Rh-blodgruppssystemet är mycket komplext med 54 blodgruppsantigen som kodas av två nära varandra belägna gener på kromosom 1 – RHD och RHCE. RHD-genen kodar för RhD-proteinet, ett membranbundet protein på erytrocyter vars antigen utgör de kliniskt viktigaste och mest immunogena efter ABOsystemets, och som kan ge upphov till transfusionskomplikationer och hemolytisk sjukdom hos foster och nyfödda. Vissa individer har varianter av RhD-protein som uttrycks svagare än normalt (”svaga D”), eller där vissa epitoper saknas (”partiella D”), och för vilka serologiska metoder inte kan ge enhetliga resultat. Detta orsakar problem vid blodtransfusion, graviditet och bloddonation, och leder ofta till användning av det redan knappa lagret av RhD-negativa blodenheter för att skydda patienten. I detta projekt har åtta prover med svaga RhD-antigenuttryck sekvenserats med avseende på RHD-genen i syfte att fastställa individernas RhDfenotyp. I sex av proverna hittades sex nukleotidpolymorfismer och två deletioner, som alla är sällsynta men dock är kända sedan tidigare. I två prover kunde inga mutationer i exon eller intilliggande intron påvisas som förklaring till de svaga uttrycken av RhD hos dessa individer. / The Rh blood group system is very complex with 54 blood group antigens encoded by two adjacent genes on chromosome 1 – RHD and RHCE. The RHD gene encodes the RhD protein, a membrane bound protein on erythrocytes whose antigens are the most clinically important and immunogenic after those of the ABO system, and which can result in transfusion complications and haemolytic disease of the fetus and newborn. Some individuals have variants of the RhD proteins that are expressed more weakly than normal (“weak D”), or have some of the epitopes missing (“partial D”), and for which serological methods cannot give a uniform result. This provides a problem in blood transfusion, pregnancy, and blood donation, and often results in the use of the already sparse supply of RhDnegative blood units for the safety of the patient. In this project, eight samples with weak RhD antigen expression have been sequenced with regard to the RHD gene in order to determine the RhD phenotype of the individuals. In six of the samples, six single nucleotide polymorphisms and two deletions were found, all of which are rare but are previously known. For two of the samples, no mutations in exons or adjacent introns could be detected to explain the weak expression of RhD in those individuals.

Syftet med denna studie var att studera hur hybridlärken växer och utvecklas på de lite svagare markerna. För att uppnå syftet har höjdtillväxten jämförts mellan hybridlärksbestånd och tall eller granbestånd som växt på likande marker. Studien indikerar att hybridlärk har en betydligt högre höjdtillväxt än gran (27 %) och tall (37 %) även på svagare marker än vad som tidigare visats. Hybridlärkens kvalitet i form av tunnare årsringar verkar öka med sjunkande bördighet. Däremot har inget samband mellan ståndortsindex för hybridlärk och variationen i årsringsbredd inom samma träd kunnat påvisas.

Syftet med arbetet är att undersöka hur skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga läsare i år 1-5.Arbetet ger en översikt av hur skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god läsmiljö. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva läsfrämjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende på yttre förutsättningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att högläsning, boksamtal och bokprat anses som viktiga läsfrämjande metoder.Nyckelord: svaga läsare, läs- och skrivsvårigheter, läslust, läsfrämjande metoder, god läsmiljö, boksamtal, bokprat, högläsning, samarbete

Syftet med denna studie är att se hur socionomstudenters professionella sociala nätverk påverkas av organiserade mentorskap under utbildningen. Den teoretiska ramen utgörs av the Strength of Weak Ties, en teori om de svaga nätverkens betydelse för en individs professionella utveckling och framgång, samt nätverksteoretiska grunder och en litteraturgenomgång kring fenomenet mentorskap. Studien är genomförd som en fallstudie och fallet ifråga är mentorsprogrammet inom ramen för socionomutbildningen med inriktning verksamhetsutveckling på Malmö högskola. Datainsamlingen har skett genom en enkätundersökning bland de mentorer och adepter som genomfört och avslutat mentorsprogrammet samt intervjuer med nyckelpersoner inom organiseringen av det. Resultatet och analysen visar att det finns många indikationer på att studenternas sociala nätverk utökats med hjälp av mentorskapet. Många studenter har genom sin medverkan i mentorsprogrammet skapat antingen svaga eller frånvarande länkar till sina mentorer och/eller andra inom mentorns organisation. Mentorerna kan genom sin ställning på arbetsmarknaden antas ha ett stort kontaktnät och många egna svaga kontakter och nätverk vars informationsflöde studenterna genom länken till mentorn kommit närmare. Resultatet från enkäterna visar även att mentorerna generellt är mer positivt inställda till mentorskapet än de tillfrågade adepterna och många av adepterna påtalar den brist på praktisk erfarenhet som mentorskap innebär i förhållande till praktik. Mentorerna ser också i högre grad än studenterna till nätverksmöjligheterna som mentorsprogrammet innebär, och sig själv som en kontakt i arbetslivet för studenten.

Denna uppsats behandlar ändelsevariationen -e/-a hos svaga maskulina substantiv från yngre fornsvenska till yngre nysvenska. Syftet är att frilägga de språkliga faktorer som haft en reglerande effekt på de svaga maskulina substantivens variation och förändringsprocess, och i samband med detta beskriva under vilka inom- och utomspråkliga förhållanden en fornsvensk morfologi blir till en nutida. Materialet består av 20 texter skrivna under perioden 1442–1756. Texterna är valda enligt ett antal spridningskriterier i syfte att inkludera utomspråklig heterogenitet i undersökningen. Metoden är variationslingvistisk och för att fastställa de olika faktorernas föränderliga styrka genomförs en s.k. VARBRUL-analys på materialet. Resultatet visar att faktorgruppen satsdelsfunktion ensam har inverkan på ändelsevariationen under yngre fornsvenska, vilket innebär att den ursprungliga kasusdistinktionen nästintill är intakt. Under 1500-talet kvarstår satsdelsfunktion som faktorgrupp med starkast reglerande effekt. Även faktorgruppen genre har en i hög grad signifikant inverkan, då texter i faktorn kansliprosa har en tendens till -e även i funktioner som ursprungligen tog oblik form. Under 1600-talet har en tydlig frekvensförskjutning till förmån för -a ägt rum, och samtliga av undersökningens sex faktorgrupper bedöms som signifikanta för valet av ändelse. Faktorgrupperna pluralfrekvens och genre tycks ha en påtaglig inverkan på variationen.  Under 1700-talet är andelen -a som mest frekvent, och variationen tycks främst inbegripa ord som betecknar konkreta föremål. Detta får till följd att vår tids mage, pinne, stolpe, men skada, våda, skugga sannolikt skall ses i samband med faktorgruppen semantisk kategori.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland skolbarn har ökat dramatiskt sedan 1980-talet. Detta är oroväckande då fetma ökar risken för ohälsa. Skolsköterskans främsta uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, ett arbete som till stor del sker genom hälsosamtal och hälsobesök. Föräldrars utbildningsnivå samt ekonomi har påverkan på barnets hälsa. Barn, vilka växer upp i socioekonomiskt svaga områden, löper högre risk att utveckla övervikt eller fetma. Syfte: Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet med elever som har övervikt och fetma i socioekonomiskt svaga områden. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. 13 skolsköterskor intervjuades. Dessa intervjuer analyserades genom fenomenografisk analys. Resultat: Skolsköterskans förmåga till att skapa ett positivt möte med elever och deras familjer är betydelsefullt för att det hälsofrämjande arbetet ska bli framgångsrikt. Resultatet mynnade ut i tre beskrivningskategorier: Förståelse för familjens situation, Motivation en avgörande faktor, Mod att visa på problemet. Konklusion: Evidensbaserad kunskap samt beprövade metoder är en förutsättning för det hälsofrämjande arbetet med övervikt och fetma i socioekonomiskt svaga områden. Ytterligare diskussioner bör föras på grupp- och organisationsnivå. Samhället har ett ansvar att bidra till det hälsofrämjande arbetet med det ökande hälsoproblemet, övervikt och fetma bland barn och ungdomar. / Background: Overweight and obesity is a growing problem among school children. It has increased dramatically since the 1980´ties. One of the most important part of the school nurse's job is to work with health prevention and health promotion. Children who grow up in socioeconomically disadvantaged areas are at higher risk to develop overweight or obesity. Purpose: The purpose of this study was to describe school nurses´ experiences of the health promotion work with children living with overweight and obesity in socioeconomic disadvantaged areas. Method: Qualitative method with inductive approach was used. 13 school nurses were interviewed. The interviews were analyzed by a phenomenografical method. Result: The school nurse’s ability to create a positive meeting with the pupil and its family is important to make the health promotion work successful. The study resulted in three description categories: Understanding of the family's situation, Motivation a crucial factor and Courage to indicate the problem. Conclusion: It is important to have evidenced knowledge and proven techniques in the health promotion work with children living with overweight or obesity in socioeconomically disadvantaged areas. Further discussions is important to develop the health promotive work, both in group and organisational level. The society has a responsibility to contribute to the health promotion work, regarding the increasing health problem.

No description available.

Bostadspolitiken i Sverige behöver förändras för att skapa jämlika förutsättningar för kommuner att kunna utveckla den lokala bostadsmarknaden och tillgodose sitt lagstadgade bostadsförsörjningsansvar. Landsbygder har andra förutsättningar än de urbaniserade städerna och flera av Sveriges landsbygdskommuner uppvisar en befolkningsminskning, låga bostadspriser och liten eller obefintlig nyproduktion. Denna studien har riktat sitt fokus till två landsbygdskommuner i norra Sverige och deras arbete med sin bostadsförsörjning. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar det finns i kommunerna Sorsele och Älvsbyn att tillgodo se sitt bostadsförsörjningsansvar. Syftet är också att visa potentiella åtgärder i den nationella politiken som underlättar för landsbygdskommuner att tillgodose sitt bostadsförsörjningsansvar.  Resultaten av studien visar på att det finns många problem som står vägen för att kommunerna Älvsbyn och Sorsele ska kunna förbättra sina bostadsmarknader. Några av problemen som framkommer är låga fastighetspriser, finansieringssvårigheter och ett sviktande skatteunderlag. Konkurrenssituationen som existerar mellan kommunerna om invånare och arbetstillfällen medför att kommuner har en tendens att planera för en ökande befolkning snarare än en minskande. Detta i sin tur skapar problem då planeringen av service och bostadsbestånd inte är anpassade utifrån rådande förutsättningar, utan snarare är anpassade för en större befolkning. På grund av sina små ekonomiska muskler har Sorsele och Älvsbyn svårt att själva vända den pågående utvecklingen. Utifrån rådande situation tvingas de lägga sina förhoppningar på extern finansiering, företagsetableringar och inflyttningar.   För att visa på alternativ till pågående utveckling för bostadsförsörjning i landsbygdskommuner har en framtidsstudie gjorts. I framtidsstudien identifieras tre scenarier med potential att nå en positiv framtidsvision och den utgår ifrån hur bostadspolitiken behöver förändras för att landsbygdskommuner med svaga bostadsmarknader ska kunna leva upp till sitt bostadsförsörjningsansvar. Framtidsstudien visar på att reformer inom bostadspolitiken, landsbygdspolitiken och skattepolitiken kan användas för att uppnå visionen. Trots att det råder osäkerhet om genomförbarheten och resultatet av olika reformer som föreslås i framtidsstudien, är en slutsats att framtidens bostadspolitik har mycket goda förutsättningar att lyckas skapa en förbättrad bostadsmarknad i landsbygdskommuner. / Housing policy in Sweden needs to change in order to create equal conditions for municipalities to develop the local housing market and meet their statutory housing supply responsibilities. Rural areas, particularly in northern Sweden, have long been disadvantaged by housing policies pursued by the government. Rural areas are in a difficult situation and several areas are experiencing population decline, low house prices and little or no new construction. As housing research tends to focus on housing policy from the perspective of an urban norm, this study has instead focused on housing policy in rural areas. The aim of this study is to investigate what conditions exist in the municipalities of Sorsele and Älvsbyn and how they are working to achieve their housing supply responsibilities. Furthermore, the aim is to examine potential national policy measures to help rural municipalities meet their housing responsibilities. The results of the study show that there are many problems that stand in the way of the municipalities of Älvsbyn and Sorsele improving their housing markets. Some of the problems identified are low property prices, financing difficulties and a shrinking tax base. Because of their small financial muscle, Sorsele and Älvsbyn have difficulty in reversing the current trend themselves. Given the current situation, they are forced to place their hopes in external financing, the establishment of companies and the arrival of new residents.  In contrast to current housing trends, a futures study has been undertaken to show alternatives to the current development of housing supply in rural municipalities. The study identifies three scenarios with the potential to achieve a positive vision of the future, based on how housing policy needs to change to enable rural municipalities with weak housing markets to meet their housing supply responsibilities. The futures study shows that reforms in housing policy, as well as fiscal policy can be used to achieve the vision.  Despite uncertainty about the feasibility and outcome of various reforms proposed in the future study, this study concludes that future housing policy has a very good chance of succeeding in creating an improved housing market in rural municipalities.

<p>Seniorboende är en ny boendeform för äldre, från 55 år och uppåt. Vilka faktorer går att urskilja i offentliga debatten när det gäller tillkomsten av dessa boende? Varför flyttar människor dit och hur upplevs boendet? En stor förändring för äldre var när kvarboendeprincipen hade sitt intåg i Sverige under 1950- talet. Denna innebar att människor inte längre kunde tvingas flytta ifrån sina hem när de blev gamla och sjuka. Under våra verksamma år inom äldreomsorgen har vi sett ytterligare en stor förändring i form av ädelreformens införande år 1992. Ett ökat ansvar lades på kommunerna och i och med detta avvecklades ålderdomshemmen för att lämna plats för särskilda boenden. Dessa två stora förändringar har haft betydelse för hur man ser på den åldrande människan och boendet på äldre dar. Samhället har förändrats från att vara kollektivt inriktat till att idag vara allt mer inriktat mot individualismen. Dagens äldre har andra krav och förväntningar på boendet därför har tanken om seniorboende vuxit fram. Denna boendeform är en vanlig hyresrätt men utformningen är annorlunda med tanke på att de ska kunna bo kvar vid ökat hjälpbehov. När man uppför dessa boende bygger man ofta med central placering i samhället. En viktig faktor i byggandet är en gemensam lokal för att de boende ska ha möjlighet till gemenskap. Man utgår ifrån att boendet ska kännas tryggt och tillgängligt för de som bor där. Seniorboende kan vara en viktig faktor för äldre där svaga band kan utvecklas, då mångas sociala nätverk har utarmats, vid till exempel förändrade familjebildningar.</p> / <p>Senior housing is new living residents for elderly people, from 55 year and up. What factors can we see in official documents for the establishment of senior housing? Why do the people move to these living residence and how is the living there? One big changing for the elderly people was when the “kvarboendeprincip” started in Sweden under the 1950 century. That means that people not longer had to move from their home when they become older and ill. During the time we have worked in geriatric care have we seen a large changing in shape of the “ädelreform” which came 1992. A larger responsibility was giving to the municipality and they started to phase out the old people´s home and started with “särskilda boenden” instead. These two big reformatories have had importance for the sight of the human being and her living residence. The society has gone from position of collectivism to a more individualistic society nowadays. Today have the elderly person more demands and expectations on their living form and that’s why the thought of senior hosing has grown. This form of living residence is an ordinary renting apartment but the shape are different and the thought are that they could live there if they become in need of more help in the home. When they started to build these senior housing they often build them central in the society. One important factor for the buildings is that they have a joint local for they who live there should have a feeling of solidarity. They assume from that the living residence shall feel securely and easy of access for them who lives there. Senior housing can be an important factor for elderly people there week ties can be developed, when the social networks has been changed, by for example changed family situations</p>

Seniorboende är en ny boendeform för äldre, från 55 år och uppåt. Vilka faktorer går att urskilja i offentliga debatten när det gäller tillkomsten av dessa boende? Varför flyttar människor dit och hur upplevs boendet? En stor förändring för äldre var när kvarboendeprincipen hade sitt intåg i Sverige under 1950- talet. Denna innebar att människor inte längre kunde tvingas flytta ifrån sina hem när de blev gamla och sjuka. Under våra verksamma år inom äldreomsorgen har vi sett ytterligare en stor förändring i form av ädelreformens införande år 1992. Ett ökat ansvar lades på kommunerna och i och med detta avvecklades ålderdomshemmen för att lämna plats för särskilda boenden. Dessa två stora förändringar har haft betydelse för hur man ser på den åldrande människan och boendet på äldre dar. Samhället har förändrats från att vara kollektivt inriktat till att idag vara allt mer inriktat mot individualismen. Dagens äldre har andra krav och förväntningar på boendet därför har tanken om seniorboende vuxit fram. Denna boendeform är en vanlig hyresrätt men utformningen är annorlunda med tanke på att de ska kunna bo kvar vid ökat hjälpbehov. När man uppför dessa boende bygger man ofta med central placering i samhället. En viktig faktor i byggandet är en gemensam lokal för att de boende ska ha möjlighet till gemenskap. Man utgår ifrån att boendet ska kännas tryggt och tillgängligt för de som bor där. Seniorboende kan vara en viktig faktor för äldre där svaga band kan utvecklas, då mångas sociala nätverk har utarmats, vid till exempel förändrade familjebildningar. / Senior housing is new living residents for elderly people, from 55 year and up. What factors can we see in official documents for the establishment of senior housing? Why do the people move to these living residence and how is the living there? One big changing for the elderly people was when the “kvarboendeprincip” started in Sweden under the 1950 century. That means that people not longer had to move from their home when they become older and ill. During the time we have worked in geriatric care have we seen a large changing in shape of the “ädelreform” which came 1992. A larger responsibility was giving to the municipality and they started to phase out the old people´s home and started with “särskilda boenden” instead. These two big reformatories have had importance for the sight of the human being and her living residence. The society has gone from position of collectivism to a more individualistic society nowadays. Today have the elderly person more demands and expectations on their living form and that’s why the thought of senior hosing has grown. This form of living residence is an ordinary renting apartment but the shape are different and the thought are that they could live there if they become in need of more help in the home. When they started to build these senior housing they often build them central in the society. One important factor for the buildings is that they have a joint local for they who live there should have a feeling of solidarity. They assume from that the living residence shall feel securely and easy of access for them who lives there. Senior housing can be an important factor for elderly people there week ties can be developed, when the social networks has been changed, by for example changed family situations