensam lokal för att de boende ska ha möjlighet till gemenskap. Man utgår ifrån att boendet ska kännas tryggt och tillgängligt för de som bor där. Seniorboende kan vara en viktig faktor för äldre där svaga band kan utvecklas, då mångas sociala nätverk har utarmats, vid till exempel förändrade familjebildningar.</p> / <p>Senior housing is new living residents for elderly people, from 55 year and up. What factors can we see in official documents for the establishment of senior housing? Why do the people move to these living residence and how is the living there? One big changing for the elderly people was when the “kvarboendeprincip” started in Sweden under the 1950 century. That means that people not longer had to move from their home when they become older and ill. During the time we have worked in geriatric care have we seen a large changing in shape of the “ädelreform” which came 1992. A larger responsibility was giving to the municipality and they started to phase out the old people´s home and started with “särskilda boenden” instead. These two big reformatories have had importance for the sight of the human being and her living residence. The society has gone from position of collectivism to a more individualistic society nowadays. Today have the elderly person more demands and expectations on their living form and that’s why the thought of senior hosing has grown. This form of living residence is an ordinary renting apartment but the shape are different and the thought are that they could live there if they become in need of more help in the home. When they started to build these senior housing they often build them central in the society. One important factor for the buildings is that they have a joint local for they who live there should have a feeling of solidarity. They assume from that the living residence shall feel securely and easy of access for them who lives there. Senior housing can be an important factor for elderly people there week ties can be developed, when the social networks has been changed, by for example changed family situations</p>

Seniorboende är en ny boendeform för äldre, från 55 år och uppåt. Vilka faktorer går att urskilja i offentliga debatten när det gäller tillkomsten av dessa boende? Varför flyttar människor dit och hur upplevs boendet? En stor förändring för äldre var när kvarboendeprincipen hade sitt intåg i Sverige under 1950- talet. Denna innebar att människor inte längre kunde tvingas flytta ifrån sina hem när de blev gamla och sjuka. Under våra verksamma år inom äldreomsorgen har vi sett ytterligare en stor förändring i form av ädelreformens införande år 1992. Ett ökat ansvar lades på kommunerna och i och med detta avvecklades ålderdomshemmen för att lämna plats för särskilda boenden. Dessa två stora förändringar har haft betydelse för hur man ser på den åldrande människan och boendet på äldre dar. Samhället har förändrats från att vara kollektivt inriktat till att idag vara allt mer inriktat mot individualismen. Dagens äldre har andra krav och förväntningar på boendet därför har tanken om seniorboende vuxit fram. Denna boendeform är en vanlig hyresrätt men utformningen är annorlunda med tanke på att de ska kunna bo kvar vid ökat hjälpbehov. När man uppför dessa boende bygger man ofta med central placering i samhället. En viktig faktor i byggandet är en gemensam lokal för att de boende ska ha möjlighet till gemenskap. Man utgår ifrån att boendet ska kännas tryggt och tillgängligt för de som bor där. Seniorboende kan vara en viktig faktor för äldre där svaga band kan utvecklas, då mångas sociala nätverk har utarmats, vid till exempel förändrade familjebildningar. / Senior housing is new living residents for elderly people, from 55 year and up. What factors can we see in official documents for the establishment of senior housing? Why do the people move to these living residence and how is the living there? One big changing for the elderly people was when the “kvarboendeprincip” started in Sweden under the 1950 century. That means that people not longer had to move from their home when they become older and ill. During the time we have worked in geriatric care have we seen a large changing in shape of the “ädelreform” which came 1992. A larger responsibility was giving to the municipality and they started to phase out the old people´s home and started with “särskilda boenden” instead. These two big reformatories have had importance for the sight of the human being and her living residence. The society has gone from position of collectivism to a more individualistic society nowadays. Today have the elderly person more demands and expectations on their living form and that’s why the thought of senior hosing has grown. This form of living residence is an ordinary renting apartment but the shape are different and the thought are that they could live there if they become in need of more help in the home. When they started to build these senior housing they often build them central in the society. One important factor for the buildings is that they have a joint local for they who live there should have a feeling of solidarity. They assume from that the living residence shall feel securely and easy of access for them who lives there. Senior housing can be an important factor for elderly people there week ties can be developed, when the social networks has been changed, by for example changed family situations

Masteruppsatsen Möjligt att mäta möten? undersöker mötesplatsers betydelse för social sammanhållning. Social sammanhållning förstås i denna studie genom två teoretiska begrepp, co-presence och svaga band, begrepp hämtade från urbanmorfologisk, kulturgeografisk och urbansociologisk forskning.  Syftet med studien kan beskrivas som tvådelat. Den första delen syftar till att undersöka vilken betydelse mötesplatser ges för att kunna bidra till att skapa social sammanhållning i en svensk större stads översiktsplan. Detta studeras genom en kvalitativ innehållsanalys av Malmö stads översiktsplan.  Den andra delen av studien syftar till att haka i den urbanmorfologiska forskargruppen Spatial Morphology Groups (SMoG) arbete med utvecklingen av det GIS-baserade verktyget Place Syntax Tool som de uppmuntrar mastersstudenter att använda för att utvärdera om det är ett användbart verktyg för att genomföra tillgänglighetsanalyser. I denna studie testas verktyget genom att analysera en större svensk stads stadsstruktur, Malmö, för att undersöka den rumsliga relationen mellan tillgången till mötesplatser och den byggda strukturen genom begreppet social sammanhållning.  Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen av Malmö stads översiktsplan visar att kommunen främst planerar för mötesplatser utifrån begreppet co- presence. Samtidigt går det att se att de förväntningar som Malmö har på vilka effekter som möten ska ge i form av social sammanhållning är mer kopplade till begreppet svaga band. För att bidra till att öka den sociala sammanhållningen ges mötesplatser betydelsenatt kunna (1); möjliggöra för möten mellan människor med olika bakgrunder, (2); överbrygga fysiska och sociala barriärer samt (3); främja demokrati, delaktighet och trygghet.  Place Syntax-analyserna synliggör var i staden det finns hög respektive låg tillgång till olika typer av mötesplatser. Det synliggörs även om en stad är rumsligt segregerad på grund av att olika områden är dåligt sammankopplade på grund av gatunätverkets konfiguration. Place Syntax Tool bedöms vara ett användbart verktyg för att mäta tillgången till mötesplatser i städer och se mönster över var det kan sättas in åtgärder i den fysiska miljön för att öka möjligheten för människor att mötas.  Resultatet av en Place Syntax-analys som visar på att det finns en hög tillgång till mötesplatser i en stad går inte att likställas med att det finns social sammanhållning. Det resultatet kan visa är huruvida det är möjligt för olika individer och grupper att mötas i en stad vilket bedöms vara en förutsättning för att social sammanhållning överhuvudtaget ska kunna uppnås.